12.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 302/3

Slutsatser av den 26 november 2009 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att utveckla utbildningens roll i en väl fungerande kunskapstriangel

2009/C 302/03

Rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet,

 

SOM ERINRAR OM

—

de centrala värderingarna i den förnyade Lissabonstrategin med inriktning på tillväxt och sysselsättning som ett sätt att nå en gynnsam, rättvis och miljömässigt hållbar framtid för Europa samt kunskapstriangelns viktiga roll i denna process,

—

bekräftande från Europeiska rådet i Bryssel den 8–9 mars 2007 om att utbildning ”är en förutsättning för en väl fungerande kunskapstriangel (utbildning – forskning – innovation) och spelar en central roll för att stimulera tillväxt och sysselsättning” och uppmaningen från Europeiska rådet i Bryssel den 19–20 mars 2009 till snabba konkreta åtgärder för att ”uppmuntra till partnerskap mellan företag, forskning och utbildning” och ”öka och förbättra kvaliteten på investeringar i forskning, kunskap och utbildning”,

 

SOM ÄR MEDVETNA OM

—

att den långvariga ekonomiska nedgången fortsätter att allvarligt påverka den globala ekonomin och att den förnyade Lissabonstrategin– med sin betoning på kunskapstriangeln – bör utnyttjas fullt ut som bas för en effektiv och hållbar återhämtning i hela Europeiska unionen,

—

att alla de tre komponenterna i kunskapstriangeln måste fungera väl och fullt ut samverka med varandra om Europeiska unionen ska kunna vara rustad för att möta de långsiktiga utmaningarna från en konkurrenskraftig global ekonomi, klimatförändringar och en åldrande befolkning,

—

att utbildningens grundlägganden funktion är att bidra till individens utveckling så att alla kan uppnå sin fulla potential i dagens samhälle, och att utbildningsinstitutioner på alla nivåer således har många olika slags funktioner och ansvar; utbildningens speciella funktion som bas för kunskapstriangeln behöver emellertid vidareutvecklas,

ANSER ATT YTTERLIGARE INTEGERING AV UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION I EN VÄL FUNGERANDE KUNSKAPSTRIANGEL

skulle stärka Europas innovativa kapacitet och utvecklingen av en kreativ och kunskapsintensiv ekonomi och ett kunskapsintensivt samhälle genom

—

en väsentligt förstärkt kunskapsbas under konstant utveckling vid universitet (1) och forskningscentrum som snabbt kan ge upphov till innovativa produkter, tjänster, strategier och metoder i ekonomin och samhället som helhet,

—

främjande av en kreativ, innovativ och entreprenörsinriktad inställning bland elever, praktikanter, studenter, lärare och forskare som kan ligga till grund för en successiv utveckling av en förstärkt företagarkultur genom utbildning tillsammans med en mer dynamisk europeisk arbetsmarknad och mer kvalificerad arbetskraft,

skulle bidra till att uppnå väsentliga framsteg

—

med att nå målet i initiativet Ny kompetens för nya arbetstillfällen att förbättra anställbarheten för EU-medborgarna på en föränderlig arbetsmarknad,

—

på moderniseringsagendan för universiteten, (2)

PEKAR PÅ FÖLJANDE SPECIFIKA PROBLEM FÖR UTBILDNINGSSEKTORN:

—

Behovet av att överbrygga den kulturella klyftan mellan utbildning – i betydelsen undervisning, inlärning och överföring av sociokulturella värderingar – och forskning och innovation i den kommersiella sfären.

—

Behovet av en mer innovativ och entreprenörsinriktad kultur inom universitetssektorn.

—

Behovet av att förbättra kommunikationen och rörligheten mellan undervisnings- och forskningsvärlden, näringslivet och ekonomin i stort samt av att främja rörlighet och utbyte av idéer mellan olika universitets- och forskningsdiscipliner.

—

Behovet att ytterligare reformera universitetens lednings- och finansieringsstrukturer och att tillåta mer självständighet men också och ansvarighet, i syfte att befordra mer diversifierade inkomstkällor och effektivare samarbete med affärslivet och att rusta universiteten för att i global skala delta i kunskapstriangeln.

ANSER ATT FÖLJANDE ALLMÄNNA PRINCIPER BÖR UTGÖRA GRUNDVALEN FÖR STRATEGIERNA FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA MED DESSA SPECIFIKA PROBLEM:

—

Idén bakom kunskapstriangeln hänför sig till behovet av att öka effekterna av investeringar i de tre aktivitetsformerna – utbildning, forskning och innovation – genom systematisk och kontinuerlig interaktion.

—

En fullständig integrering av kunskapstriangeln kräver en mer enad policyutformning och bättre samarbete inom utbildning, forskning och innovation både på europisk nivå och medlemsstatsnivå.

—

För att utbildningen ska kunna fylla sin uppgift i kunskapstriangeln måste målen för och resultaten av forskning och innovation återkopplas till utbildningen, undervisningen och inlärningen måste ha stöd av en stark forskningsbas och undervisnings- och inlärningsmiljöerna måste utvecklas och förbättras genom att man i högre grad inlemmar kreativt tänkande och innovativa attityder och arbetssätt.

—

Den traditionella akademiska kulturen vid universiteten måste kompletteras med en medvetenhet om att den också har en central roll när det gäller att producera en ännu mer kvalificerad, entreprenörsinriktad och flexibel arbetskraft som kommer att utgöra grunden för ekonomisk tillväxt och välstånd samt förhöjd livskvalitet under kommande år. Utbildningen av forskare och universitetslärare bör göra dessa skickade att bättre ingjuta ett innovationstänkande i de organisationer för vilka de arbetar.

—

Kunskapstriangeln måste beaktas vid utarbetandet av strategier för livslångt lärande på nationell, regional och institutionell nivå, så att universiteten blir mer engagerade i uppgraderingen av kvalifikationer som är relevanta för kunskapsekonomin och att värdet av tidigare lärande och arbetslivserfarenhet i tillräcklig grad tas tillvara i antagningsbestämmelserna.

—

Nya idéer och innovationer föds när olika typer av kunskap möts och genom att nyfikenheten driver sökandet efter ny kunskap. Det är därför av avgörande betydelse att man inser att högkvalitativ utbildning och forskning i samhällsvetenskapliga ämnen och humaniora spelar en viktig roll för innovation, och inte bara naturvetenskap och teknik.

—

Pluralismen i Europas universitets- och forskningssystem bör betraktas som en tillgång när det gäller att utarbeta olika strategier för en väl fungerande kunskapstriangel,

FASTSTÄLLER FÖLJANDE SJU PRIORITERINGAR:

1.   Att utveckla större samstämmighet mellan utbildnings- forsknings- och innovationspolitik

Det finns ett behov av ett mer samstämmig politiskt beslutsfattande på europeisk nivå och medlemsstatsnivå som fullt ut integrerar kunskapstriangelns tre komponenter. Utbildnings-, forsknings- och innovationspolitiken bör ha en ömsesidigt förstärkande verkan för att garantera att en väl fungerande kunskapstriangel utvecklas och att övergången till en verklig kunskapsbaserad ekonomi och ett verkligt kunskapsbaserat samhälle sker snabbare. Kommissionen bör inom ramen för befintliga rapporteringsprocesser i den öppna samordningsmetoden rapportera tillbaka till rådet om de åtgärder som vidtagits inom utbildning, forskning och innovation för att främja integreringen av kunskapstriangeln. Rapporten bör inbegripa vilka mål och förslag till vidareutveckling som fastställts.

2.   Att påskynda pedagogiska reformer

Medlemsstaterna bör uppmana utbildningsinstitutioner att se till att läroplaner och undervisnings- och examineringsmetoder på samtliga utbildningsnivåer, även doktorandnivå, inbegriper och främjar kreativitet, innovation och entreprenörskap. Ett sätt att göra detta är att utarbeta läroplaner i kontinuerligt, nära samarbete med forskningsinstitutioner, näringslivet och andra berörda aktörer, beroende på vad som är lämpligt.

3.   Partnerskap mellan universitet och företag samt andra relevanta intressenter

Medlemsstaterna och kommissionen bör omgående svara på de uppmaningar till åtgärder som fastställs i slutsatserna av den 12 maj 2009 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om förstärkta partnerskap mellan utbildningsinstitutioner och arbetsmarknadens parter, särskilt arbetsgivare, inom ramen för livslångt lärande. När det gäller att utveckla tätare kopplingar mellan universiteten och de samhällsgrupper de arbetar för, bör utvecklingen av incitament för personalrörlighet mellan universitetssektorn och näringslivet särskilt uppmärksammas, inklusive program för utbyte av personal. Samarbete mellan universitet och näringsliv bör lyftas fram såsom en del av universitetens utbildnings-, forsknings- och innovationsstrategier.

4.   Åtgärder för att utveckla en innovationskultur vid universiteten

Medlemsstaterna bör uppmana universitet att öka sina ansträngningar att utveckla en ”innovationskultur”, bland annat genom en mer dynamisk och interaktiv inlärningsmiljö och incitament till personalen att medverka i projekt med en innovationsdimension. Finansieringsarrangemang och incitamentstrukturer på institutionell nivå kan utvecklas för att främja en ”kulturförändring” så att samarbete med industrin erkänns som en viktig faktor i karriärutvecklingen. Man bör erkänna högre utbildningsledares avgörande roll för att stödja en effektiv utveckling av en ”innovationskultur”.

5.   Att skapa incitament för universiteten att utveckla överförbar kunskap

Medlemsstaterna bör undersöka om det finns tillräckliga incitament för universiteten att utveckla kunskap som kan överföras till ekonomin i stort och utvecklas till innovativa varor och tjänster. Om lagar, styrelseformer eller finansiella bestämmelser förhindrar att institutionerna tjänar på sådan kunskapsutveckling och kunskapsöverföring, bör medlemsstaterna sträva efter att anpassa de ramar inom vilka institutionerna verkar så att sådana hinder avlägsnas och universiteten ges tillräcklig autonomi. Universiteten bör utveckla specifika strategier för skapande, utveckling och överföring av kunskap.

6.   Nya strategier för kvalitetsbedömning

I synnerhet när det gäller den högre utbildningen bör medlemsstaterna samarbeta för att utarbeta ”kunskapstriangel” kriterier för att bedöma kvaliteten på sina institutioner, som bör vara inriktade på hur framgångsrikt forskning och innovation har integrerats i undervisningen samt centrala utbildningsfunktioner och hur framgångsrika institutionerna är när det gäller att skapa en inlärningsmiljö som stimulerar kreativitet och entreprenörsinriktade strategier för att tillvarata kunskap och förbereda studenterna för deras kommande sociala och ekonomiska liv.

7.   Att utveckla Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) till en modell för framtiden

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), som är det första initiativet på EU-nivå med inriktning på konsekvent interaktion mellan kunskapstriangelns alla aktörer, bör kunna utvecklas som ett exempel på god praxis för medlemsstaterna, institutionerna för högre utbildning och forskning och näringslivet när det gäller att integrera triangelns alla tre sidor.

De framtida kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna), EIT:s viktigaste operativa enheter, bör ha möjlighet att visa på nya vägar att tackla ekonomiska och samhälleliga utmaningar (t.ex. hållbar energi och minskade klimatförändringar och klimatanpassning) via holistiska och sektorsövergripande strategier samt via nya styrelse- och finansieringsmodeller som syftar till att stimulera innovation av högsta standard. EIT bör sprida dessa modeller som torde kunna inspirera till skapandet av andra gemensamma initiativ på olika nivåer och över gränserna och särskilt uppmärksamma behovet av att utveckla utbildningens roll inom kunskapstriangeln.

Inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete bör kommissionen se till att medlemsstaterna medvetandegörs om bästa praxis när det gäller de sju prioriteringarna och att framstegen kan jämföras över dessa områden,

BETONAR VIDARE VIKTEN AV

—

att garantera att strategin för tillväxt och sysselsättning för perioden efter 2010 fastslår utbildning som grund för kunskapstriangeln och understryker behovet av att alla tre sidorna i triangeln (utbildning – forskning – innovation) ger varandra ömsesidigt understöd och input;hela utbildningssystemet har en roll att spela för att främja de centrala kvalifikationer som är nödvändiga för en väl fungerande triangel,

—

att garantera fullt samarbete och samordning mellan strategierna för utveckling av det europeiska området för högre utbildning, det europeiska forskningsområdet samt initiativen på innovationsområdet, särskilt den brett upplagda innovationsstrategin och den framtida europeiska innovationsplanen,

—

att kommissionen till fullo beaktar behoven i strategin för tillväxt och sysselsättning för perioden efter 2010 när den lägger fram sina förslag till gemenskapsprogram inom utbildning och andra relevanta områden för den period som omfattas av nästa budgetram och även tillsammans med medlemsstaterna beaktar hur strukturfonderna skulle kunna utnyttjas för att stödja initiativ kopplade till en fullt ut genomförd utveckling av utbildning som grund för kunskapstriangeln.

(1)  I denna text avses med universitet alla former av institutioner för högre utbildning.

(2)  Se även rådets resolution av den 23 november 2007 om att modernisera universiteten för Europas konkurrenskraft i en global kunskapsekonomi (dok. 16096/1/07) och kommissionens meddelande Att förverkliga moderniseringsagendan för universiteten – Utbildning, forskning och innovation från maj 2006 (dok. 9166/06).