The Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) is a broad intergovernmental agreement under negotiation ranging from the key social issue of access to medicine[1] to criminal Internet regulation. We fear it could seriously hinder European innovation in the digital single market while undermining fundamental rights and democracy at large.
The negotiation process itself raises important questions of transparency and due democratic process, given that the content of the draft agreement has been kept secret for more than 18 months, although some details about the proposals recently leaked to the public. More worrying still, while the European Parliament has been denied access to the documents, US industry has been granted access to them, albeit only after signing non-disclosure agreements.
A recent analysis by the European Commission of the ACTA Internet chapter[2] proves that the topics under discussion go far beyond the current body of EU law. Most importantly, the Commission’s analysis confirms that the current draft of ACTA would profoundly restrict the fundamental rights and freedoms of European citizens, most notably the freedom of expression and communication privacy. These are very much at risk, since the current draft pushes for the implementation of three-strikes schemes and content filtering policies by seeking to impose civil and criminal liability on technical intermediaries such as internet service providers. The text would also radically erode the exercise of interoperability that is essential for both consumer rights and competitiveness.
Consequently, we urge the Parliament to call on European negotiators to establish transparency in the negotiation process and publish the draft agreement, and not to accept any proposal which would undermine citizens’ rights and freedoms. Furthermore, we urge the Parliament to make an unequivocal statement to the Commission and Council that any agreement which does not respect these core principles would force the Parliament to reject the entire text.
[1] See: http://www.oxfam.org/en/pressroom/pressrelease/2009-07-15/criminalize-generic-medicines-hurt-poor-countries
Posts Tagged 'acta'
ACTA: A Global Threat to Freedoms (Open Letter)
Published december 10, 2009 internets , nätaktivism , politik , samhälle 2 CommentsEtiketter:acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, democracy, internet, open letter, rights, secrecy, transparency
Reflektioner kring handelsavtalet ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement”
Published november 7, 2009 immaterialrätt , internets , juridik , nätaktivism , politik , samhälle , teknologi , upphovsrätt 4 CommentsEtiketter:acta, adequate and effective legal remedies, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, graduated response, ip infringing content, ipr, isp, michael geist, third-party liability, trips, wikileaks

För ungefär två dagar sedan läckte ytterligare ett dokument om handelsavtalet ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” ut, vilket är den enda nuvarande möjligheten för medborgare att få insikt i de pågående förhandlingarna mellan de anslutna länderna. Med anledning av detta tänker jag skriva ned några korta punkter om avtalet.
- I oktober 2007 meddelade USA, Europeiska Unionen, Schweiz och Japan att de inledde förhandlingar rörande ACTA. Efter detta har Australien, Sydkorea, Nya Zeeland, Mexico, Jordanien, Marocko, Singapore, Saudiarabien och Kanada anslutit sig till förhandlingarna.
- Dokumenten som berör ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” är sekretessbelagda och det första läckta dokumentet kom den 22:a Maj 2008 när ett styrdokument om avtalet laddades upp på Wikileaks.
- Förhandlingarna har dragit ut på tiden, men den sjätte omgången av förhandlingarna hölls nyligen i Sydkorea. Enligt rykten vill de anslutna länderna avsluta förhandlingarna så snart som möjligt under 2010.
- Enligt Nya Zeeland kommer avtalet att etablera ”a new international legal framework” och målet är ”to set a new, higher benchmark for intellectual property rights enforcement that countries can join on a voluntary basis.” I praktiken kan detta mycket väl innebära att de berörda länderna och privata aktörerna kommer att stänga ute de länder och organisationer som väljer att stå utanför avtalet.
- Enligt det nyligen läckta dokumentet håller USTR (Huvudförhandlare om ACTA) på att ta fram ett utkast på ”the future Internet Chapter of ACTA” som i stort sett är klart bara det att det förs interna diskussioner inom Vita Huset, Kongressen, på myndighetsnivå och med ”private stakeholders” samt ”supporters of internet ”freedom”. Att få ta del av dokumenten innebär att man måste skriva under papper på strikt konfidentialitet. I min förra post om statens svårigheter med interorganisationell förändring tog jag hjälp av Manuel DeLanda för att beskriva hur förhandlingar försenas av att många olika aktörer ska ta del av utkast eller policy. I dokumentet nämns det att dokumentet har hållits tillbaka, eller i alla fall relaterat till ”internal EU discussions”, vilket skulle kunna handla om exempelvis telekompaketet. Här kan den som vill gräva lite och se vad Rådet skulle besluta om några veckor innan den femte och den sjätte omgången av förhandlingarna. Kanske kan man även hålla utkik efter vad man diskuterar inom Rådet innan den sjunde omgången som går av stapeln någon gång i början av 2010 i Mexico.
- Utkastet är på tre sidor i sin enklare, kortare samt läckta form och innehåller följande sektioner:
- Sektion 1: Baseline obligations inspired by article 41 TRIPs, imposing adequate and effective legal remedies, as provided in relevant sections of ACTA (civil, penal), for internet infringements.
- Sektion 2: ACTA members have to provide for third-party liability.
- Sektion 3: Safe-harbours for liability regarding ISPs, based on Section 512 of the Digital Millennium Copyright Act (DMCA)2, including a preamble about the balance between the interests of internet service providers (ISPs) and right-holders. […] ISPs are defined as in Section 512 (k) of DMCA3 On the limitations from 3rd party liability: to benefit from safe-harbours, ISPs need to put in place policies to deter unauthorised storage and transmission of IP infringing content (ex: clauses in customers’ contracts allowing, inter alia, a graduated response). From what we understood, the US will not propose that authorities need to create such systems. Instead they require some self-regulation by ISPs. This Section 3 should also contain ”broad” provisions regarding notice-and-take down mechanisms.
- Sektion 4: Will focus on technical protection measures (TPMs). […] Parties to provide adequate civil and criminal remedies that are specific to TPM infringements, i.e. treat these as separate offenses form ”general” copyright infringements.– TPM infringements would be: (i) prohibition of circumvention of access controls and; (ii) prohibition of manufacture and trafficking of circumventing DRM devices.- There will be exceptions to these prohibitions available to ACTA members.– ”Fair use” will not be circumscribed.- There will be no obligation for hardware manufacturers to ensure interoperability of TPMs.
- Sektion 5: Will focus on Rights’ Management.
- Det svenska ordförandeskapet i EU släppte nyligen ”The Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) – Summary of Key Elements Under Discussion”, som är ett ganska omfattande dokument om bakgrunden till ACTA, dess struktur samt innehåll och vad handelsavtalet omfattar. Det borde vara självklar läsning för alla som vill sätta sig in i ACTA framöver.
- Faran med ett avtal av den här magnituden är förutom själva innehållet även det att förhandlingarna kommer att dra ut på tiden, vilket gör att ramverket för detta handelsavtal kommer att vara än mer ur fas med resten av samhällsutvecklingen när det väl är på plats. Är det inte så att de anslutna länderna samtidigt skapar som ett sorts ”antihandelsavtal” där de kan diktera villkoren för hur andra länder ska bedriva handel med de länder som förhandlar om ACTA? Det innebär väl en handelsmässig inlåsning att ta fram ett regelverk med ett fåtal länder samtidigt som man exkluderar resten av världen. Och hur blir det med laissez faire? Jag är ingen ekonom, men det vore bra om någon som är ekonom började analysera konsekvenser av implementeringen av ett handelsavtal av den här storleken som samtidigt är exklusiv snarare än inklusiv.
- ACTA-avtalet ämnar att ta fram internationella standarder för IPRs.
- ACTA-avtalet ska öka samarbetet mellan de anslutna länderna och tillsammans upprätthålla ramverket för de praktiska lösningar som ska skydda IPRs.
- Det sägs att avtalet inte ska rikta in sig på vanliga medborgare, utan kommer att angripa ”piratkopiering” och ”pirataktiviteter”. Det återstår att se hur de anslutna länderna kommer att förhålla sig till detta.
- ACTA is not intended to interfere with a signatory’s ability to respect its citizens’ fundamental rights and civil liberties, and will be consistent with the WTO Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS Agreement) and will respect the Declaration on TRIPS and Public Health.
- ACTA kan komma att fungera tillsammans med TRIPS-överenskommelsen.
Listan skulle kunna göras mycket längre om vi bara fick se dokumenten. Vad ska vi göra nu? Vi borde först och främst sluta upp bakom Europas ISPs och förklara att de varken kan eller vill hållas ansvariga för vad vi nätanvändare skickar mellan varandra. ISPs vill inte agera polis eller avlyssna sina kunder – de vill kunna bedriva sin verksamhet utan att trafiken skadar nätet och utan betyngande extrajobb för att vissa aktörer kräver det.
Vi borde dessutom i större omfattning argumentera för att de anslutna länderna ska öppna upp avtalet. Jag är skeptiskt till att ett handelsavtal som involverar copyright och immaterialrättsliga frågor ska ha sekretess av det här slaget. Det gäller ju knappast rikets säkerhet eller annan känslig information. Jag menar, det är väl knappast nationers representanter som sitter och skriver dessa utkast och avtal? Det är väl lobbyister? Jag önskar att journalister kunde gräva mer och ta reda på vilka det egentligen är som sitter och skriver ihop avtalet.
Till sist, missa inte Michael Geists intervju i programmet ”As It Happens” (CBC) där han besvarar frågor om ACTA-avtalet.
Telekompaketet slutförhandlat efter tveksam kompromiss
Published november 5, 2009 internets , juridik , politik , samhälle 13 CommentsEtiketter:acta, amendment 138, ansvar, datalagringsdirektivet, eu, europaparlamentet, hadopi, ipred, nätneutralitet, operatörer, pyrrhusseger, rådet, telekompaketet

Inatt blev det klart att Rådet och Parlamentet via förlikningskommittén har enats om en kompromiss om telekompaketet. Christian Engström har postat den berörda skrivningen angående internetanvändarnas rättssäkerhet här. Här är den i sin helhet:
3a. Measures taken by Member States regarding end-users’ access to or use of services and applications through electronic communications networks shall respect the fundamental rights and freedoms of natural persons, as guaranteed by the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and general principles of Community law.
Any of these measures regarding end-user’s access to or use of services and applications through electronic communications networks liable to restrict those fundamental rights or freedoms may only be imposed if they are appropriate, proportionate and necessary within a democratic society, and their implementation shall be subject to adequate procedural safeguards in conformity with the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms and with general principles of Community law, including effective judicial protection and due process. Accordingly, these measures may only be taken with due respect for the principle of presumption of innocence and the right to privacy. and shall guarantee a A prior fair and impartial procedure shall be guaranteed, including the right to be heard of the person or persons concerned, subject to the need for appropriate conditions and procedural arrangements in duly substantiated cases of urgency in conformity with European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms. and tThe right to an effective and timely judicial review shall be guaranteed.
Det råder en hel del oklarheter om detta verkligen är en seger för oss som värnar om ett öppet och fritt internet.
Enligt Tobias Olsson, SvD är det ”en seger för båda läger” vilket visar på den förvirring som råder efter nattens kompromiss. Piratpartiet tar ut segern i förskott, vilket med tiden kan komma att ses som en politisk markering snarare än en politisk seger.
Vad baserar vi denna seger på egentligen? Vad är det möjligt att vi har vunnit? Visserligen lyckades man i kompromissen enas om att ”människor inte ska kunna stängas av från internet med mindre än en föregående rättslig prövning”, men 26 av Europeiska Unionens medlemsländer måste ju också bestämma hur eller om detta ska vara fallet. Hittills har vi ju sett Hadopi2 gå igenom i Frankrike, så denna skrivning stoppar ju på intet sätt ”3-strikes”-möjligheten på nationell konstitutionell nivå.
Att ha kommit till stånd med en skrivning av denna karaktär ser jag som en Pyrrhusseger. Det stora engagemang och passionen för frågan från nätaktivister, medborgare och en del politiker måste ses som beundransvärda, men i den totala inzoomningen på en viss skrivning i ett visst ramverk som ämnar att uppdatera reglerings- och konkurrenslagstiftning inom EU, måste jag ändå hävda att man missar en den politiska helheten.
Handen på hjärtat: Kan någon påstå att den skrivning vi nu har på bordet kommer att ha effekt mot HADOPI-liknande lagar? Kan någon påstå att denna skrivning kommer att ha någon inverkan efter att ACTA realiseras? Är någon beredd på att hävda att de 26 medlemsländerna inte kommer att ta sig runt detta på andra sätt? Vilka argument och fakta har vi att tillgå för att besvara ovan nämnda frågor?
Den politiska processen och nätaktivismen som utvecklats parallellt med telekompaketet ska till sin helhet ändå ses som en tydlig markering gentemot Europaparlamentet och Rådet. Men jag tänker inte kalla detta för en seger.
Vi får inte glömma att ACTA ligger kvar och spökar i sitt sekretesshölje och om internetleverantörer blir ansvariga för kundernas trafik, kommer det onekligen att påverka en skrivning av detta slag. Då kommer man att kringgå ovan nämnda skrivning.
Skrivningen innehåller kryphål och ska på intet sätt ses som vattentät, speciellt inte innan vi har sett konsekvenserna av denna kompromiss. ”3-strikes”-möjligheten hänger fortfarande i luften och ska tas på allvar. I Sverige har den nuvarande Regeringen tagit ställning emot Renforsutredningen, men vi vet sedan IPRED1 att Sverige kan implementera lagar och direktiv som kommer ifrån Europeiska Unionen och som berör upphovsrättsliga företeelser.
Vi får inte heller glömma bort att vi har ett ansvar gentemot resten av Europa och resten av världen att lämna efter oss lagar och direktiv som inte kan användas i ondo eller göras om till hämmande och rättsosäkra lagar. Detta är ett stort problem som vi måste börja tala mer om. När vi diskuterar ”internet” i samma andetag som lagstiftning ska vi se på problematiken utifrån flera olika perspektiv som går utöver hur IT-klimatet ser ut i Sverige.
Tillbaka till telekompaketet. Politiker och tjänstemän har tidigare viftat bort kritiken om att det skulle ha funnits någon text om avstängning av användare i själva telekompaketet. Senast jag hörde detta var från Gunnar Hökmark (m) under #ind09. Ok, ja, det må ha varit så att det inte fanns någon skrivning om att man ska kunna stänga av användare, men det fanns ju inte heller någon skrivning om att det inte är OK att användare stängs av utan domstolsprövning sett utifrån lagstiftning som faller utanför ramverket för telekompaketet. Visst finns det då en poäng i att nätaktivister och medborgare har velat ha en sådan skrivning?
Vad som ska ses som problematiskt i den antagna skrivningen är formuleringen ”a prior fair and impartial procedure”, jämför med originalet Amendment 138: ”a prior ruling by the judicial authorities”. Problemet med 138 var enligt Hökmark och andra att den gick emot den enskilda nationens suveränitet och att det inte är ok. Men, som jag har förstått det, så var detta inte ett problem beroende på i vilken artikel man lade till 138:an. Allt hängde på om 138:an stod med i artikel 1 eller i artikel 8, som jag uppfattade det. Men å andra sidan är jag inte en teknikkunnig jurist…
Skrivningen vi har för handen är på intet sätt självklar. Vad vi har fått igenom här kommer att behöva tolkas av både Europeiska Domstolen och nationella domstolar. Texten berör ju också bara vad medlemsländerna tar till för medel i processer för säkerställandet av IPRs.
Vi har fortfarande inte upprättat ett skydd för nätneutraliteten. Vi behöver generella principer för flera olika nivåer som inkluderar det globala, det nationella och det lokala. Vi måste visa hur nätneutraliteten är det som har gjort ”internet” till vad det är och att den är det som kommer att säkerställa innovation, konkurrens och en fortsatt utveckling av internet som tillåts vara fri och öppen.
Vad regleringar och lagar som FRA-lagen, IPRED, datalagringsdirektivet, HADOPI och andra IPR-relaterade initiativ visar är att dessa modeller blir daterade redan innan de implementeras, och görs nästintill verkningslösa av användarna, vilka utvecklar verktyg för att ta sig runt dessa innovationshämmande, konkurrensförsämrande och icke nätneutrala lagar. Dessa ramverk hotar marknaderna och konkurrensen på lång sikt snarare än att stärka dessa.
Vi ska vara mycket kritiska mot skrivningar som kan tolkas som hämmande för ”internet” såsom det har utvecklats under de senaste 40 åren, såsom det påverkar vår tillvaro och samhälle, och hur vi vill att internet ska utvecklas i framtiden. Utvecklingen som vi har erfarit och som har varit en förutsättning för internet som vi förstår det och som bygger på nätneutralitet. Jag ser inte hur internet kan få fortsätta att göra det omöjliga möjligt om vi låter en ekonomisk maktsfär med dess diskurs omvandla internet till en marknadsplats med begränsningar. Mer ”internet” mindre business.
Telekompaketet är slutförhandlat men ännu inte genomröstat. Europaparlamentet röstar om telekompaketet i dess nuvarande form någon gång mellan den 23-26:e november och vi kan på intet sätt få med något om nätneutralitet den här gången. Men vi riskerar att en massa IPR-relaterade lagar och direktiv kommer före på grund av att den politiska processen som vi försöker påverka dras med en episk tröghet som får vilken nätaktivist som helst att sucka och himla med ögonen av utmattning. Efter telekompaketet behöver vi först se tillbaka på året och ägna åt oss självkritisk eftertanke. Sedan måste vi tillsammans skaka av oss det här och gå vidare.
Någon eller några bör jämföra skrivningar, begrepp och fraser från de läckta ACTA-dokumenten och de versioner vi har av telekompaketet. Enligt de senaste läckorna kommer operatörer möjligtvis tvingas att ta ansvar för trafik som de absolut inte kan eller vill ta ansvar för. Farmor Gun frågar om det här är slut på upphovsrättslobbyns orgier(!) och nej jag tror verkligen inte det. Vi vet fortfarande för lite om ACTA, men vi vet generellt sett för lite om vilka som har dragit i trådarna på Europeisk nivå när det gäller telekompaketet. Här behöver vi bli bättre på koppla samman aktörer och vilka som talar med vilka.
Seger eller inte? Nej, jag tycker inte det. Men alla verkar nöjda, från parlamentarikern till svenska politiker. Karl Sigfrid är i alla fall osäker på om denna version av 138:an (det är ej originalet) kan skydda mot ACTA:s möjliga krav på avstängning, eller det faktum att det i skrivningen inte står någonting om rätt till prövning i domstol (vilket har skapat en del förvirring vad prövningen egentligen innebär). Den kompromisstyngda skrivningen saknar alltså krav på domstolsprövning, så hur ska vi se detta som en stor seger? En tydlig markering vore en mer passande formulering.
Vad innebär en rättslig prövning om det inte inkluderar domstolsprövning i exempelvis i det svenska rättsväsendet? Någon som vet?
Den nya versionen av skrivningen är inte perfekt och vi bör ha det i åtanke när vi framöver ägnar oss åt den kommande konsekvensanalysen efter att telekompaketet röstas igenom i Europaparlamentet. Men nu börjar verkligen kampen om nätneutraliteten och alla positiva värden som den medför. Men vi ska fortfarande se denna kompromiss som en språngbräda för fortsatt arbete med att säkra internets öppenhet och förhindra restriktioner relaterat till internetaccess.
Till sist, om nätaktivismen inte blir mainstream och lyckas sträcka sig utanför den svenska bloggosfären och bli internetionell kommer vi inte att få mycket att hurra för i framtiden. Att ge understöd till parlamentariker har visat sig vara mer betydelsefullt än att gå för full maskin mot riksdagen. Internet är något gränslöst och aktivismen bör även kunna vara det.
http://WeRebuild.eu har fått en web-irc chat
Published maj 24, 2009 internets , juridik , nätaktivism , politik , samhälle , teknologi 2 CommentsEtiketter:138, 166, acta, ak vorrat, datalagringsdirektivet, embassy of piracy, fra, ipred, iptegrity, la quadrature du net, le domaine d'anais, nätaktivism, nätpolitik, telekompaketet, werebuild.eu, wiki
WeRebuild.eu har under kvällen fått en web-irc chat för #telekompaketet. Detta innebär att det nu har blivit enklare för er att surfa förbi och hjälpa till med wikin. Just nu finns det oerhört mycket att göra och WeRebuild.eu behöver all möjlig kompetens.
Det kommer fram alltmer detaljinformation om ACTA i relation till tillägg 138 i telekompaketet och information angående Kommissionens stämning av Sverige (datalagringsdirektivet har ej implementerats) i relation till hur vi skulle kunna försvara sig mot denna. Internets även uppskatta om någon med goda kunskaper i tyska vill hälpa till med att översätta tyska sidor om datalagring och datalagringsdirektivet.
Jag tror att de som kan tyska och är intresserade av datalagring skulle kunna bygga ett helt eget område (jmf. Le Domaine D’Anais) och således få en väldigt viktig uppgift och en bevakning som kommer att vara oerhört uppskattat. WeRebuild.eu anser att det finns ett enormt område för bevakning som bara väntar på att tas i anspråk.
Det finns lite lösa planer på att kanske förbättra alltifrån design på huvudsidan, fortsätta att utveckla wikin, knyta nationella, internationella och internetionella relationer samt att utforska nätaktivismen. Kan ni koda wiki? Har ni ett öga för design? Är ni juridiskt intresserade, statsvetare? experter på eu-speak eller tekniskt kunniga? Hör gärna av er, er hjälp kan betyda mycket för det fortsatta arbetet med att kontaktytsintensifiera.
Embassy of Piracy
Ni har väl inte missat att surfa in på the Embassy of Piracy? Undrar ni vad det hela handlar om så se här eller här. Jag utlyser även en utmaning om att remixa ambassadens logga nedan åt ambassaden:
Personligen skulle jag vilja be om en remixad logga att ha i menyraden till höger, föreslagsvis i 120px × 150px. Material hittar ni här. Kan kan tyvärr inte göra det själv för att jag i dagsläget inte har något bra open source bildhanteringsprogram. Har ni några tips och förslag angående bildhanteringsprogram?

Ett axplock av vad som behöver göras – WeRebuild.eu
* Skriva ny version av utskottsinitiativet om ACTA med fokus på ny öppen förhandlingsstruktur och bred parlamentarisk uppslutning (särskilt (s) och fria ledamöter i (c) och (fp), (mp) och (v) är ”säkra”).
* Kommissionen har stämt Sverige för att datalagringsdirektivet inte har blivit implementerat, se här och här. Organisera argumentet att Sverige ska försvara sig med att säga att det är olagligt att implementera ett olagligt direktiv.
* Datalagringsdirektivet – Översätta tyska sidor, se Projekt tyska.
* Belys kollisionen mellan 138:an och ACTA.
* Fixa relevanta rss-feeds från La Quadrature Du Net, IPtegrity, AK-Vorrat etc.
* Skriva en text som beskriver 138:an och 166:an på ett enkelt sätt.
* Hjälp till att länka all gällande lagstiftning som nämns i nuvarande telekompaket – stoppa in direktivförkortningen (tex ”2006/24/EG”) här: http://www.superhemligt.se/telekomparser.py och klistra in output här: http://werebuild.eu/wiki/index.php/2006/24/EG . Hittar du ett olänkat direktivnummer, sätt dit ”dubbelhakparanteser” och kör det magiska skriptet så du kan klistra in wikitexten på den tomma sidan. Den här sidan är tom: http://werebuild.eu/wiki/index.php/95/46/EG fyll den med output från http://www.superhemligt.se/telekomparser.py (skicka input ”95/46/EG”.
* Fixa länkutbyten med StoppaIPRED.nu, FRApedia, StoppaACTA.nu, IPREDia & Stoppadatalagringsdirektivet.nu.
* Skriv en sammanfattning av Citizens’ Rights Amendments.
* Samla ihop alla de relevanta MEParna i lista. Behövs uppdateras.
* Sammanfatta Harbours och Trautmanns omskrivningar av 166:an och artikel 8 och visa varför de är otillräckliga. Se IPtegrity.
* Fixa en lista med alla möjliga sätt att nå Näringsdepartementet.
* Fixa information om COREPER + här.
Länkar
Kommissionen stämmer Sverige, vi har sölat med datalagringsdirektivet
Hej, Piratpartiet!
Diplomacy of folding – Embassy of piracy
Afk-pappersambassad go!
Pressar moderaternas politik tillbaka progressivt liberala strömningar?
Published maj 22, 2009 fildelning , internets , nätaktivism , politik , samhälle , teknologi , upphovsrätt 2 CommentsEtiketter:acta, fildelning, fra, internets, ipred, liberal, liberalism, moderaterna, muf, nätaktivism, piratpartiet, politik, posthemligheten, splittring, telekompaketet

Vad innebär egentligen ”nya” i ”nya Moderaterna”? Moderaterna och även Alliansen står alltmer för ett samhälle som går mot den politiska ”mitten” med dess regleringar, lagstiftande och statlig kontroll. Kan det vara så att denna ”mittenväg” möjliggörs genom att moderaterna ideologiskt tvingar oliktänkande liberaler att mer eller mindre stödja den konservativa partilinjen? Är det så att denna centralisering i det politiska arbetet påverkar den inre konflikten mellan yngre medlemmar och den äldre generationen? Pressar moderaternas politik tillbaka progressivt liberala strömningar?
Splittringar mellan de olika generationerna synliggörs i en rad olika politiska frågor där en äldre generation går emot sin egen politiska plattform. Regerings- och riksdagspolitiker har en benägenhet att inte lyssna på sina medborgare och de ifrågasätter medborgarnas tankar och bekymmer över EU, lagstiftning och andra samhällsproblem. Jag vill försöka visa hur begreppet ”nya” har en splittrad betydelse och hur begreppet döljer en inneboende djupt rotad toppstyrning och antiliberalt agerande i ett av Sveriges största politiska partier.
Ideologi och utveckling
Moderaterna var från början ett klassiskt konservativt och nationalistiskt parti. Successivt har moderaterna kommit att påverkas av liberala idéer och en fascination för det internationella.
”Idag är Moderata Samlingspartiets ideologi en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer.”
Denna formulering är missvisande. ”Föreningen” av konservativ samhällssyn och liberala idéer visar på en splittring inom partiet. ”Föreningen” är i detta avseende ett ”minusord” som moderaterna framhåller i positiva ordalag.
Moderaternas stöd för en EU-liknande konstruktion går ända tillbaka till stödet för EEC 1961. De konservativa idéerna tycks också ha förföljt partiet ända sedan det konstruerades vid ett möte i Stockholm 17-18 oktober 1904 och fick namnet Allmänna Valmansförbundet. Beskrivningen av moderaternas partipolitik är såklart oerhört textredigerad så den verkligen dryper av ren skär marknadskommunikation.
En av moderaternas huvuduppgifter är att ”lösa samhällsproblem”, men som vi alla vet så skapar strömningar inom Alliansen en grogrund för samhällsproblem som påverkar människors integritet, personliga frihet och jämlikhet. Detta är på inget sätt något som moderaterna som parti är ensamma om, men borgerligheten om några borde visa mer liberal framåtanda.
Dessa begrepp ovan är centrala i svensk lagstiftning och har haft starkt juridiskt skydd, fram tills nu. Dessutom är moderaternas jobbpolitik oförenlig med deras inställning till de nämnda parametrarna ovan. De vill inte bara underlätta för medborgare att få fast anställning och betala skatt, utan de vill göra det mer lönsamt för företagsverksamhet, den företagsverksamhet som har kopplingar till copyrightregimen och andra privata affärsverksamheter. Här någonstans går det snett i och med statens politiska klåfingrighet i privata intressen.
Finansiella intressen får allt kraftigare företräde gentemot gemene man och kvinna. Den fria marknaden ska inte begränsas till vissa aktörer, staten ska skilja mellan positiv ekonomisk tillväxt och bakåtsträvande åtgärder som bara gynnar ett fåtal företag i deras strävan att rädda förlegade ekonomiska modeller. Jag gör skillnad på å ena sidan ekonomiska lättnader och fördelar och å andra sidan förstärkt korporativism.
Moderaterna tar inte fullt ansvar för ökad frihet och öppenhet. De går emot sin egna politiska plattform genom att motverka öppenhet, trygghet och att använda EU som en ursäkt för alla dessa lagar som de vill få igenom. Deras politik ligger inte i linje med den tekniska utvecklingen. Deras fascination för hotet mot klimatet lämnar en bitter eftersmak i och med att miljöarbetet i traditionell mening inte kan drivas igenom tillräckligt bra om industrialismen och även jobbsektorn begränsas.
Vi behöver vissa typer av tjänster, teknologier och industrier för att motverka miljöproblemen. Vilket arbetarparti är redo att hävda att en progressiv syn på jobb och arbete går att genomföra i ett regressivt samhälle? Hur ska teknologierna som hjälper vårt klimat finansieras om vi inte satsar vidare?
Moderaternas partistyrelse tog i höstas fram ett förslag på en ny europaplattform.
”EU ska vara bra på det vi behöver lösa tillsammans i Europa. Miljöproblem, klimathot och internationell brottslighet är exempel på problem som vi inte kan lösa själva här hemma. Moderaterna vill dessutom använda samarbetet för att underlätta för fler jobb att skapas och för att stärka EU:s arbete för fred och demokrati i och utanför Europa.”
”- Den här hösten har EU satts på prov, och visat att samarbetet står pall och ger möjlighet att anta stora utmaningar. Att delta aktivt i och driva på samarbetet ger oss makt över det som påverkar oss här hemma, som till exempel finanskrisen och klimathotet. Det säger Anna Kinberg Batra, ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram plattformen.”
Vad menar partistyrelsen egentligen med att EU har satts på prov och ”visat att samarbetet står pall och ger möjlighet att anta stora utmaningar”? De får det till att EU hjälper de stackars svenska politikerna att lösa problem på hemmaplan och att politikerna inte har tillräckligt med makt för att påverka själva. Eller hur menar dom?
Borde inte vi som vistas i landet och våra politiker vara tillräckligt kompetenta att avgöra själva vad som behöver göras i olika politiska frågor? Hur kommer det sig att en maktapparat som sitter långt utanför Sveriges gränser ska ha så mycket att säga till om innanför våra gränser? Moderaterna agerar på ett sätt som får mig att tro att de inte vill skapa något större missnöje med hur EU:s politik påverkar vårt samhälle och lagstiftning. Vi ska här förespråka öppenhet gentemot
Fredrik Reinfeldts traditionella ”jultal” ’08 innehöll bland annat snack om en satsning på våld- och brottsbekämpning. Visst verkar det vara så att svenskt rättsväsende eller åtminstone poliskåren är för dåligt rustad i dagens Sverige. Samhället måste ta ansvar för de problem som vi har med grov brottslighet och våld, men detta för inte gå ut över mänskliga rättigheter och en annan form av trygghet; en trygghet som har och göra med våra privatliv.
Visst tackar jag inte nej till 20.000 nya poliser på sikt och jag betalar gärna också skatt för utbyggnad av vård för personer etc. Dock ser jag stora problem med att kriminalisera stora delar av svenska folket för att de fildelar och använder sig av verktyg och tjänster som i sig är fullt lagliga. Och om det är som politiker säger, att de vill jaga ur ett top-down-perspektiv, hur ska de då se på resten av fildelarna som också ingår i strukturen av informationsutbyten? Reinfeldts förklaring om att han inte vill jaga en hel ungdomsgeneration håller tyvärr inte, varken retoriskt eller i praktiken.
Jag undrar hur långt moderaterna är villiga att gå när det gäller immateriella rättigheter och övervakning. IPRED-direktivet innebär att företag och branscher skickar hem kravbrev till folk som har fildelat ”fel” saker och i och med Polismetodutredningen kommer polisen att få liknande befogenheter utan att det föreligger en brottsmisstanke.
Kontentan är att brottsbekämpningen kommer utökas till hårdare skydd av immateriella och upphovsrättsliga rättigheter. Har någon ens lobbat för mer pengar till att bekämpa ”tyngre” brottslighet? IPRED-direktivet implementerades den 1:a april 2009 och bara branschen är nöjd med det. IPRED-direktivet kan dock komma att bli verkningslöst på grund av olika anynomyseringstjänster.
Allians för Sverige – politisk enkelriktat och centraliserat
Bilden av moderaterna som centraliserande parti förstärks i och med arbetet med och grundandet av Alliansen. Vad som visade sig vara en vinnande valstrategi för det borgerliga blocket, har nu omvandlats till något väldigt amerikaniserat och demokratisk enkelriktat.
De fyra individuella partierna håller på att luckras upp och glider mot den ”politiska mitten”. Detta politiska samarbete har fått negativa konsekvenser och situationen verkar förvärras. Vänsterblocket försöker till och med kopiera idén med Alliansen – de härmar t.ex. Alliansens koncept med att ha fyra representanter med på pressbilder. Det är bara ett problem och det är att vänsteralliansen består av Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Den alliansen placerar således två språkrör i samband med presskonferenser, för de ska minsann också vara fyra stycken!
Politikerna har också en enorm fascination för den så omtalade och överreklamerade Obamastrategin. Innan nästa val kommer vi att få se partier som kommer att försöka använda sig av denna förstelnade och redan omsprungna strategiska utångspunkt för att jaga väljare. Vi kommer att få se mer politiska filmer på Youtube, kanske kommer vi att bli uppringda av spamtjänster, bli spammade på våra telefoner, uppmanas att blogga om deras manifest och politik etc. Vi kommer att bli överrösta med ännu mer valfläsk i informationsflöden vi förut inte förknippat med valfläsk och politiska spel. Det kommer säkerligen att skapas verktyg för att kväva denna informationsstorm. Jag ser redan nu mönster på än bättre strategiska och taktiska verktyg samt förhållningssät gentemot väljarna, men frågan är om politikerna kommer att upptäcka dessa möjligheter i och med att de stirrar sig blinda på Obamas kampanjsrategi.
Allianserna liknar mer och mer ett politiskt system som jag förknippar med USA. Detta är inte bra för väljarna och ökar ett klimat där motpolerna förstärks. Väljarna får bara välja mellan två personer som förs fram som kandidater till statsministerposten och de får bara rösta på två stycken allianser. Att rösta på enstaka partier håller på att försvinna till förmån för en ny politisk modell. Är detta en liberal idé?
Denna nya politiska modell hänger också samman med hur de olika partierna börjar närma sig varandra i både ideologi och frågeställningar. Politiska frågor och plattformar kopieras hej vilt och samtliga partier drar emot ”valrörelsens mittpunkt”. De politiska tankarna och plattformarna spelar egentligen ingen som helst roll, när allt kommer till kritan är det makten som spelar roll.
Valfläsket kastas i ansiktet på oss, men betyder egentligen ingenting för hur politikerna senare utför sitt arbete. Detta spel för galleriet förstärks av att den politiska modellen centraliseras och förtunnas. I slutändan vill de största partierna ändå driva sin klåfingriga politik medan de inre konflikterna inom allianserna och de enskilda partierna dementeras och tystas ned på presskonferenser och i media, för att sedan hanteras internt på representationsmiddagar och liknande tillställningar.
När kommer politikernas förslag om att elektronisk röstning är en bra ide? Det ska bli intressant och se hur hetsig debatten kommer bli inför 2009 års val till EU.
Toppmoderater – kommunalpolitiker och affärsmän
Det finns toppmoderater som vill riva upp FRA-lagen, hur kommer det sig då att inte alla toppmoderater vill göra samma sak? Ett motstånd till FRA-lagen ligger helt i linje med vad nya moderaterna borde stå för. Internt finns det dock en helt annan agenda och logik som driver på lagtiftningen. Det finns till och med en splittring inom Alliansen angående FRA.
Vilka skillnader finns det mellan kommunalpolitik, riksdag och regering? Hur långt ned sträcker sig den ekonomiskt nedåtriktade spiralen? De 14 politikerna menar att ”massavlyssning är oförenlig med rättsstatens principer” och dom riktar sin kritik rakt mot Regeringen i och med deras debattinlägg i DN. Försvarets Radioanstalt ska inte ha rätt att avlyssna medborgare som inte är misstänkta för brott.
FRA-lagen är inte ett uttryck för Nya moderaternas partilinje. Finns det här en jämnt fördelad splittring inom partiet? Är detta en generationssplittring eller en splittring som kan kopplas samman med vilka liberala röster som tystas ned?
Det finns alltså liberala politiker inom moderaterna som tar starkt avstånd från massavlyssning av svenska folket. Dessa politiker tycker alltså att en lag som kommer att verkställas, ska omförhandlas för att den inte ligger i linje med partiets egen politik. Hur paradoxalt är inte detta? Dessa kommunalpolitiker, som faktiskt ännu vågar träffa sina väljare, kan inte svara på frågor om varför massavlyssning av svenska folket behövs. De pekar vidare på att moderaterna tidigare har begått en massa misstag men att de lär sig av misstagen och förnyat sin politik därefter.
Det råder alltså en tydlig splittring inte bara mellan kommunalpolitikers och toppolitikers arbetssituation, utan också i fråga om hur den egna partiplattformen ska tolkas. Det kompromisslösa försvaret av FRA-lagen ligger inte i linje för moderaternas egna politik och har inget brett stöd i svenskt samhälle. De är mycket tydliga att understryka hur de vill lösa medborgares problem snarare än att skapa nya.
Massavlyssning är fel väg att gå enligt politiker som arbetar nära sin väljarkrets. De skriver vidare om att partiet måste vara lyhörda och ta till sig alla argument i debatten. Vi har sett ur detta motverkats enormt mycket av Regeringen. Den kämpade med näbbar och klor för att få igenom den och de kommer att kämpa ännu mer för att uppgradera den.
Det abstrakta skyddet av Sverige leder till oförutsägbara och oacceptabla inskränkningar av friheter. Friheter som ska vara en central del av det nya moderaterna sätts medvetet inom parentes och alla argument mot dessa lagar sopas under mattan. Vad är deras syfte? Vilka är så inflytelserika så de påverkar ett helt partis självaste värdegrund?
Finns det en tydlig skillnad mellan hur politiker tar hand om lokala och globala problem? Statsråd formar sina allianser och politik inte bara utifrån nationella fenomen, men också på grund av internationella fenomen. Vi ser hur EU i alltför stor utsträckning påverkar svenska politiker till att ta ställning i frågor som de själva inte är insatta i. De försöker förstå hur internationell lagstiftning och omförhandling av globala begrepp ska gynna svenska medborgare.
Vad de missar är att denna agenda lämnar stora frågetecken angående vad som händer på en nationell nivå med vårt rättssamhälle.
”Integritet är inte något som enbart diskuteras i Riksdagen. Vi har många olika integritetsfrågor att hantera på lokal nivå. Resultatet av en åtgärd som är ett intrång i integriteten måste vägas mot hur stort intrånget är. Ett gott syfte är inte tillräckligt för att registrera och övervaka enskildas privata angelägenheter.”
Väldigt många väljare är emot massavlyssning och detta gäller över de traditionella blockgränserna som hela vår mossigt svenska demokrati vilar på. Justitiedepartementet, Advokatsamfundet, Journalistförbundet och Lagrådet har alla kritiserat lagen för att vara för integritetskränkande. Vissa grundläggande principer i en rättsstat kan inte bara lagstiftas bort i kampen mot terrorism och brottslighet.
Ironiskt nog var Justitieminister Beatrice Ask betydligt mer negativ till FRA-lagen före valet än vad hon är nu. Justitiedepartementet ska förövrigt utreda exakt hur datalagringsdirektivet ska genomföras i Sverige. Beatrice Ask är i allra högsta grad med och skapar ett otryggt land oavsett vem man är eller var man bor.
En annan intressant anmärkning är att Asken satt med i 2004 års arbetsgrupp inom Alliansen som hette ”Rättspolitik för trygghet”. Är inte det underbart? Men nog om Ask nu, jag ville bara visa att människor mycket väl kan ändra sig.
Civilrätten är inte enkel, rättsväsendet kommer i större utsträckning finnas till för dem som har råd att driva skadeståndsprocesser och betala för rättsligt skydd. FRA-lagen, IPRED1, IPRED2, ACTA och Datalagringsdirektivet är alla exempel på fenomen som kommer att förändra medborgares friheter och civilrätt till det sämre. Det finns många kompetenta, pålästa och väl insatta människor som engagerar sig i dessa frågor och som dessutom bidrar till en ökad medvetenhet och opinionsbildning.
Politikerna borde lyssna mer på medborgarna men börjar klubba igenom lagar som innebär att folket inte har annat än en symbolisk rätt att påverka makten. Staten inskränker allt mer medborgares friheter. Var är bevisen för att vi går emot ett mer otryggt samhälle? Och var är bevisen för att just dessa åtgärder ska göra allt ”bättre” och lösa problemen?
Lagar ska inte granskas efter att de har verkställts, utan detta ska ske innan de eventuellt röstas igenom. Det råder en stark teknikfientlighet och teknisk okunskap bland politikerna som jag tror många medborgare känner till. Och detta är samma politiker som driver igenom lagar och direktiv som motverkar tekniken!
Lagarna ska dessutom vara enkla och medborgarna ska ha förtroende för lagar och tycka att de är nödvändiga. Argumentet att det ska ske eftergranskning av lagen är svagt på grund av att konsekvenserna som lagen medför fortfarande kommer realiseras, med ett folkligt förändrat beteende som följd.
Posthemligheten måste hållas intakt. Vår identitet byggs verkligen upp av att vi kan kommunicera med vänner och bekanta utan att någon tredje part har rätt till insikt i denna kommunikation. Kommer telekompaketet, IPRED, FRA, ACTA etc. att förändra våra sätt att kommunicera med varandra? Kommer vi att bli mer inneslutna i oss själva?
I svenska brottsbalken, 4 kapitlet, paragraf 8 står det:
”Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller telemeddelande, döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år.”
Om datalagringsdirektivet går igenom så ryker väl denna rättighet till det privata. Det är väl ingen som hävdar att allt innehåll kommer att granskas, men det skulle ju vara lätt att ringa in vissa individer med hjälp av sociogram och för att sedan ta del av detta innehåll, för tillgången till materialet kommer de ju redan ha så då finns det inga garantier för att kommunikationen kommer att respekteras.
Toppmoderaterna i artikeln ovan är ju också här mycket kritiska till eventuella intrång i brevhemligheten. Intrång som deras egen parti kommer vilja få igenom politiskt, ett parti som egentligen värnar om denna rätt till brevhemligheten. Situationen är mycket märklig.
Landshövding Per Unkel (m) föreslår en rad olika förändringar i självaste grundlagen. Utan att nedvärdera alla dessa förslag så finns det däremot ett krav på att skyddet för privat egendom också ska stärkas. Kan detta vara ett tecken på att svensk grundlag ska mildras till förmån för en europeisk konstitution? För en försvagad suveränitet? En försvagad svensk stat?
Det ska inte gå att ändra grundlagar hur som helst! Vore det inte bra om vi medborgare ges tillfällen att aktivera genom att folkomrösta mer, istället för att vi passiviseras och göras till objekt av våra folkvalda politiker? Eller är det en liberal tanke att stärka skyddet för privat egendom?
Fildelning splittrar moderaterna – en generationsfråga
Många politiska ungdomsförbund har öppet gått emot sina egna partiers politik angående en rad olika fenomen. MUF har genom en motion visat hur de ställer sig till sitt egna moderparti. inte nog med att de har tagit ställning för att tillåta fildelning, de delar nu vissa åsikter med Piratpartiet.
Nu går det ju inte rösta på ungdomspartier till riksdagen och de traditionella partiernas strukturer utgörs till stor del av människor som generellt sett förmedlar en viss teknikfientlighet och förvånande okunnighet på området. Resonemanget inbegriper också att politiker som helst skulle vilja avknoppa både Apoteket och Systembolaget från det statliga monopolet samtidigt vill förstärka utgivares monopolfördel. En fördel som inte finns på andra marknader.
MUF är alltså ett ungdomsparti som vågar ta ställning mot sitt eget moderparti och som samtidigt stödjer sin egna partipolitiska plattform bättre än storebror. Motionen finns att läsa här. Jag hoppas att MUF fortsätter att gå hårt fram mot nya moderaterna och röker ut den mossiga och konservativa gammelgenerationen med sin verklighetskeva världssyn, till förmån för ett nytänkande, en progressiv debatt till förmån för medborgarrättsliga spörsmål och en stark liberalism.
Jag föreslår att MUF och även de andra ungdomsförbunden går till öppen retorisk attack mot de konservativa, verklighetsfråndvända och teknikfientliga elementen inom riksdagen som vägrar att lyssna på medborgarnas argument och kompetens. De får gärna gå till angrepp mot sina egna moderpartier också, det skulle inte skada.
Det är inte bara politikerna som förändras med tiden, utan också själva arbetet i sig. Om representanter för demokratin och ett öppet samhälle är okunniga på flertalet områden då tycker jag inte att de ska finnas kvar speciellt länge på högt uppsatta positioner.
En av de första saker som vi möts av när vi läser vad MUF tycker om integritet är ett citat från Benjamin Franklin:
”De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet”
Är du beredd att ge upp våran frihet? En frihet som vi dessutom tar för given i vårt samhälle? Vad händer om vi bara ser på när EUs lagstiftning får företräde framför svensk lagstiftning? Jag förstår inte hur vi ska kunna skydda våra medborgare om vi säljer ut vår lagstiftning.
Hur ska de liberala idéerna kunna få genomslag om de ”liberala” politikerna går emot sina egna ideal och partiplattformar?
Denna post är ämnad som konstruktiv kritik mot ett parti vars utveckling jag följer ingående. Om ni har några kommentarer är det bara att skriva nedan.
”Meningslöst att vara riksdagsledamot i moderaterna”
Anne-Marie Pålsson har inte lärt sig hur man påverkar
So Long, and Thanks for All the Fish!
Nätpolitiken värnar om de europeiska medborgarnas fri- och rättigheter
Published april 30, 2009 fildelning , internets , nätaktivism , politik , samhälle , teknologi Leave a CommentEtiketter:acta, catherine trautmann, christofer fjellner, citizens' rights amendment, datalagringsdirektivet, eu, hadopi, harbour, ipred, miljöpartiet, monica horten, näringsdepartementet, politik, socialdemokraterna, telekompaketet, vänsterpartiet
”Malcolm Harbour has launched an attack on Swedish Internet-defender MEP Christofer Fjellner. And the users rights directive rapporteur says that the discussions around Internet rights amendments 138 and 166 were ‘deeply frustrating’ because they ‘could derail two years’ of work‘. Is there an implication that he has spent two years on an industry deal, which these amendments could squash? It does suggest that his amendments to the directive are not, as he claims, designed for users, but for network operators.” (Horten)
Visa fortsatt stöd för Citizens’ Rights Amendments!
Regeringen talar om att svensk grundlagsstiftning är stark och att vi inte behöver mer skydd, men det innebär att Sverige, som är en del av en europeisk union, inte värnar om europeiska medborgare och deras rättigheter.
När Sverige är inbegripna i internationella relationer, bör vi även tänka på den prototypiska medborgaren inom EU på liknande sätt som vi tänker på människor i Sverige.
Var finns solidariteten till andra människor ute i Europa? Ska vi bara sitta med händerna i kors och se på när Frankrike driver igenom HADOPI? Vi som dagligen använder Internet menar att om man öppnar upp till fler möjligheter att stänga av användare, censurera nätet och paketera det, så gör vi ingen skillnad på vilket ”land” det drabbar.
Internets är ett internetionellt gränsöverskridande och vad som riskerar att implementeras i ett ”land”, riskerar att få konsekvenser för Internets hela struktur.
Det går inte längre att tänka i termer av ”land” ”gränser” och ”olika lagstiftning”. Implementeras HADOPI i ett land finns det en mycket stor risk i att detta även kommer att drabba andra länder. Man behöver knappast bedriva speciellt mycket tankeverksamhet för att inse att om HADOPI (som bara är ett av många exempel på förmynderi) implementeras i Frankrike, så kommer sannolikheten öka för att det även implementeras i Storbritannien.
Implementeringen i ett land kommer att likt en smitta påverka andra länders politiker. Och vi vet sedan tidigare att korporativism och lobbyn knappast hindras av några former av gränsöverskridanden, men dom tycker däremot om att skapa egna gränser.
Fildelare ska inte kunna svartlistas och stängas av från Internet, speciellt inte utanför alla former av rättsäkerhet. Vi kan fortfarande trycka på för att få EU att acceptera Citizens’ Rights Amendments. Vi kan inte tillåta att andra länder driver igenom hela galna förslag bara för att vi i Sverige har ”acceptabelt” skydd.
IPRED är inte ett bevis på en rättssäker lag för att man som privatpolis måste gå via domstol för att få ut IP-nummer, utan ett bevis på en icke rättssäker lag på grund av att IPRED medför att hyrsnutar ens har givits möjligheten till att samla in bevis och begära ut IP-nummer.
I Italien vill man kunna censurera bloggare och få dom att registrera sig. Är detta acceptabelt?
Om EU inte stödjer CRA, kommer stora delar av svenska folket fortsätta med att strunta i IPRED och dessutom klaga på direktivet. Sveriges befolkning kommer att fortsätta att göra IPRED till åtlöje genom olika former av gemensamt grupparbete. Sverige kommer även att fortsätta att kritisera FRA-lagen och hela denna taffliga affär.
Medborgare kommer fortsätta att arbeta mot andra typer av direktiv och företeelser som HADOPI, Datalagrinsdirektivet, ACTA, saker som kommer från polismetodutredningen etc.
Vi måste rikta om perspektivet. Gemensamt måste vi ta och totalt dekonstruera eller ödelägga förslag, direktiv och stolligheter långt innan de kommer upp på bordet för omröstning. Det här funkar inte längre, utan nätaktivismen måste på ett positivt och nyfiket sätt förändra perspektivet och sättet att se på hur politik formas inom maktens korridorer.
Piratpartiet har fullt upp med att räkna nya medlemmar och reagera på de senaste mätningarna. Men pp skulle ju kunna få in ännu fler medlemmar och fiska röster på samma gång genom att skapa folkstorm kring telekompaketets kompromisser. Det ena utesluter inte det andra. Hur många av Piratpartiets medlemmar är ”aktiva” och hur många är soffliggande guldpirater? Upp till bevis!
Socialdemokrater… Vad håller ni på med? Var är eran vilja till att bedriva polemik med högern ”bara för att”? Ni är den blekaste oppositionen i mannaminne. Inte nog med att ni behöver göra upp med era rötter, ni behöver också på allvar ge er in i polemik mot högern och tycka annorlunda om saker och ting. Hur bedriver ni egentligen politik? Ni tillåter bara högern att göra vad de vill oavsett om det gynnar människor eller är dåligt för rättssäkerheten och bidrar till ett övervakningssamhälle. Ni har ett väldigt bra läge till att få fler röster genom att stödja Citizens’ Rights Amendments, att klaga på Regeringens hantering av FRA-lagen samt jobba för att riva upp den. Ni kan även sätta hårt mot hårt genom att ställa er negativa till IPRED. Ni förlorar en massa potentiella väljare till Piratpartiet just nu och det är på tiden att ni vaknar upp.
Tips för v, s och mp: Våga kritisera Regeringen.
Jag vill påminna er om att ni fortfarande kan skicka in frågor inför Näringsdepartementets kommande seminarium om telekompaketet. Vi behöver gemensamt filosofera, analysera och dekonstruera i relation till telekompaketet och försöka belysa så många olika sidor som möjligt. Maila telekompaketet@enterprise.ministry.se och ställ era frågor till Näringsdepartementet.
Håll en bra ton, skriv sakligt och skriv kortfattat. Vi kan alla ställa frågor som målar upp en helt annan bild av telekompaketet än den bild som kommer att belysas av media. Se Departementet för mer information.
Tillbaka till Monica Hortens analys av konflikten mellan Fjellner (EEP) och Harbour (EEP):
”Mr Harbour is also trying to fend off the amendments – known as the Citizen’s Rights amendments – that have been tabled by the two smaller groups – GUE/NGL (left group) and IND/DEM (independents). I also believe they may have been tabled by the ALDE (liberal) group and (in part) by the Greens. The Citizens Rights amendments restore the balance of the Telecoms Package towards users, and place a duty on the national regulators to oversee blocking practices.”
Vi måste visa Fjellner att vi står bakom honom. Är det någon som minns hur Karl Sigfrid behandlades under förhandlingarna om FRA-lagen? Ju fler som visar att de står bakom Fjellner desto bättre. Detta är en konflikt mellan två generationer och synsätt som vi inte får förlora:
”Mr Harbour has also publicly vented his frustrations with the discussions surrounding Amendments 138 and 166 – the two key amendments in the current draft which offer some protection for users against the blocking and other possible abusive practices by network operators. His comment, issued at the end of a long, and probably tiring day of talks on Tuesday evening, is very telling. ”It has been deeply frustrating to feel this one issue which was not in any way at the centre of what we were doing could derail two years of work,” (Reuters )”
Vi vill självklart få två års arbete med obalanserad lagstiftning att spåra ur! Speciellt om den kan komma att implementeras på bekostnad av fri- och rättigheter.
Istället för att värna om Internet, dess användare och marknadens mångfald, så förespråkar Malcolm Harbour och Catherine Trautmann med sina oacceptabla kompromisser en snabb och smärtfri implementering som i framtiden riskerar att få ödesdigra konsekvenser för europeisk innovation, fri- och rättigheter för användare gentemot telekombolag, samt mänskliga rättigheter.
Men vänta nu… Arbetet med telekompaketet går enligt Harbour tillbaka ungefär två år till 2007, men officiellt har EU dokument som bevisligen visar att arbetet med telekompaketet tog fart för ungefär ett år sedan. Vad har Harbour gjort i det fördolda under två års tid?
Har telekombranschen legat för ankar inne på Malcolms kontor?
”I also find noteworthy the comment that these rights could ‘derail two years of work‘. The Telecoms Package was announced by the European Commission in November 2007, which by my reckoning is less than two years, and the documentary evidence of the European Parliament work on the Telecoms Package goes back just over a year. One therefore must question what Mr Harbour has been doing for two years. There is an implication that this law has been negotiated with industry over that time. We should ask what is the deal?”
Vi användare har självklart inte haft ett dugg att säga till om angående utformningen av direktiven. Jag slår vad om att generationen som t.ex. Fjellner tillhör kan avsevärt mycket mer om Internets struktur och inneboende potential än vad Harbour vet.
Harbour har ju dessutom uppenbarligen format sina åsikter och förslag hand i hand med telekombranschen, som inte alls behöver bry sig om några rättigheter eller för användarna positiva effekter. De kan ju bara köra på med sin lobby för att gynna sina egna intressen, marknad och konkurrensrätt… En konkurrensrätt som bevisligen kommer får Internets att spåra ur.
Nätpolitiken rättar sig inte in i leden.
Två skäl till att vi behöver Citizens’ Rights Amendments
Kritiska frågor om telekompaketet
Ändringsförslagen till den 5:e Maj
A6-0257/2009: Amendments
A6-0272/2009: Amendments
Tillsammans formar vi nyskapande nätaktivism
Published april 22, 2009 internets , juridik , nätaktivism , politik , samhälle , teknologi 1 CommentEtiketter:acta, citizens' rights amendment, erik josefsson, eu, iptegrity, itre, la quadrature du net, le domaine d'anais, telekompaketet, tillägg 138, tillägg 46
Tillägg 46 (138:an) må ha gått igenom efter gårdagens omröstning i ITRE, men nu blickar vi framåt och återupptar arbetet med att belysa, beskriva, analysera, filosofera, och bygga vidare. Du som läser detta…ja du, just DU kan verkligen påverka genom att engagera dig.
Tillsammans formar vi nyskapande nätaktivism
Det finns så otroligt många saker som vi alla skulle kunna bidra med i dagsläget och ju snabbare vi kommer igång desto större chanser har vi att påverka.
Det här handlar inte enbart om Telekompaketet; det här handlar framförallt om att forma nya arbetssätt, knyta nya internationella kontakter, arbeta snabbare och belysa direktiv, lagförslag och ”paket”, vars långtgående konsekvenser nedmonterar och reglerar t.ex. Internets med dess struktur som vi idag är med och medskapar.
Grupparbetet kan inledas mycket tidigare
I dagsläget börjar arbetet alldeles för sent för att vi ska kunna påverka i stor utsträckning. Intresset och engagemanget för EU:s kontroversiella förslag måste redan från början innebära att vi belyser, beskriver, analyserar, filosoferar och bygger vidare för att vi tillsammans ska kunna utveckla nya arbetssätt.
Vi kan inte längre rikta in oss på olika direktiv när de redan är färdiga att implementeras; målsättningen ska vara att förslagen börjar granskas så fort de läcker ut både från Riksdagens konferensrum och från EU.
Telekompaketet – Arbetet fram till den 5:e maj
Just nu behöver vi dock totalt dekonstruera dessa dokument:
>>> Citizens’ Rights Amendments Part I, II, III <<<
Nätaktivister! journalister! medborgare! frihetsvänner! jurister! historiker! språkvetare! bloggare! arbetare! pirater! analytiker! riskbedömmare! etc…
Telekompaketet.se behöver er hjälp att belysa, beskriva, analysera, filosofera, och bygga vidare.
Erik Josefsson menar att ”nu är det den 5:e maj som gäller” . Sprid ordet och börja gräv!
Vad behöver göras?
Läs igenom och sätt er in i dokumenten som jag skrev om ovan som heter ”Citizens’ Rights Amendments Part I, II och III. Vi behöver också förklara vad Telekompaketet egentligen är, hur det är utformat, hur det ska förstås, vilka eventuella konsekvenser som kan uppkomma i och med dess implementering samt belysa andra möjliga teoretiska och praktiska vinklingar.
Vi behöver inleda ett arbete som konkretiserar telekompaketet och vi måste läsa igenom dokumenten och försöka att sakligt förklara vad allt egentligen handlar om. Det måste bli enklare att förstå telekompaketet, men det måste skapas möjligheter så människor kan forma sina egna åsikter i fråga om dess utformning, teoretiska konsekvenser och praktiska tillämpningsmöjligheter.
Christopher Kullenberg har fixat fram en wiki som är en plattform för er som vill bidra med kunskap om telekompaketet. Glöm inte att kopiering är någonting positivt! Så det behövs översättas texter från La Quadrature Du Nets utmärkta wiki för att sedan postas på den svenska wikin. Min franska är inte vad den borde vara, finns det någon som känner sig lämpad att titta närmare på det här?
Internets skulle behöva någon form av plattform som överbryggar glidningen mellan de centraliserande och decentraliserande informationsflödena – en punkt där man lätt kan överblicka olika strider, flöden, svärmar, bloggar och informationsmängder relaterat till både nationell och internationell politik.
En sådan möjlig punkt skulle kunna både samordna flöden men även bli en plattform för att kunna se vilka frågor som annars riskerar att glömmas bort. Det jag är ute efter är verktyg och kod som förbättrar snabbheten i sättet att arbeta och framförallt samordningen av olika former av aktivism. Denna plattform skulle även aktivt användas för att knyta kontakter med internationella initiativ av liknande slag.
irc
#Telekompaketet
irc.freequest.net
Länkar:
Varför Piratpartiet kommer att tjäna på att uppmärksamma telekompaketet
ACTA, FRA-kritik och piratbuktsrättegången
Published mars 2, 2009 internets , juridik , politik , teknologi Leave a CommentEtiketter:acta, aktivism, fra, fra 2.0, frihet, klusterorganisatorisk dynamik, motstånd, oneswarm, politik, rfid, spectrial, the pirate bay, trackers
FRA-lagen
Under många år bojkottade jag våra två största kvällstidningar, mina vänner tyckte jag var ideologiskt konstig, men jag brukade argumentera för att tidningarna var fördummande. Nu, efter att ha läst två artiklar i DN om ”konstgjorda gräsrötter” och ”gräsrötter effektiv pr” (jag tänker inte ens länka till dom för de är så brutalt dåliga), känner jag mig så trött på en kultur och jargong som håller på att bli omsprungen av helt vanliga människor. De ägnar sig åt att skriva kritik om kritik snarare än att bedriva egen originell och vettig kritik vars objekt är av högre nyhets- och kunskapsvärde för oss medborgare.
Såklart att alla möjliga människor visar kritik mot FRA-lagen. Och självklart ska vi alla i viss mån granskas, men det finns ju så många fler fenomen att skriva om än föråldrade hierarkier och pengar. Det är även många medborgare som visar kritik mot förslaget till ändringar av denna aktuella lag, ändringar som på pappret ser precis ut som det ursprungliga ändringsförslaget.
Nu kritiseras ju FRA-lagen inte bara inom rikets gränser, utan också i andra länder som t.ex. Slovenien:
”Last June, Sweden’s parliament adopted some controversial legislation – the so called FRA1 law, which sanctions the expansion of the supervision of society; it is an eavesdropping law which allows the state to track data exchanged among citizens via the Internet, telephone and telefax. This legislation actually facilitates complete control over a huge number of citizens, and should be precluded as it is incompatible with human rights legislation.”
Några kanske jobbar Volvo, andra sitter på dyra kontor med hög kaffe latte ratio, men sen har vi också en stor majoritet av helt vanliga människor, med helt vanliga jobb och som inte styrs av någon. Journalister vill ju dock ha något objekt för deras undersökningar, för de är inte tillräckligt kunniga för att kunna beskriva klusterorganisatorisk dynamik. Det är ju som bekant lättare för dom att spåra pengar snarare än att spåra engagemang och politiskt missnöje.
Såklart människor som intresserar sig för politik, filosofi, frihet, öppet samhälle och övervakning kommer att ha saker att säga angående FRA-lagen, denna lag som med inkopplade kablar går ut över ett helt folk, försvårar arbetet både för Säpo och vår militär i deras sätt att bedriva spionage, kontraspionage och skyddet av rikets säkerhet (stoisk avslutning).
Men, lyssnar politikerna på Säpo och militären? Det verkar ju uppenbarligen inte som det, FRA 2.0 kommer inte göra någon glad men politikerna verkar tycka att det är enda vägen att gå. Varför? De lyssnar inte på medborgarna längre, men politikerna behöver ju dock ett objekt för att bli oroliga och verkligen bedriva radikal politik.
Jag är så trött på den regressiva politik som begränsar vägval, som vägrar lyssna på kritik, som gömmer sig bakom myndigheter och direktiv från EU. Jag är missnöjd med politiken och partierna över hela det politiska spektrumet på riksdags och regeringsnivå. Jag har högre förtroende för kommunalpolitik än den ovan nämnda toppstyrda och regressiva nivån. Jag vill ha progressiv politik, utveckling, med mycket retorik och med agitatorer som vågar riva upp vågor på en den annars så krusande politiska ytan.
Klipp av kablarna och sälj er schackdator.
ACTA
Nu tycker jag att media får börja gräva på allvar. Sitter det inga med kompetens i, medborgarrätt, yttrandefrihetsrätt, filosofi, EU och politik som riktigt kritisk kan bedriva journalistik på landets tidningar? Varför gräver dessa inte upp mer information om de direktiv som utgör ett hot mot medborgares rättigheter? Det går mycket mycket snabbare för bloggare att bedriva granskning och vi är dessutom många fler där olika människor tillför olika typer av kompetens.
Det räcker inte med att posta länkar till läckta dokument eller väldigt snäva definitioner av lagar och direktiv, journalistiken ska problematisera och konkretisera! Var är engagemanget och kuragen? Varför finns det inte en endaste smula av motstånd mot alla nya lagar och direktiv som vi utsätts för utan att man lyssnar på kritik? Nej just det, jag glömde att ni inte vill bli ertappade av era arbetsgivare med era händer i kakburken.
Det ska vara lagligt att dela filer med varandra och jag vill inte behöva få min dator, USB-minne eller telefon beslagtagen i tullen på grund av att jag kan ha fört in låtar in i Sverige eller något annat land. Jag vill kunna röra mig fritt inom EU utan att behöva ha identitetshandlingar med RFID-chip så jag kan spåras. Jag vill inte heller kunna bli avstängd från Internets. Det skulle innebära en katastrof för mig som under årens lopp har använt mig av dessa nät till att lära känna nya människor, att vara kreativ, att betala räkningar, att lyssna på rättegången mot The Pirate Bay och mycket mycket mer.
En eventuell avstängning skulle innebära att jag får svårare att utföra mina arbetsuppgifter och att på ett bra sätt kunna bedriva ‘högre’ studier.
Vi ska inte heller kriminalisera öppna nätverk, dessa utgör en mycket bra tjänst som t.ex. kaféer kan erbjuda sina gäster. Detta stärker marknaden och ligger rätt i tiden.
Jag tillhör den generationen som har en uppfattning om verkligheten innan Internets och verkligheten efter Internets födelse. Kanske skulle man klara sig utan Internets, även om jag skulle ha svårt att kontakta alla mina vänner, men de yngre generationerna tror jag skulle göra kraftigt motstånd om de visste om att ett förslag som ACTA lär under utformning.
Fildela dokumenten – bränn dokumenten.
Spectrial
Om någon eller några av blir dömda så kommer The Pirate Bay att finnas kvar. Om samtliga blir frikända så kommer The Pirate Bay finnas kvar.
Det är anmärkningsvärt hur åklagarsidans representanter både blir språkrör för musikindustrin och filmindustrin och som dessutom aktivt dekonstruerar sina egna arbetsgivare under pågående rättegång. Åklagarna skickar tillbaka branschen till stenåldern medan The Spectrial bygger vidare och ser framåt.
Jag må ha lackat lite när jag betatestade OneSwarm – men det funkar ju. Alltifrån kod, gränssnitt och användningsområden kommer ju att förfinas med tiden. Bittorrent-tekniken är redan föråldrad – när väl företagen väl slutar att fäkta mot väderkvarnar kommer de att inse att de varit högst delaktiga till att driva på utvecklingen av teknologi och kod på området som ytterligare försvagar deras fundament.
Jag tycker att de ska frias, ser hellre att svenskt rättsväsende sysslar med grov brottslighet, att svensk polis får mer resurser mot tung brottslighet och att musikindustrin och filmindustrin inte får rätt att skicka hem kravbrev till folk.
Du kan mycket väl aktivt använda Google för att hitta torrents. Googles crawlers indexerar också aktivt alla dessa torrents, medans The Pirate Bay inte alls har en sådan funktion och är jämförelsevis passivt. List trackers -> jag har tur.
Det här är så mycket större än fildelning, glöm aldrig det. Den här dynamiken handlar om politik, innovation, marknad och kontroll. Politiker och vinstkåta branscher slåss med näbbar och klor för att kunna kontrollera begrepp som ”konsumenterna” och ”medborgarna”.
Motstånd!
Affärsvärlden kritiserar DN i artikeln ”Grattis FRA”.
”Hypotesen att FRA-kritiken skulle vara regisserad av något dolt särintresse stämmer helt enkelt inte. Den massiva kritiken från privatpersoner, folkvalda, organisationer, myndigheter och delar av Allianspartiernas egna led är snarare ett tecken på FRA-lagens politiska sprängkraft. Kritikervågen var helt enkelt för stor och komplex för att vara sprungen ur en och samma källa.”
Och här kommer det absolut bästa, pass på nu!
”Problemet är att vi här återigen får ett bevis på att våra folkvalda i Riksdagen har begränsade kunskaper om FRA och verkar sakna förmågan att på egen hand utkräva verklig insyn i verksamheten.”
Den här formuleringen är inte dum den heller:
”Efter Alliansuppgörelsen i september förra året är det som om luften har gått ur mediernas granskande ambitioner. Detta trots att FRA till stora delar fortfarande är ett vitt oskrivet ark.”











































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer