
#höstdepp
I dag är en sådan dag då jag är totalt ointresserad av budgetvalfläsk och en inrikespolitik (i en förlegad vänster-höger-tappning). Denna politik får mig idag att börja gäspa. Kommer medborgare någonsin kunna påverka en budget? frågar jag mig själv…
Nätdemokratin står verkligen vid ett vägskäl och det är skönt att veta att jag inte är ensam om att tycka det. Det är nu verkligen upp till oss att lägga in de positiva värden och stärka värnet om ickelinjära sammansättningsmöjligheter och mönster snarare än förlegade hierarkiska kultur- och ekonomiteorier. Visst marknader må vara viktiga, men är inte våra mänskliga rättigheter och statligt skydd viktigare? Denna konstitution mellan stat och medborgare är ju det som demokratin egentligen borde upprätthålla.
Följande inlägg har en deppig och ganska lågmäld underton och jag hoppas att ni har överseende med det. Idag är bara en sådan dag då jag bara känner en maktlöshet och orkeslöshet inför möjligheterna till att kunna påverka och upprätthålla överbryggande samtal mellan olika grupper i politiska sfärer.
”Telecoms package – the story of the long lost Conciliation Committee”
För första gången på mycket länge vaknade jag idag upp och ville hellre spendera dagen med att sitta på en ödslig parkbänk i ett sol- och höstblåsigt Stockholm: med en kopp varmt ångande kaffe plus anteckningsbok, se gamla par ute på promenad hållandes varandra i handen, kolla vad katterna har på sig för grymma trainers, se vackra kvinnor iklädda stilegna skinnjackor i ögonvrån och skriva poesi om lövens fallbana i förhållande till vindarnas oregelbundenhet… snarare än att söka efter mejl- adress- och FAX-uppgifter för parlamentariker och Rådsmedlemmar.
Europa går och väntar på avslöjande information om vilka som ska ingå i förlikningskommittén till telekompaketet. Till skillnad från den svenska budgeten som berör cirka 9 miljoner människor, kommer 27 MEPar att besluta om någonting som berör cirka 500+ miljoner människor och ytterligare miljontals människor som vill att vi ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter som användare såväl som medborgare. Det finns ingen skillnad mellan internet och allt annat: internet är gränsöverskridande och skyr alla motsatser.
Här skulle man nästan behöva en sifferexercis eller jämförelse som Johan Norberg använder sig av i förordet till En perfekt storm, för att kunna omprioritera inrikespolitiskt arbete och istället blicka ut mot Europa en höst som denna.
We Rebuild, La Quadrature du Net, Christopher Kullenberg, Erik Josefsson, Joakim Jardenberg, Monica Horten, HAX (numera kallad FAX inom vissa kretsar), Christian Engström, Rick Falkvinge, etc. efterlyser nu namnen på de 27 stycken MEPar som kommer att utgöra förlikningskommittén. Ryktet går att ett informellt möte om telekompaketet ska ske under en middag(!), vilket jag verkligen hoppas inte stämmer. Om så är fallet kan man inte göra annat än att skaka på huvudet. Bambusring någon?
We Rebuild håller på att samla ihop en lista på alla parlamentariker som tvittrar, som ni gärna får hjälpa till med att fylla på. La Quadrature du Net håller i sin tur på med att sammanställa en lista på kontaktpersoner inom det Europeiska Rådet. Passa även på att kasta ett öga på sidan om telekompaketets tredje behandling här.
I teorin är det tänkt att vi ska sammanställa den här informationen tillsammans och när jag kollar runt i 30+ olika bloggar jag följer så ser jag att många människor kommenterar friskt och bryr sig. Vissa av er är till och med riktigt upprörda och jag ser att det klagas rejält. Nätpolitiken brottas dock med stora problem när frågor och strävanden ska gå från teori till praktik. Nätpolitiken behöver verkligen bli mer ”mainstream”.
Nu är det ju ett utmärkt tillfälle till att hjälpa till och göra någonting åt det. Problemet är dock att den Europeiska Unionen är uppbyggd med en känsla för press som präglas av en likgiltig inställning mot medborgare och som grundar sig i en sinnesstämning och motto att: ”om ingen frågar lyfter vi inte ett finger”.
Om man ägnar sig åt att försöka komma åt information om företeelser inom EU, står det ganska snart klart att den politiska maktapparat som utgör den Europeiska Unionen har oerhört många grundläggande och bekymrande fatala fel.
Det akademiska lagspråk (nätpolitiskt översättning: ”eu-speak”) som all lagtext kännetecknas för är obegriplig för vanliga privatpersoner som i praktiken skulle kunna skriva egna remisser eller förslag som skulle vara både mycket mer begripliga och många gånger mycket mer verklighetsförankrade i våra samhällen.
Angående informations- och pressreleaser består EU av minst ett tiotal hemsidor som på något ställe inte verkar finnas samlade, som alla har olika utseende, som alla är oerhört dåligt upplagda och med usel tillgänglighet. Vi är flera stycken nu som under en veckas tid har letat efter namnen på 27 stycken parlamentariker som kommer att finnas med i parlamentets förlikningsgrupp och som ska förhandla med 27 stycken politiker (läs tjänstemän/lobbyister) från det Europeiska rådet. Förlikningskommittén ska alltså fungera som en överbryggning mellan Rådet och Parlamentet.
Filip ŠVÁB – Då: Third Secretary (information society, telecommunications, postal services, data protection) Nu: Snart på AT&T
Andra glada nyheter är att Filip ŠVÁB snart får ett nytt jobb! Grattis!
Filip var förut en del av Tjeckiens ordförandeskap-team där hans position var: ”Third Secretary (information society, telecommunications, postal services, data protection)” och ingick tidigare i Rådets förhandlingsteam om telekompaketet. Men om ungefär en månad lämnar Filip Bryssel och går till ett toppjobb på AT&T.
Jag citerar Monica Horten angående varför detta är minst sagt oroande och bekymrande:
”It is public knowledge that AT&T has exerted very high lobbying pressure on the EU institutions to insert amendments that will enable restrictions on Internet access. These amendments will signal the end of net neutrality, and permit AT&T to act in Europe in a way that it is not permitted to act in the US.”
Det borde finnas en plattform som bevakar relationer mellan politiker/tjänstemän och lobbygrupper. Jag har inget emot att människor blir headhuntade och får nya positioner, men när glappet minskar mellan dels; en politisk position som förhandlar om känsliga företeelser för telekombranschen och dels; en topposition inom IT&Telekombranschen… då ser jag stora problem. Jag vill verkligen veta hur utbrett det här är och hur klimatet är mellan lobbygrupper och politiker.
Liknar inte dessa företeelser liknande handlingar som man kan få fängelse för om man tar hjälp av insiderinformation då man spekulerar, säljer och köper aktier? Jag är inte ekonom, men jag ser både politiska och rättsliga problem i hur politiker och tjänstemän bemöter lobbyn.
Vi medborgare vill ju bara försäkra oss om att fundamentala fri- och rättigheter finns med i telekompaketet. Dessa fri- och rättigheter upprätthålls ju redan i de flesta demokratier, varför skulle telekommarknaden vara speciell i detta avseende?
Jag tror jag slutar mitt klagomål här. Föresten, ni har väl inte missat indect? It’s the grej!
ps. Jag ogillar begreppet ”sociala medier” som bara den och kommer under hösten att avsätta x arbetstimmar på att försöka komma ett nytt begrepp som är meningsfullt och har en positiv klang ds.







































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer