
För ungefär två dagar sedan läckte ytterligare ett dokument om handelsavtalet ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” ut, vilket är den enda nuvarande möjligheten för medborgare att få insikt i de pågående förhandlingarna mellan de anslutna länderna. Med anledning av detta tänker jag skriva ned några korta punkter om avtalet.
- I oktober 2007 meddelade USA, Europeiska Unionen, Schweiz och Japan att de inledde förhandlingar rörande ACTA. Efter detta har Australien, Sydkorea, Nya Zeeland, Mexico, Jordanien, Marocko, Singapore, Saudiarabien och Kanada anslutit sig till förhandlingarna.
- Dokumenten som berör ”Anti-Counterfeiting Trade Agreement” är sekretessbelagda och det första läckta dokumentet kom den 22:a Maj 2008 när ett styrdokument om avtalet laddades upp på Wikileaks.
- Förhandlingarna har dragit ut på tiden, men den sjätte omgången av förhandlingarna hölls nyligen i Sydkorea. Enligt rykten vill de anslutna länderna avsluta förhandlingarna så snart som möjligt under 2010.
- Enligt Nya Zeeland kommer avtalet att etablera ”a new international legal framework” och målet är ”to set a new, higher benchmark for intellectual property rights enforcement that countries can join on a voluntary basis.” I praktiken kan detta mycket väl innebära att de berörda länderna och privata aktörerna kommer att stänga ute de länder och organisationer som väljer att stå utanför avtalet.
- Enligt det nyligen läckta dokumentet håller USTR (Huvudförhandlare om ACTA) på att ta fram ett utkast på ”the future Internet Chapter of ACTA” som i stort sett är klart bara det att det förs interna diskussioner inom Vita Huset, Kongressen, på myndighetsnivå och med ”private stakeholders” samt ”supporters of internet ”freedom”. Att få ta del av dokumenten innebär att man måste skriva under papper på strikt konfidentialitet. I min förra post om statens svårigheter med interorganisationell förändring tog jag hjälp av Manuel DeLanda för att beskriva hur förhandlingar försenas av att många olika aktörer ska ta del av utkast eller policy. I dokumentet nämns det att dokumentet har hållits tillbaka, eller i alla fall relaterat till ”internal EU discussions”, vilket skulle kunna handla om exempelvis telekompaketet. Här kan den som vill gräva lite och se vad Rådet skulle besluta om några veckor innan den femte och den sjätte omgången av förhandlingarna. Kanske kan man även hålla utkik efter vad man diskuterar inom Rådet innan den sjunde omgången som går av stapeln någon gång i början av 2010 i Mexico.
- Utkastet är på tre sidor i sin enklare, kortare samt läckta form och innehåller följande sektioner:
- Sektion 1: Baseline obligations inspired by article 41 TRIPs, imposing adequate and effective legal remedies, as provided in relevant sections of ACTA (civil, penal), for internet infringements.
- Sektion 2: ACTA members have to provide for third-party liability.
- Sektion 3: Safe-harbours for liability regarding ISPs, based on Section 512 of the Digital Millennium Copyright Act (DMCA)2, including a preamble about the balance between the interests of internet service providers (ISPs) and right-holders. […] ISPs are defined as in Section 512 (k) of DMCA3 On the limitations from 3rd party liability: to benefit from safe-harbours, ISPs need to put in place policies to deter unauthorised storage and transmission of IP infringing content (ex: clauses in customers’ contracts allowing, inter alia, a graduated response). From what we understood, the US will not propose that authorities need to create such systems. Instead they require some self-regulation by ISPs. This Section 3 should also contain ”broad” provisions regarding notice-and-take down mechanisms.
- Sektion 4: Will focus on technical protection measures (TPMs). […] Parties to provide adequate civil and criminal remedies that are specific to TPM infringements, i.e. treat these as separate offenses form ”general” copyright infringements.– TPM infringements would be: (i) prohibition of circumvention of access controls and; (ii) prohibition of manufacture and trafficking of circumventing DRM devices.- There will be exceptions to these prohibitions available to ACTA members.– ”Fair use” will not be circumscribed.- There will be no obligation for hardware manufacturers to ensure interoperability of TPMs.
- Sektion 5: Will focus on Rights’ Management.
- Det svenska ordförandeskapet i EU släppte nyligen ”The Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) – Summary of Key Elements Under Discussion”, som är ett ganska omfattande dokument om bakgrunden till ACTA, dess struktur samt innehåll och vad handelsavtalet omfattar. Det borde vara självklar läsning för alla som vill sätta sig in i ACTA framöver.
- Faran med ett avtal av den här magnituden är förutom själva innehållet även det att förhandlingarna kommer att dra ut på tiden, vilket gör att ramverket för detta handelsavtal kommer att vara än mer ur fas med resten av samhällsutvecklingen när det väl är på plats. Är det inte så att de anslutna länderna samtidigt skapar som ett sorts ”antihandelsavtal” där de kan diktera villkoren för hur andra länder ska bedriva handel med de länder som förhandlar om ACTA? Det innebär väl en handelsmässig inlåsning att ta fram ett regelverk med ett fåtal länder samtidigt som man exkluderar resten av världen. Och hur blir det med laissez faire? Jag är ingen ekonom, men det vore bra om någon som är ekonom började analysera konsekvenser av implementeringen av ett handelsavtal av den här storleken som samtidigt är exklusiv snarare än inklusiv.
- ACTA-avtalet ämnar att ta fram internationella standarder för IPRs.
- ACTA-avtalet ska öka samarbetet mellan de anslutna länderna och tillsammans upprätthålla ramverket för de praktiska lösningar som ska skydda IPRs.
- Det sägs att avtalet inte ska rikta in sig på vanliga medborgare, utan kommer att angripa ”piratkopiering” och ”pirataktiviteter”. Det återstår att se hur de anslutna länderna kommer att förhålla sig till detta.
- ACTA is not intended to interfere with a signatory’s ability to respect its citizens’ fundamental rights and civil liberties, and will be consistent with the WTO Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS Agreement) and will respect the Declaration on TRIPS and Public Health.
- ACTA kan komma att fungera tillsammans med TRIPS-överenskommelsen.
Listan skulle kunna göras mycket längre om vi bara fick se dokumenten. Vad ska vi göra nu? Vi borde först och främst sluta upp bakom Europas ISPs och förklara att de varken kan eller vill hållas ansvariga för vad vi nätanvändare skickar mellan varandra. ISPs vill inte agera polis eller avlyssna sina kunder – de vill kunna bedriva sin verksamhet utan att trafiken skadar nätet och utan betyngande extrajobb för att vissa aktörer kräver det.
Vi borde dessutom i större omfattning argumentera för att de anslutna länderna ska öppna upp avtalet. Jag är skeptiskt till att ett handelsavtal som involverar copyright och immaterialrättsliga frågor ska ha sekretess av det här slaget. Det gäller ju knappast rikets säkerhet eller annan känslig information. Jag menar, det är väl knappast nationers representanter som sitter och skriver dessa utkast och avtal? Det är väl lobbyister? Jag önskar att journalister kunde gräva mer och ta reda på vilka det egentligen är som sitter och skriver ihop avtalet.
Till sist, missa inte Michael Geists intervju i programmet ”As It Happens” (CBC) där han besvarar frågor om ACTA-avtalet.







































![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/gold/t24_au_en_usoz_2.gif)
![[Most Recent Quotes from www.kitco.com]](https://i0.wp.com/www.kitconet.com/charts/metals/palladium/t24_pd_en_usoz_2.gif)


Senaste kommentarer