Posts Tagged 'språk'
Stilforskning – sårbarhet hos språkliga definitioner
Published februari 8, 2009 Böcker , litteraturvetenskap Leave a CommentEtiketter:definitioner, kvalitativ, litteratur, litteraturvetenskap, nils erik enkvist, språk, stil, stilforskning och stilteori, stilistik
Jag sitter på min kammare och läser om stilistik samt stilforskning och konstaterar att för varje ny parameter som vi möjligtvis kan koppla till studiet av språklig stil och stilistik, kommer att påverka begreppet ‘stil’ och dess definition. All forskning på området, varje vetenskapligt vägval, i princip allt som inbegriper språklig utveckling, kommer att påverka dels studiet av texterna men också själva begreppet text.
Samhället är dynamiskt och faller isär och sätts ihop lite hur som helst i olika materiella och immateriella sammansättningar, ingen språklig definition går säker i ett posthumanistiskt tänkande, så vad är då meningen med att ha språkliga definitioner? I samma stund vi försöker att närma oss olika fenomen genom att sätta oss in i språkliga definitioner, kommer dessa att i nästa stund kanske vara förlegade eller försatta i en okontrollerbar svängning som resulterar i ett sönderfall.
Visserligen närmar vi oss fenomenen via språkliga uttryck med dess innehåll och betydelser – men dessa utgör inte fenomenen eller de materiella processerna; inte heller de nya sammansättningarna som uppkommer. Anledningen till att jag ville skriva om detta är att jag håller på att läsa en genomgång av stilbegreppet från Nils Erik Enkvist. I stilforskning och stilteori från 1973 (Lund: Gleerups S. 96-168 ) går Enkvist bland annat in på olika parametrar som de som sysslar med stilforskning, litteraturvetenskap eller lingvistik måste ha i åtanke om de kvalitativt eller kvantitativt forskar om stil. Definitionen av stil som jag hängde upp mig på var denna:
”Enligt denna definition bestäms stilen hos en text av summan av de signifikanta skillnaderna mellan förekomsten av språkliga drag i denna text och i en med texten jämförbar, till den kontextuellt relaterad norm, eller ett nätverk av sådana normer” (117?).
Än sen då? Är direkt frågan jag ställer mig själv. Denna definition kommer säkerligen att förändras flertalet gånger i Enkvists redogörelse, den tycks också vara perspektiverad och återhållen av förkärleken till en textuell sfär. Denna definition kan t.ex. inte komma åt och redogöra för olika stilupplevelser. ”Stilen hos en text” inbegriper ju en kontext, varför kan inte definitionen också redogöra för ”nätverk” och ”kontext”? Är det verkligen så att vi enbart måste rikta in oss på differentialer?
Jag saknar en dynamisk infallsvinkel här, en mer kvalitativ inställning och utvecklad metodologisk redogörelse för text som sammansättning och texters påverkan på olika mönster och sociala fenomen. Jag börjar också tröttna på att viss forskning stirrar sig blind på enbart texten. Det finns en föreställning om litteraturens oföränderlighet och aura som är problematisk för olika typer av forskning om text, litteratur och samhälle. Någonstans i mitt resonerande efterlyser jag redogörelser och metodik vars parametrar har lämnat textens yta och faktiskt talar om processer och stil som något utomspråkligt och föränderligt.
Vi måste distansera oss från texten.







































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer