Posts Tagged 'argumentation'
En argumentationsanalytisk snabbis
Published juni 18, 2009 filosofi , nätaktivism 3 CommentsEtiketter:argumentation, argumentationsanalys, ekvivokation, etik, exempel, filosofi, moral, nätaktivism, normativ, påstående, tes, utilitarism
En tes kan vara ett påstående, vilket som helst, ens eget eller någon annans. ”Södermalm ligger i Sverige” är till exempel ett påstående och ”Södermalm är Sveriges mest dynamiska stadsdel” är ett annat, dock ospecificerat. Tes kommer från grekiskans thesis och betyder ungefär ”det att sätta eller ställa” och är därmed ett påstående framställt som varande sant. Jämför med antites.
En tes kan vara ett faktuellt eller deskriptivt påstående, dvs. något som säger någonting om världen som antingen är sant eller falsk. Det ska alltså gå att empiriskt och rationellt bevisas. Påståendet ”Södermalm ligger i Sverige” kan således bevisas utan större problem.
Inom argumentation däremot är dessa påståenden oftast normativa, det innebär att vi har och göra med moraliska påståenden och handlar om hur något bör vara fallet. Normativ etik är ett område inom den praktiska filosofin som handlar om hur vi bör handla och undersöker således moralnormering.
Men inom argumentationsanalys riktar man in sig på att dessa normativa begrepp ska kunna verifieras eller falsifieras utifrån givna argument och premisser som dels visar på eventuella sakfel, men också utifrån hur påståendena är framställda.
Ett exempel på tes av normativ grad är ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”. Ett problem med en tes som denna är att den inte är speciellt preciserad. Vad avser tesen egentligen? Hur mycket pengar rör det sig om? Vad är välgörenhet?
Precision är något väldigt viktigt när vi formar olika normativa påståenden, för givet att vi skapar långa kedjor av argument för den givna tesen, måste begreppen vara klara och tydliga rakt igenom själva argumentationsstrukturen.
Om vi går tillbaka till tesen ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”, så behöver vi antingen pro-argument för att stödja detta påstående, eller kontra-argument som kan undergräva påståendet. Det är nu det är av allra största vikt att ord och begrepp betyder samma sak genom hela den argumentationsanalytiska strukturen. Begrepp måste genomgående referera till samma sak och ord måste tolkas lika genom hela analysen. Vi vill således undvika ekvivokation.
Kontra-argument är påståenden som underminerar tesen, alltså negationer. Pro-argument är de som stödjer tesen. Men vilka påståenden har vi då belägg för? Givet att vi kommer med ett pro-argument, måste även argumenteten få ett visst stöd för att vara relevanta och starka. Vi måste höja argumentets relevans genom upprättandet av olika premisser.
Premisser etablerar relevans och är ett antagande man utgår från i en mer omfattande härledning eller argumentation. Genom att upprätta relevans hos de argument man framställer, svarar man på frågan ”so what?”. Denna fråga måste alltid ställas givet att vi ställs inför olika påståenden under en argumentation.
”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”, men so what? Mitt bidrag är antagligen närmast försumbart. Mitt bidrag skulle också vara i ringa omfattning på grund av att jag studerar och således anser att jag inte har rätt ekonomiska förutsättningar. En normativ princip säger att vi inte kan gå direkt från ”är” till ”bör”, vilket innebär att vi behöver premisser som normativa principer.
Tesen är det mest överordnade argumentet i en argumentation och en gyllene regel är att i en text – till exempel en uppsats, avhandling, bloggpost – får texter sin styrka på grund av att den samlas runt en överordnad tes. Ju starkare tes desto bättre.
Detta kan te sig väldigt trivialt och simpelt, men många av er vet hur svårt det kan vara att bibehålla en röd tråd genom en akademisk skrift samtidigt som man i varje kapitel och stycke underbygger sin egen tes och dessutom försöker framställa motargument mot sina akademiska meningsmotståndare.
Så, vi har fått veta lite mer om ett arguments relevans, men vi kan också prata om ännu ett begrepp som har och göra med om vi ska ta ett argument på allvar eller ej.
Relevans och hållbarhet utgör tillsammans ett arguments beviskraft. Om det föreligger god beviskraft hos ett pro-argument hjälper den till att stödja den överordnade tesen. Om inte, så bidrar detta till att förminska argumentationskedjans stöd gentemot den överordnade tesen. Ett arguments hållbarhet attackeras genom att ställa frågan ”oh really?”. Exempel:
”Välfärdsökningen blir större om jag ger pengarna till välgörenhet”, oh really? Hur menar du?
I argumentationsanalys behöver man ha pro-argument för pro-argument. Det är nu första och andra ordningens argument kommer in. Ju fler pro-argument och premisser vi behöver för att stödja en tes, desto större argumentationsanalytisk struktur kommer vi behöva framställa.
Detta innebär att vi inte enbart kan ha stöd för den överordnade premissen, utan vi måste också ha pro-argument för de främsta pro-argumenten, således blir det ännu ett led med premisser osv.
Låt oss nu titta på ett exempel
Tes: ”Jag bör ge pengarna till välgörenhet”.
Pro-argument 1: ”Välfärdsökningen blir större om jag ger pengarna till välgörenhet”.
Kontra-argument 1: ”Välfärdsökningen blir inte större om jag ger pengarna till välgörenhet”.
Premiss: ”Vi bör öka den totala välfärden”.
Pro-argument för pro-argument 1: ”Minskande marginalnyttan”.
Kontra-argument mot pro-argument: ”Att ge pengarna till välgörenhet gör ingen skillnad för någon”.
Premiss: ”Om handlingen påverkar välfärdsnivån så gör handlingen en märkbar skillnad för någon”.
Nu till en kort del om satslogiska härledningsregler:
Om, så…
Om p så q
¬ q
_______
¬ p
om p så q
p
________
q
Avslutande kommentarer
Nu har jag lite kortfattat gått igenom en del grunder för hur vi framställer goda, relevanta och hållbara argument. Jag har beskrivit en del fällor och givit en del enkla tips om hur man kan slipa till sin argumentation om man t.ex. skriver akademiska uppsatser, bloggar eller bara diskuterar med sina vänner.
Hur skulle ni fortsätta på exemplet? Givet att den överordnade tesen ”Jag bör ge pengar till välgörenhet” är genomskinlig och begriplig, hur bör vi gå tillväga för att antingen underminera eller underbygga denna tes? Om vi har ett par hundralappar över, vilka argument finns det som är extra starka som kan få oss att ge bort lite pengar och vilka argument skulle få oss att använda pengarna till att exempelvis köpa lite sköna birra för?
Bidra gärna med kommentarer och tankar i kommentarerna. Om jag har skrivt fel någonstans så påpeka gärna det.
En sista sak, alla tips på böcker om argumentationsanalys är mycket välkomna. Det vore bra att både få lite tips på grundläggande litteratur för universitetsstudier och lite mer ingående och kända verk om argumentationsanalys.







































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer