Rasmus Fleischer och Christopher Kullenberg från Juliagruppen under Nätvaro: Nätneutralitet - Foto: Lisa Magnusson
Fotot ovan visar på en väldigt speciell typ av sammansättning som uppstod under Juliagruppens första Nätvarosamtal om nätneutralitet. Iklädd en högtalarväst kunde Fleischer-Kullenberg sätta den inledande tonen för samtalet och ställa de viktiga frågor som vi tillsammans och gemensamt skulle försöka utveckla. Efter Christophers inledande monolog uppstod det både dialoger och till och med polyloger, då samtalsformatet på förhand inte var givet.
Juliagruppen var tvungen att byta lokal en dag innan samtalet skulle äga rum (tack till _mw för hjälpen med kontaktytsintensifieringen) och istället satte vi oss på amfigrekiskt vis ned i ett hörn av Världskulturmuseet i Göteborg. Vi satt och diskuterade i cirka en och en halv timme och vi kom in på flera fruktbara spår som jag ska försöka skriva om nedan.
Upplägget med Nätvaro handlar om att det ska vara mindre och mer intimt, ämnet för dagen var nätneutralitet och vi lyckades gemensamt tränga djupare ner i begreppsligheten på flera plan. Själva analyserandet fortsatte sedan som diverse fraktalskott på spårvagnar, kaféer och göteborgs kullerstengator. Vilka möjliga konsekvenser kan vi se framför oss för det internet som vi idag är en del av och använder?
Diskussionen gled in på en nivå eller in i en sfär som jag inte hade förväntat mig, men det är oklart hur jag ska tolka hur samtalet fördes och utvecklades. Lokalen var inte optimal på grund av att det var sorligt och lite grekiskt ”amfi”-enkelriktat som Kullenberg beskrev det. Världskulturmuseet var en stor lokal och dessa skapar problem hur man ska tala med varandra på ett tydligt sätt i en gemenskap utan tillgång till ett bra högtalarsystem. Som ni kan se på bilden ovan var man ju även tvungen att ingå i en Kullenbergsammansättning för att kunna höras ordentligt.
Turtagningen var dock intressant: Ska det modereras, i så fall av vilka? Deltagarna eller en moderator? Hur får man ökat deltagande? Hur får man de tystlåtna att ta plats?
För mig personligen omfattas nätneutralitetsdiskussionen av att internetoperatörer och mobiltelefonoperatörer ej diskriminerar oprioriterad trafik, att de bör upprätthålla applikationsneutralitet och att de sinsemellan inte stryper trafik (som i fallet mellan internetoperatörer och innehållsleverantörer). Det handlar också om en omdefiniering ISP-begreppet: ISP är under förändring på grund av att, du eller jag, mycket väl kan leverera internetaccess via vår infrastruktur.
Nätneutraliteten omfattar även det att inte ”öppna paketen”, vilket faller tillbaka på trafikdiskriminering, fast mot vissa protokoll, filtyper etc. Hur ska det gå att särskilja på rådata som skickas genom tuberna?
Begreppet ‘mere conduit’ blir genast mycket viktigt och ni finner det i 2000/31/EC – artikel 12. Det är viktigt att pakettrafiken grundar sig i vissa viktiga principer och vi bör värna om dessa. Att ha med dessa i principer i telekompaketet såsom riktlinjer eller lagstiftning måste diskuteras och erkännas som väldigt viktigt för en uppdatering av telekommarknadens direktiv.
Det är inte bara ‘mere conduit’ som är hotat i telekompaketet, utan även nätneutraliteten, på grund av att Catherine Trautmann nyligen uttalat sig om att nätneutraliteten bör vara en fråga ”efter” telekompaketet är på plats. Men nätneutralitet finns ju redan med i andra behandlingen, då Rådet vill stryka det ur direktiven för att operatörer ska kunna ta mer kontroll över infrastruktur och trafikprioriteringar. Det öppnar upp för en möjlighet till mer ‘tiering’, trafiknedprioritering, hot om avstängning etc. Det skulle vara att gå ”den franska vägen” och den franska vägen är tyvärr en återvändsgränd och bör bemötas som sådan med både argument och kunskap.
Jag använder mig av ett citat från från La Quadrature du Net för att visa vad som står på spel:
”So far, the rapporteur Catherine Trautmann and the minister in charge for the Swedish Presidency Åsa Torstensson expressed their will to deal only with the ”amendment 138”, which the Council wants to get rid of [1]. This would mean that the dreadful provisions allowing operators to kill Net neutrality in order to get control of the Internet [2]. These provisions allowing for limiting access to Internet services and applications, voted in second reading under influence by AT&T [3], would then become law in Europe.”
Jérémie Zimmermann (talesperson för La Quadrature du Net) menar att:
”Trautmann and Torstensson are trying to make everyone believe that Net neutrality should be dealt separately, after the Telecoms Package, but this is just a bad excuse. They know that Net neutrality is already in the Telecoms Package, because AT&T amendments allows operators to kill it to take control of the Net. They must admit it and do what is best for Europe’s competitiveness and citizens’s fundamental rights, at any cost. Internet is much more important for the future of our societies than the efficiency of the EU legislative process.”
Då telekompaketet handlar om att uppdatera regler och riktlinjer för telekommarknaden, bör nätneutraliteten diskuteras redan under telekompaketets tredje behandling.
Tiering, trafikprioriteringar, applikationsneutralitet (både mellan företag och mellan användare/användande), är ju högaktuellt i förhållande till telekompaketet. Kommer det svenska ordförandeskapet verkligen att bortse ifrån president Obamas tal om nätneutralitet och innovation, för att inte tala om FCCs purfärska initiativ om ett öppet internet? Det finns en hel del principer och goda värden i från Julius Genachowski från Federal Communications Commission angående nätneutralitet, som till exempel Näringsdepartementet borde titta närmre på. Och väldigt snabbt! Det är verkligen akut nu för att få upp nätneutraliteten på agendan.
Ett förslag som jag har är att man kan försöka värna om nätneutralitet redan under den tredje behandlingen, att söka en lagmässig definition på vad nätneutralitet skulle kunna vara, (även om situationen är annorlunda i Sverige än vad den är i t.ex. Frankrike) och att man sedan relaterar det till Europa och till och med världen. Internet är gränsöverskridande och om vi inte får till bra regler, riktlinjer och undantag som främjar det öppna nätet, nätneutralitet, fri- och rättigheter, då kommer vi inte kunna exportera öppna och fria nät till länder som styrs av regimer eller icke-demokratiskt ledarskap. Internet finns som en stor tillgång här för de politiker och tjänstemän, bara ni hör av er.
Jag förutsatte att samtalet på miniseminariet med Juliagruppen och vänner skulle röra sig kring ämnena ovan, men istället kretsade diskussionen kring en domän i relation till ett möjligt begrepp: MikroISP. Detta var nödvändigtvis inte något ofruktbart. Förvisso relaterar detta till sönderfallet av begreppet ISP, men även om jag ser ‘mikrotillgångsleverans’ eller ‘mikroleverans’ som intressant, så tycker jag inte att en diskussion om tiering, trafikprioriteringar, censur, blockering etc. inte hade mycket relevans till begreppsdefinitionen av nätneutralitet, men däremot på grund av de nya användningsområden eller internetfenomen som kan uppstå i och med den ospecificerade glidningen mellan totalt oreglerad access till anpassade internetfenomensliga accessingång och accessleverans. Och om begreppet ISP är under sönderfall så vad skulle då en mikroISP vara? Här kan man lätt gå in i en begreppslig återvändsgränd.
För mig handlar nätneutraliteten, här och nu, om lagmässig praxis, definitionsbestämningar, riktlinjer samt om analys av hur trafikprioriteringar, tiering, applikationsneutralitet etc. både kan vara det viktigaste för internets öppenhet och innovationsrikedom, eller kanske mindre nödvändigt. Jonathan Walck från Juliagruppen nämnde prioritering av trafik för larmtjänst och liknande kommunikation som en anledning till trafikprioritering, vilket är grundläggande trafik som är av yttersta vikt för samhället. Men hur ska vi kategorisera resten av trafiken? Vem ska göra dessa prioriteringar?
Detta relaterar till behandling av olika kommunikationstyper och paket. Är bandbredden verkligen ett problem inför framtiden? Nej, jag tror inte det. Men ja, internetleverantörer anser nog det eftersom de hävdar att innehållsleverantörer (innehållsindustrin) åker snålskjuts på deras infrastruktur. Så om bandbredden ej är ett problem, om vi i framtiden inte ska streama material på x-antal petabytes i realtid under pågående rumsliga upplevelser eller applikationssammansättningar, ja då bör vi väl kunna prioritera SOS-alarm samtidigt som vi kan kommunicera, fildela, kopiera, blogga, streama musik och film etc. Detta utan att vi märker någon skillnad.
Jag tänkte dock på en sak som Isobel Hadley-Kamptz (Juliagruppen) tvittrade ut (tror jag det var) för ett tag sedan om att internet verkade trasigt. Även jag tycker att internet har blivit ”långsammare” (här avser jag en viss typ av trafik och inte kontaktytsintensifikationer, affekterande användandade och rumsligt nätgemenskapande). Går detta och mäta empiriskt på något sätt? Eller är det något som måste studeras sociologiskt – ger nätvaron upphov till en felaktig hastighetsförståelse?
Men saken är den att Jonathan Walck brukar ha rätt. Detta innebär att vi kanske måste trafikprioritera. Vi måste då upprätthålla samtalet och dela upp ”den rättighetsbaserade bilden av internet och internet som en marknadskraft”, utan att på något sätt förneka de domän- och begreppsglidningar som finns. Läs gärna inlägget från Anders ovan som ger en kort och bra beskrivning av principerna, samtalet och de viktiga områden som vi bör samtala mer om.
Julia Skott passade även på att blixtra till och levererade minst tre stycken intressanta analogier om: allemansrätt, ”vatten och tuber” och ”promenadinternet”. Detta uppfattade jag som det berörde de mer privata domänerna i diskussionen, men jag kan ha helt fel. Jag hoppas att Julia försöker att skriva ner dessa analogier när hon får en stund över. Men det var inte nog med det, hon kom med ännu en viktig poäng i förhållande till regleringar. Jonathan Walck nämnde att man kanske måste reglera vissa saker för att internet ska fungera bra. Julia Skott uppfattar dock talet om reglering som problematiskt, istället borde vi i diskussioner och bloggar hellre benämna det som nödvändiga eller viktiga ”undantag”. Vilka undantag behövs för att säkra öppenhet och frihet på nätet? Även här hoppas jag att Julia skottar fram en beskrivning så jag inte har hört/uppfattat hennes resonemang på felaktigt sätt.
Imponerande är bara förnamnet – Skott är efternamnet. Lägg det på minnet inför framtiden.
Till sist tänkte jag på att vi i Juliagruppen (läs Jag) inte hälsade på alla ordentligt. Detta är något jag personligen ska bli bättre på och alla som vill prata med mig eller undrar vem jag är bara kan gå fram och snacka på. Jag menar på intet sätt att andra i gruppen presenterade sig dåligt men det var en generell tanke jag hade efter seminariet. Jag hade ju exempelvis gärna skakat tass och sagt hej till Andreas Ekström som dök upp på seminariet. Det får bli nästa gång.
Till allra sist vill jag passa på att tacka Rasmus Fleischer för en bra bokreleasefest på Röda Sten. Jag streckläste dennes bok på vägen hem upp till Stockholm och kommer antagligen att läsa om den ett par gånger minst. Appropå musiken så var de musikaliska höjdpunkterna som ägde rum A Number of Names ”Sharevari” och Aphex Twins ”Windowlicker”.
Röda sten låg på en mystiskt ödslig plats omgiven av en brittiskt inspirerad docklandsdynamik, inramad av Älvsborgsbrons magnifikt upplysta brofäste under det vågiga hamnvattnet och den graffitiprydda tegelbyggnad som färgades blinkblått från fjärran lysande skärgårdsfyrar.
Telekompaketet
Fransmän fransmän… Är det diplomatisk god sed att kontakta Camilla Lindberg och fråga ut henne om telekompaketet mitt under pågående förhandlingar? Är det nu så att Frankrike siktar in sig på individuella riksdagsledamöter för att kunna påverka dom?
Om du är riksdagsledamot och nyligen har blivit kontaktad av franska ambassaden eller annan diplomatisk kontakt i relation till telekompaketet, så hör gärna av er till media. Det är på intet sätt ok att påverka svenska politiker på detta sätt mitt under pågående förhandlingar om telekompaketet under pågående förhandlingar.
Det verkar bli mer av en fråga att prioritera nätneutralitet i telekompaketet, men vi kommer att veta mer efter mötet ikväll, då Rådets grupp äntligen måste avslöja vad dom egentligen vill. Det vore iallfall olyckligt om förhandlingarna bara handlar om 138:an. Jag ser gärna att nätneutralitet ska fastna som memer hos alla parlamentariker innan veckan är slut.
We Rebuild fortsätter med sin kampanj för att få människor att bry sig och ringa till parlamentarikerna. Vi måste under den kommande veckan visa vad vi tycker om nätneutralitet, fri- och rättigheter, samt de positiva principer som det svenska ordförandeskapet bör beakta och reagera på.
Bara som en allmän reflektion, ska Sverige gå Frankrike eller USA till mötes? Förvisso är det-att-välja-väg en komplex situation (ACTA har ännu inte öppnats upp och USA har ett ”alternativ” mot FCCs riktlinjer och förslag), där man snarare ska lyfta fram de positiva värden och förslag som både är bra för det europeiska och det amerikanska nätet. Jag efterlyser därmed en känslighet för lagstiftning och IT-klimat i andra länder och världsdelar än i det land som man råkar verka i.
En rolig nyhet är att Jérémie Zimmermann har börjat tvittra, passa på att visa er uppskattning genom att följa honom.
EU to decide extent of internet freedom Tuesday
Telekompaketet – dagens körschema
Call conciliation MEPs september 28
Should MEPs open up the telecoms package?











































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer