22.5.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 143/116 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa”
KOM(2011) 665 slutlig – 2011/0302 (COD)
2012/C 143/23
Föredragande: Raymond HENCKS
Rådet och Europaparlamentet beslutade den 17 november 2011 respektive den 13 december 2011 att i enlighet med artikel 172 och 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om
"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa"
COM(2011) 665 final – 2011/0302 (COD).
Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 februari 2012.
Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 132 röster för och 3 nedlagda röster:
Paketet består av yttrandena TEN/468 om "Fonden för ett sammanlänkat Europa" (föredragande Hencks), TEN/469 om "Riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät" (föredragande: Longo), TEN/470 om "Riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer" (föredragande: Biermann), TEN/471 om "Riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet" (föredragande: Back) och TEN/472 om "Europa 2020-initiativet om projektobligationer för infrastrukturprojekt" (föredragande: Duttine)
1. Sammanfattning
1.1 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ställer sig bakom Europeiska kommissionens planer på att anslå 50 miljarder euro i nästa fleråriga budgetram 2014–2020 för att förbättra sammanlänkningen mellan transport- och energinät samt digitala nät i EU, och kommittén stöder också idén om europeiska obligationslån för infrastrukturprojekt ("projektobligationer"), som kan förväntas få en multiplikatoreffekt på mobiliseringen av det offentliga och privata kapital som krävs för att klara finansieringsbehoven, som beräknas uppgå till 1 000 miljarder euro. |
1.2 |
Investeringar inriktade på viktig infrastruktur kommer att bidra till en återhämtning för handeln, tillväxten, konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen, i synnerhet nu när Europa verkligen behöver det. |
1.3 |
Med tanke på att den klassiska finansieringen av investeringar med offentliga medel blir allt svårare i dessa kristider kommer användningen av nya typer av finansinstrument inom EU, i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken (med vissa reservationer – se yttrande TEN/472), att utgöra en kompletterande och innovativ lösning för att skaffa fram kapital från pensionsfonder, försäkringsbolag och andra aktörer på kapitalmarknaden som vill investera i långsiktiga projekt. |
1.4 |
EESK:s ser alltså positivt på kommissionens avsikt att ta fram vad som sägs vara nyskapande sätt att mobilisera en större del av det privata sparandet, men kommittén anser att dessa upplägg inte bara bör rikta sig till stora kapitalförvaltare, utan bör utformas så de också omfattar småspararna. |
1.5 |
Vikten av tillräckliga investeringar i infrastrukturnät som är anpassade, moderna, smidiga, hållbara och tillgängliga (inte minst för funktionshindrade) kan emellertid inte uppskattas enbart i pengar, utan bör också bedömas med hänsyn till den sociala och territoriella sammanhållningen, miljön och försörjningstryggheten. |
1.6 |
Det är bara genom att kombinera offentlig finansiering från nationell, regional och lokal nivå, privat finansiering och EU-finansiering som målen i fråga om sammanlänkningen av infrastrukturnäten kommer att kunna uppnås. |
1.7 |
Kommissionen bör därför, när den fattar beslut om vilka projekt som ska medfinansieras, göra sitt val med inriktning mot projekt med högt europeiskt mervärde, och den bör också ta hänsyn till behovet av att utveckla infrastruktur av nationellt eller regionalt intresse. |
1.8 |
Infrastrukturinvesteringarna innebär också avsevärda säkerhetsaspekter för EU och medlemsstaterna som bör beaktas när projekten utformas och när godkännandeförfarandena inleds. Dessa aspekter är i själva verket förutsättningar för ett fysiskt fullbordande av integrationen av de "öar" som fortfarande finns i unionen. |
1.9 |
Unionen bör därför även fortsättningsvis via EU:s strukturfonder på löpande basis och på ett proportionellt sätt anslå medel till medlemsstaterna för att bekämpa social och geografiskt fragmentering i fråga om tillgången till nationell nätinfrastruktur. |
1.10 |
EESK stöder förslaget om en centraliserad förvaltning av de projekt som syftar till en sammanlänkning av de transeuropeiska näten för transport, energi och digital infrastruktur. Genom att man utnyttjar samverkanseffekterna mellan dessa tre sektorer och förbättrar de operativa bestämmelserna, bland annat genom att rationalisera förfarandena för beviljande av tillstånd för projekt av gemensamt intresse och korta ned tidsfristerna för genomförandet av dessa, kan man sänka kostnaderna och göra projekten effektivare. |
1.11 |
EESK uppmanar medlemsstaterna att stödja kommissionens initiativ i frågan och att informera och stimulera kapitalmarknaderna och andra investerare så att de aktivt bidrar till att initiativet lyckas. |
2. Bakgrund
2.1 |
Inom ramen för förslaget till nästa fleråriga budgetram 2014–2020 lägger kommissionen förslag till konkreta åtgärder för att främja en integrerad europeisk infrastruktur inom sektorerna transport, energi och digital kommunikation. |
2.2 |
I Europa har infrastrukturutgifterna överlag minskat under de senaste tio åren, trots att riktade investeringar på området är ett viktigt inslag i återhämtningen från den ekonomiska krisen och har avgörande betydelse för Europas ekonomiska framtid. |
2.3 |
För att förbättra infrastrukturen på ovan nämnda områden och respektera de prioriteringar som har fastställts när det gäller tillväxten inom ramen för den nya strategin för den inre marknaden föreslår kommissionen ett nytt instrument som kallas Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
2.4 |
Det är uppenbart, vilket EESK också har påpekat i ett antal yttranden, att nät som ligger i utvecklingens framkant, som är smarta, långsiktigt hållbara och helt sammanlänkade, oavsett om det gäller vägar, järnvägar, vattenvägar och luftfart, kombinationer av olika transportsätt, elöverföring, oljeledningar, gasledningar eller elektronisk höghastighetskommunikation, är av avgörande betydelse för det integrerade ekonomiska området. Om det saknas länkar i kedjan eller om det finns flaskhalsar i sammankopplingen av de europeiska näten orsakar det stora svårigheter för fullbordandet av inre marknaden och skapar klyftor mellan regionerna och gör Europa beroende av tredje land, framför allt på energiområdet. |
2.5 |
Investeringar inriktade på viktig infrastruktur kommer att bidra till en återhämtning för handeln, tillväxten, konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen, i synnerhet nu när Europa verkligen behöver det. |
2.6 |
Men projekt som rör de stora infrastrukturnäten är av naturliga skäl långsiktiga och kräver massiva investeringar, och den ekonomiska avkastningen är kopplad till stora risker (underskattning av kostnaderna, överskattning av trafikvolymen, risker förknippade med komplexiteten i finansieringsarrangemanget) i synnerhet i konstruktionsfasen och under den första tiden i drift. |
2.7 |
Eftersom det inte går att finansiera dessa projekt enbart ur den offentliga budgeten på nationell, lokal eller europeisk nivå föreslår kommissionen ett nytt budgetinstrument, Fonden för ett sammanlänkat Europa, samt reviderade riktlinjer för transportnät, energinät och telekommunikationsnät, i syfte att locka ytterligare privata och offentliga medel samtidigt som man skänker infrastrukturprojekten trovärdighet och minskar riskprofilen för de privata investerarna. |
2.8 |
I det syftet har kommissionen lagt en serie förslag:
|
3. Innehåll i meddelandet om en integrerad europeisk infrastruktur och förslaget till förordning om Fonden för ett sammanlänkat Europa
3.1 |
För att påskynda investeringarna i de transeuropeiska transportnäten, energinäten och näten för digital kommunikation och för att mobilisera den finansiering som krävs från både offentlig och privat sektor föreslår kommissionen att man för perioden 2014–2020 gör följande:
|
4. Allmänna kommentarer
4.1 |
EESK ställer sig bakom kommissionens initiativ som syftar till att främja och samordna investeringar i strategiska projekt med europeiskt mervärde och ta fram andra lösningar än den klassiska finansieringen genom subventioner för perioden 2014–2020. |
4.2 |
EESK ser positivt på förslaget om en finansieringsmekanism med centraliserad förvaltning och en mekanism för gemensamma arbetsprogram för projekt som syftar till en sammanlänkning av de transeuropeiska näten för transport, energi och digital infrastruktur. Dessa bör skötas direkt av kommissionen, eventuellt med hjälp av ett verkställande organ. Genom att man utnyttjar samverkanseffekterna mellan dessa tre sektorer och förbättrar de operativa bestämmelserna, bland annat genom att rationalisera förfarandena för beviljande av tillstånd för projekt av gemensamt intresse och korta ned tidsfristerna för genomförandet av dessa, kan man sänka kostnaderna och göra projekten effektivare. |
4.3 |
EESK stöder därför förslaget att prioritera nödvändiga projekt med europeiskt mervärde för att knyta samman transeuropeiska nät med medlemsstaternas infrastrukturnät. Kommittén anser emellertid att unionen, av omsorg om den sociala och territoriella sammanhållningen, även fortsättningsvis via EU:s strukturfonder på löpande basis och på ett proportionerligt sätt bör anslå medel till medlemsstaterna för att bekämpa social och geografisk fragmentering i fråga om tillgången till nationell nätinfrastruktur, och för att trygga försörjningstryggheten. |
4.4 |
EESK anser att vikten av tillräckliga investeringar i infrastrukturnät som är anpassade, moderna, smidiga, hållbara och tillgängliga (inte minst för funktionshindrade) inte kan uppskattas enbart i pengar. Dessa investeringar är nödvändiga också med avseende på den sociala och territoriella sammanhållningen och miljöskyddet, vilket kommissionen också bör beakta i valet av vilka projekt som ska medfinansieras. |
4.5 |
Infrastrukturinvesteringarna medför också avsevärda säkerhetsaspekter för EU och medlemsstaterna som bör beaktas när projekten utformas och när godkännandeförfarandena inleds. Dessa aspekter är i själva verket förutsättningar för ett fysiskt fullbordande av integrationen av de "öar" som fortfarande finns i unionen. |
4.6 |
Unionen lämnar ett ansenligt ekonomiskt bidrag på ca 50 miljarder euro, men det täcker ändå bara en liten del av det investeringsbehov som kommissionen räknar med. |
4.7 |
Hur man än ser på saken måste den största delen av investeringarna tillhandahållas av medlemsstaterna och privata investerare, och EU:s finansiella bidrag bör fungera som såddkapital avsett att uppmuntra medlemsstaterna och marknaden till ytterligare investeringar. |
4.8 |
Budgetproblemen och den nödvändiga saneringen av de offentliga finanserna innebär emellertid att majoriteten av medlemsstaterna planerar att minska eller avveckla sina investeringsprogram vilket naturligtvis kommer att påverka inflödet av investeringar från privata källor negativt. |
4.9 |
Det är bara genom att kombinera offentlig finansiering från nationell, regional och lokal nivå, privat finansiering och EU-finansiering som målen i fråga om sammanlänkningen av infrastrukturnäten kommer att kunna uppnås. |
4.10 |
Infrastrukturinvesteringarna bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. |
4.11 |
Med tanke på kommissionens åtagande att integrera målen för Europa 2020-strategin, inte minst i fråga om klimatförändringarna, i EU:s program och att avsätta minst 20 % av unionens budget till dessa mål stöder kommittén kommissionens planer på att använda EU-budgeten för att investera och åstadkomma en multiplikatoreffekt som gör det möjligt att mobilisera privat kapital. För att minska regleringsriskerna och kapitalkostnaderna för tredjepartsinvesterare som söker långsiktiga investeringar, och med tanke på att den klassiska finansieringen av investeringar med offentliga medel blir allt svårare i dessa kristider kommer användningen av nya typer av finansinstrument inom EU, i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken (med vissa reservationer – se yttrande TEN/472), att utgöra en kompletterande och innovativ lösning för att skaffa fram kapital från pensionsfonder, försäkringsbolag och andra aktörer på kapitalmarknaden som vill investera i långsiktiga projekt. |
4.12 |
EESK ser alltså positivt på kommissionens planer på att ta fram vad som sägs vara nyskapande sätt att mobilisera en större del av det privata sparandet, men anser att dessa upplägg inte bara bör rikta sig till stora kapitalförvaltare, utan bör utformas så att de också omfattar småspararna. |
4.13 |
Med tanke på bristen på andra möjliga lösningar måste EESK beklaga de förbehåll och den kritik som har framförts av vissa medlemsstater när det gäller de europeiska obligationslånen för infrastrukturprojekt. Kommittén hoppas att pilotfasen, där man kommer att utnyttja upp till 230 miljoner euro ur den nuvarande EU-budgeten för perioden 2012–2013, kommer att locka kapitalmarknaderna, pensionsfonderna, försäkringsbolagen med flera att investera långsiktigt och på så sätt visa att de planerade åtgärderna är välgrundade. |
Bryssel den 22 februari 2012
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Staffan NILSSON