Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006”

KOM(2011) 607 slutlig – 2011/0268 (COD)

2012/C 143/16

Föredragande: Xavier VERBOVEN

Medföredragande: Miguel Ángel CABRA DE LUNA

Den 27 oktober 2011 beslutade Europeiska unionens råd, och den 25 oktober 2011 Europaparlamentet, att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006"

COM(2011) 607 final – 2011/0268 (COD).

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 25 januari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari 2012) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 217 röster för, 5 emot och 7 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Principerna om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och om solidaritet är inskrivna i fördragen och utgör två av de viktigaste grundpelarna för integrationen av folken, medborgarna och territorierna i EU. Som det främsta europeiska finansieringsinstrumentet för att stödja mänskliga resurser kommer Europeiska socialfonden (ESF) att fortsätta att bidra till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i enlighet med artikel 162 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

1.2   Den ekonomiska, sociala och territoriella utvecklingen bör även i fortsättningen stå i fokus för Europa 2020-strategin. Alla aktörer inom det civila samhället, även frivilligarbetare, bör erkännas som en viktig faktor för att uppnå målsättningarna i Europa 2020-strategin, vilket stöds av rådets slutsatser av den 3 oktober 2011 (1).

1.3   EESK framhåller att de prioriterade insatser som finansieras av ESF enligt artikel 10 i fördraget ska genomföras på ett sätt som bidrar till att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etnisk bakgrund, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning, och som stöder fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller bland annat utbildning, arbetsliv och tillgänglighet.

1.4   ESF bör vara ett förstahandsinstrument i strävan att uppnå målen i Europa 2020-strategin, i synnerhet avseende sysselsättning, utbildning, social inkludering och fattigdomsbekämpning. Fonden bör stödja medlemsstaternas politik inom ramen för de integrerade riktlinjerna och de nationella reformprogrammen. De nationella reformprogrammen bör bland annat omfatta mål för de mest utsatta gruppernas delaktighet i samhället, t.ex. unga, kvinnor, migranter, långtidsarbetslösa, äldre, funktionshindrade (i syfte att inrikta programmen mot ett uppfyllande av skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) och etniska minoriteter, i kombination med mål för hur man ska uppnå det huvudmål som fastställts i Europa 2020-strategin om att minska antalet människor som lever i fattigdom med 20 miljoner senast 2020.

1.5   Främjande av sysselsättning och social inkludering (bland annat genom sysselsättning) i synnerhet när det gäller sårbara grupper som unga, kvinnor, migranter, långtidsarbetslösa, äldre, personer med funktionsnedsättning och etniska minoriteter är och bör förbli en prioriterad fråga för ESF i alla regioner i EU. Minst 40 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat bör anslås till det tematiska målet att främja sysselsättning och stödja arbetskraftsrörlighet.

1.6   EESK ser positivt på att tonvikten lagts på social innovation och möjligheter att stödja projekt som rör social ekonomi, socialt entreprenörskap och sociala företag.

1.7   Ökade investeringar i infrastruktur, regional konkurrenskraft och företagsutveckling bör åtföljas av åtgärder som syftar till att skapa hållbara arbetstillfällen som ett led i politiken för arbetsmarknaden, utbildnings- och fortbildningssektorn, den sociala inkluderingen, arbetstagarnas, företagens och företagsledarnas anpassningsförmåga och i syfte att stärka den administrativa kapaciteten.

1.8   Den europeiska sysselsättningsstrategin samt unionens politik för social inkludering bör återigen stå i centrum för EU:s prioriteringar, och mer medel bör frigöras för att skapa och upprätthålla fler och bättre arbeten.

1.9   EESK anser att den gemensamma strategiska ramen återspeglar investeringsprioriteringarna i målen för Europa 2020-strategin, och att den framhåller specifika möjligheter med en arbetsmarknad som är mer öppen och tillgänglig, i synnerhet för dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden (bl.a. unga, kvinnor, invandrare, långtidsarbetslösa, äldre, personer med funktionsnedsättning och etniska minoriteter och andra).

1.10   EESK ställer sig bakom ESF:s bidrag till andra prioriteringar inom Europa 2020-strategin såsom forskning och innovation, tillgång till och användning av IKT, ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag, miljöskydd, övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt hållbar resursanvändning.

1.11   EESK stöder även den tematiska inriktningen och komplementariteten i förhållande till andra befintliga finansieringsinstrument som bidrar till att uppnå ett tillfredsställande och synligt resultat.

1.12   EESK ställer sig bakom förslaget att minst 20 % av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat ska anslås till det tematiska målet att främja "social inkludering och bekämpa fattigdom" i syfte att involvera de medborgare som står längst bort från arbetsmarknaden.

1.13   Partnerskapsprincipen, som inbegriper arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället (bl.a. miljöorganisationer, icke-statliga organisationer och organ som vill gynna lika möjligheter och icke-diskriminering), utgör den viktigaste garantin för att åtgärderna inom ramen för strukturfonderna och särskilt Europeiska socialfonden ska fungera väl.

1.14   Den europeiska uppförandekoden för verkställandet av partnerskapsprincipen bör tydliggöra och definiera den roll som partnerna på de olika nivåerna spelar. Vidare bör det preciseras att alla parter som avses i artikel 5 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för fonderna (2) ska garanteras deltagande i fondernas genomförandeetapper, inklusive genomförandet av de operativa programmen, och att de ska åtnjuta lämplig finansiering för att kunna delta, även om den sociala dialogen är arbetsmarknadsparternas exklusiva behörighet.

1.15   EESK förkastar helt och hållet kommissionens förslag om tillämpning av finansiella sanktioner och incitament i anslutning till strukturfonder som sammanhänger med stabilitets- och tillväxtpakten.

1.16   Strukturfonderna kan inte ensamma övervinna krisen. Europa behöver en annan ekonomisk styrning som utgår från en ansvarsfull förvaltning och syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft, investeringar (även i humankapital) och principerna om rättvisa, sammanhållning, solidaritet och social inkludering. EU:s budget bör omdanas enligt dessa principer.

1.17   Den budget som anslås för Europeiska socialfonden bör åtminstone hållas på samma nivå som under föregående programperiod. Den bör också stödja allmänhetens deltagande, stärkandet av det civila samhället och medvetandet om Europas gemensamma värderingar.

2.   Sammanhang: Förslaget till flerårig EU-budget samt sammanhållningspolitiken 2014–2020

2.1   Den nya politiska ramen för det kommande decenniet – Europa 2020-strategin – bekräftades av Europeiska rådet den 17 juni 2010.

2.2   Kommissionen presenterade den 29 juni 2011 förslaget "En budget för Europa 2020" som fastställer EU:s budgetplan under perioden 2014–2020.

2.3   Den 6 oktober 2011 presenterade kommissionen sina lagstiftningsförslag avseende strukturfonderna, inklusive Europeiska socialfonden.

2.4   Dessa förslag har varit föremål för omfattande samråd i det civila samhället och bland deltagande parter. Samrådet avslutades vid årsskiftet. I januari 2012 publicerade kommissionen ett sista förslagspaket om den gemensamma strategiska ramen, som ska läggas fram för Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

2.5   När det specifikt gäller ESF:s framtid antog EESK den 15 mars 2011 ett yttrande om "Europeiska socialfonden efter 2013" (3). Det gäller att undersöka om de viktigaste aspekterna har beaktats i det förslag till framtida ESF-förordning som är föremål för föreliggande yttrande.

2.6   Den ekonomiska bakgrunden: För att på lämpligt sätt kunna analysera de finansiella framtidsutsikterna kan man inte förbise det övergripande globaliseringssammanhanget, den demografiska utvecklingen och invandringen samt, framför allt, den djupa ekonomiska kris som på ett avgörande sätt har ändrat de principer som ligger till grund för Europa 2020-strategin. Därför är det ytterst viktigt att ökade investeringar i infrastruktur, regional konkurrenskraft samt företagsutveckling (i synnerhet avseende små och medelstora företag och företag inom den sociala ekonomin) bör åtföljas av åtgärder som syftar till att skapa hållbara arbetstillfällen inom politikområdena för arbetsmarknad, utbildning och fortbildning, social inkludering samt möjligheter till anpassning hos arbetstagare, företag och företagsledare.

2.7   Målen och verktygen i Europa 2020-strategin är utpräglat positiva men måste få en tydligare inriktning och anpassas till det nya läget. Detta bör ske inom ramen för en kontrollerad arbetsmarknad som är öppen för alla och som erbjuder samtliga EU-medborgare möjligheter till stabila arbetstillfällen av hög kvalitet som svarar mot den kompetens de inhämtat. Detta gäller i synnerhet personer som står längst bort från arbetsmarknaden (unga, kvinnor, invandrare, långtidsarbetslösa, äldre, personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter och andra).

2.8   En mängd förbättringar bör göras av genomförandet och de praktiska rutinerna för att få tillgång till finansiering via ESF. Förbättringarna syftar framför allt till minskad byråkrati före och under genomförandet av det operativa programmet genom att förenkla förfarandena för att få tillgång till finansiering, påskynda betalningssystemet för att minimera de finansiella kostnaderna för dem som genomför programmet och förenkla förfarandena för fakturering och avstämning av räkenskaperna samt tillämpa principen om schablonbelopp i större utsträckning, men ändå inom rimliga gränser, m.m.

2.9   EESK anser att den gemensamma strategiska ramen återspeglar investeringsprioriteringarna i målen för Europa 2020-strategin, och att den framhåller specifika möjligheter med en arbetsmarknad som är mer öppen och tillgänglig, i synnerhet för dem som står längst bort från arbetsmarknaden (bl.a. unga, kvinnor, invandrare, långtidsarbetslösa, äldre, personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter och andra). Globalt stöd bör i högre grad användas för att underlätta små icke-statliga organisationers tillgång till fonderna.

2.10   ESF bör vara ett förstahandsinstrument i strävan att uppnå målen i Europa 2020-strategin, i synnerhet avseende sysselsättning, utbildning, social inkludering och fattigdomsbekämpning. Fonden bör stödja medlemsstaternas politik inom ramen för de integrerade riktlinjerna och de nationella reformprogrammen. EESK anser att de nationella reformprogrammen bland annat bör omfatta mål för social inkludering bland de mest utsatta grupperna, t.ex. unga, kvinnor, migranter, långtidsarbetslösa, äldre, funktionshindrade (i syfte är att inrikta programmen mot ett uppfyllande av skyldigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) och etniska minoriteter, i kombination med mål för hur man ska uppnå det huvudmål som fastställts i Europa 2020-strategin om att minska antalet människor som lever i fattigdom med 20 miljoner senast 2020.

2.11   Europeiska socialfonden bör också stödja allmänhetens deltagande, det civila samhället och kunskapen om Europas gemensamma värderingar.

3.   Allmänna synpunkter på förslaget till framtida ESF-förordning

3.1   EU:s budget bör förstärkas, i synnerhet när det gäller budgetposter som stöder ekonomisk tillväxt, social sammanhållning, innovation (inklusive social innovation) samt hållbar utveckling på nationellt och regionalt plan.

3.2   Mot bakgrund av kommissionens förslag anser EESK att EU-budgetens totala belopp under alla omständigheter kommer att minska trots det möjliga införandet av en skatt på finansiella transaktioner och Europeiska socialfondens ökade anslag.

3.3   I likhet med situationen under pågående programperiod kan regionerna få del av anpassat stöd utgående från deras ekonomiska utvecklingsnivå. Denna nivå får dock inte mätas endast utifrån BNP per invånare. Även andra kriterier måste beaktas, t.ex. graden av arbetslöshet, anställning, sysselsättning, kompetens, fattigdom, välstånd, social inkludering samt tidiga avhopp från skolan.

3.4   När det gäller införandet av en ny kategori av "övergångsregioner" med en BNP per invånare mellan 75 % och 90 %, kan EESK godkänna åtgärden under förutsättning att den inte undergräver de resurser som tilldelas kategorin "de allra svagaste regionerna". Med tanke på dessa regioners utsatthet bör insatser för ökad sysselsättning för grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden (långtidsarbetslösa, unga, kvinnor, invandrare, äldre, personer med funktionsnedsättning och etniska minoriteter) kunna finansieras oberoende av i vilken kategori regionen faller under.

3.5   Strukturfonderna är nyckelinstrument i strävan att minska skillnader i regionernas utvecklingsnivå, ta igen de mest eftersatta regionernas eftersläpningar och minska klyftan mellan olika socialgrupper. Detta kan ske inom ramen för en strategi som har till syfte att uppnå de prioriteringar som i medlemsstaterna, regionerna och kommunerna faller under "smart och hållbar tillväxt för alla".

3.6   Under den rådande ekonomiska krisen bör den europeiska sysselsättningsstrategin följaktligen återigen stå i centrum för EU:s prioriteringar, och mer medel bör frigöras för att skapa fler och bättre arbeten.

3.7   EESK anser att Europeiska socialfonden är rätt verktyg för att stödja genomförandet av EU:s socialpolitik, i synnerhet på delområden som sysselsättning, utbildning, social inkludering och fattigdomsbekämpning och att fondens prioriterade roll bör bevaras inom ramen för Europa 2020-strategin.

3.8   ESF får inte begränsas till genomförandet av riktlinjer för sysselsättningspolitiken, vilket är fallet i dag. Även ESF:s roll i genomförandet av den sociala agendan (4) bör förstärkas.

3.9   ESF bör stödja den politik som medlemsstaterna för inom ramen för de nationella ramprogrammen och samtidigt bidra till att viktiga prioriteringar i Europa 2020-strategin uppnås, t.ex. större investeringar i forskning och innovation, bättre konkurrenskraft bland små och medelstora företag, övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt hållbar resursanvändning.

3.10   I det nuvarande exceptionella läget bör ESF undantagsvis inriktas även på kampen mot den ekonomiska krisen, på att skydda de mest utsatta arbetstagarna och medborgarna mot krisens följdverkningar samt på förebyggande åtgärder efter det att krisen har övervunnits, bl.a. för att stärka människors säkerhet och försvarskapacitet. Fonden bör konkret ge sitt stöd – som förhoppningsvis är tillfälligt – till långtidsarbetslösa, personer som står längst bort från arbetsmarknaden, unga, kvinnor, invandrare, äldre, personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter och andra.

3.11   För att uppnå detta resultat bedömer EESK att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör komplettera Europeiska socialfonden och eventuellt senare integreras i ESF för att rikta större uppmärksamhet mot arbetslöshetsproblematiken och underlätta användningen av fonden. Det är även ytterst viktigt att se till att de två fondernas principer stämmer bättre överens med varandra, i synnerhet när det gäller partnerskap och särskilt arbetsmarknadens parters deltagande.

3.12   EESK föreslår att fonden för justering för globaliseringseffekter skulle kunna utnyttja sakkunskapen i Europeiska socialfonden i sociala frågor, i syfte att uppnå komplementaritet och samstämmighet. Med tanke på att ESF innehar den sakkunskap som krävs för att behandla framställningar relativt snabbt skulle budgetmyndighetens godkännande kunna vara en formalitet under förutsättning att ESF:s omdöme har varit positivt.

3.13   EESK vill inte att jordbruket ska falla inom kompetensområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och därmed vika större delen av medlen – eller rentav fondens förvaltning – till jordbrukssektorn. GJP och "den nya reserven i kristider" inom jordbruket bör ha som mål att stödja jordbruksnäringen mer effektivt. EESK skulle också vilja få en försäkran om att ESF:s medel till tekniskt stöd även fortsättningsvis kommer att stå till förfogande och vara tillgängligt för det civila samhället (vi noterar att tekniskt stöd inte uttryckligen nämns i ESF-förordningen).

3.14   EESK anser att partnerskapsprincipen bör spela en nyckelroll genom att se till att åtgärder i anslutning till EU:s strukturfonder vidtas på ett korrekt sätt. I bestämmelserna om strukturfonderna bör man tydligt ange partnerskapsprincipen i stället för att bara hänvisa till "gällande nationella bestämmelser och praxis". Samtidigt bör man klart definiera varje partnerskaps funktion på regional och lokal nivå. EESK rekommenderar ett särskilt erkännande av det civila samhället (som framhålls i Europa 2020-strategin) när det gäller att driva projekt för social integrering och mot fattigdom.

4.   Särskilda synpunkter och förslag avseende olika kapitel

4.1   Allmänna bestämmelser

4.2   Särskilda bestämmelser om programplanering och genomförande – partnerskapsprincipen

4.3   Särskilda bestämmelser om förfaranden, prestationer och villkor

(1)  3114:e mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), Luxemburg den 3 oktober 2011, punkt 12.

(2)  COM(2011) 615 final.

(3)  EUT C 132, 3.5.2011, s. 8–14.

(4)  "En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa", COM(2008) 412 final.

(5)  COM(2011) 615 final.