EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.9.2019

COM(2019) 406 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY

Rapport om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer – 2019

{SWD(2019) 320 final}

INLEDNING

Den 4 december 2018 offentliggjorde kommissionen en utvärdering av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 1 . I utvärderingen bedömdes EU-ramen och hur den mobiliserade övriga europeiska politiska, rättsliga och finansiella instrument för romers inkludering 2 . För att skapa en bättre helhetsbild inriktas denna rapport för 2019 på genomförandet av åtgärder för romers inkludering på nationell nivå.

Följande huvudkällor ligger till grund för bedömningen:

·Rapporter från de nationella kontaktpunkterna för romer (nedan kallade nationella kontaktpunkter 3 ).

·Rapporter från civilsamhället från pilotprojektet Roma Civil Monitor 4 .

·Uppgifter om romernas situation från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 5 .

·En metautvärdering om åtgärder för romers inkludering 6 .

Denna rapport innehåller en sammanfattning av de viktigaste tendenserna, med inriktning på EU-ramens fyra politikområden (utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder) samt bekämpning av diskriminering och antiziganism. Inom varje område beskrivs romernas situation, sammanfattas de viktigaste typerna av inkluderingsåtgärder, resultat samt utmaningar i samband med genomförandet (enligt rapporter från de nationella kontaktpunkterna) samt fastställs erfarenhetsbaserade åtgärder, med betoning på lovande strategier och viktiga prioriteringar (baserat på befintliga utvärderingar 7 samt återkoppling från civilsamhället och de nationella kontaktpunkterna).

I. Viktiga politikområden

Denna rapport innehåller de åtgärder som vidtagits enligt rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna 8 . Antalet rapporterade åtgärder avspeglar inte nödvändigtvis ambitionsnivån eller hur ändamålsenliga insatserna har varit. Inom områdena utbildning och bekämpning av diskriminering och antiziganism är de flesta åtgärderna inriktade specifikt på romer. Inom området bostäder finns det en jämn balans mellan riktade åtgärder för romer och allmänna åtgärder. Inom sysselsättning, och i mindre utsträckning hälso- och sjukvård, förlitar sig medlemsstaterna främst på allmänna åtgärder för att även främja romers inkludering.

1. Utbildning

1.1 Fokus för åtgärderna

De flesta medlemsstater investerar i åtgärder för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid (18 medlemsstater). De näst vanligaste åtgärderna är att i samarbete med enskilda elevers familjer beakta elevernas individuella behov (14 medlemsstater), öka tillträdet till och kvaliteten på förskoleverksamhet och barnomsorg (13 medlemsstater), samt uppmuntra romska elever att delta i och slutföra såväl högstadie- och gymnasieutbildning som eftergymnasial utbildning (11 medlemsstater). Insatser görs också för att bekämpa skolsegregation, använda inkluderande undervisningsmetoder och utveckla kompetens som är lämpad för arbetsmarknadens behov (12 medlemsstater per insats).

Hur ser åtgärderna ut innehållsmässigt sett, utöver de ovannämnda målen? Här finner vi att medlemsstaterna oftast satsar på åtgärder för att förbättra studieresultaten genom att bekämpa skolavhopp, uppmuntra övergång till och slutförande av högstadie- och gymnasieutbildning samt eftergymnasial utbildning, eller tillhandahålla stöd för att kompensera för utbildningsluckor eller materiella nackdelar. Sammantaget svarar dessa typer av åtgärder för 36 % av alla utbildningsåtgärder. Andra viktiga åtgärdsgrupper inriktas på övergången från utbildning till sysselsättning genom att stödja yrkesutbildning, karriärutveckling och livslångt lärande, samt kapacitetsutveckling för yrkesverksamma (9–11 %). Mindre vanliga åtgärder inriktas på integrerade inkluderingsinsatser och på att integrera romers historia och kultur i läroplanerna (6–6 %).

1.2 Resultat och utmaningar

Det resultat som de nationella kontaktpunkterna nämner oftast på utbildningsområdet är rådgivning 9 . Andra resultat är ökat antal daghemsplatser 10 , förbättrat stöd för att bekämpa och övervaka skolavhopp 11 , och integrering av frågor som rör romers inkludering och icke-diskriminering när det gäller lärarutbildningar eller nationella läroplaner 12 .

De viktigaste problemen som de nationella kontaktpunkterna nämner är deltagande i skolgång, frånvaro, skolavhopp, övergång från grundskola till högstadie- och gymnasieutbildning samt slutförande av högstadie- och gymnasieutbildning. 13 Andra utmaningar är att bekämpa segregation 14 , säkerställa och utveckla människors kapacitet 15 , garantera samarbete mellan berörda aktörer 16 , främja förskoleverksamhet och barnomsorg 17 , garantera deltagande i vuxenutbildning och utbildning i ett senare skede av livet 18 , och ge tillgång till uppgifter 19 .

1.3 Erfarenhetsbaserat lärande

Utbildningsområdet är det område som räknar med flest insatser och utvärderingar. Utbildningsområdet har därför ett jämförelsevis högre antal lovande strategier och erfarenhetsbaserade lärdomar som är gemensamma för flera länder. Viktiga erfarenhetsbaserade lärdomar på detta område är bland annat vikten av insatser och förebyggande åtgärder redan i ett tidigt skede, behovet av att säkerställa romska föräldrars deltagande och egenansvar (som en viktig faktor för att stödja barnen på varje utbildningsstadium), fritidsaktiviteters roll för att stärka romska barns identitet och sociala nätverk, relevansen av kontinuerliga och sammansatta stödåtgärder (handledning kombinerat med stipendier och undanröjande av andra kostnadshinder) för att främja övergången mellan utbildningsnivåerna och till sysselsättning. Åtgärder för positiv särbehandling har visserligen bidragit till att fler romska barn går i skolan, men det är viktigt att undvika att romska barn placeras i särskolor trots att de mycket väl skulle kunna ha gått i en vanlig skola.

Det är viktigt med en systematisk, sammansatt och långsiktig strategi för att bekämpa segregation i skolan och klassen, särskilt i medlemsstater med en hög andel romska elever. Detta är fortfarande ett akut problem som försämrar resultaten för andra inkluderingsåtgärder. Viktiga inslag i en sådan strategi är att ge snabb och kostnadsfri tillgång till inkluderande förskoleverksamhet och omsorg av hög kvalitet i integrerade miljöer (både för att förbereda romska barn och för att övervinna fördomar mellan romska och icke-romska barn och föräldrar, i syfte att förebygga segregation i ett senare skede), att hjälpa romska föräldrar att välja skola till sina barn, att se till att utbildningsmyndigheterna gradvis stänger segregerade skolor, och att sprida romska barn mellan flera skolor (genom en omorganisering av skolornas upptagningsområden). Dessa aktiva åtgärder mot segregering bör kompletteras med ytterligare ekonomiskt och yrkesmässigt stöd för att främja romska barns sociala och akademiska integration i konventionella skolor, genom att t.ex. täcka kostnaderna för transport, skolmaterial, måltider, fritidsverksamheter och stödundervisning, utbilda personal och lärare vid förskolor i nya undervisningsmetoder i integrerade skolmiljöer (även att komma till rätta med stereotyper), underlätta kommunikationen mellan föräldrarna och skolan, informera föräldrarna om fördelarna med integrerad utbildning, tillhandahålla mentorssystem för elever, stöd till fritidsverksamheter efter skolan för romska barn, anställa lärarassistenter, vidta åtgärder för att via kampanjer och i medierna göra allmänheten mer medveten om vikten av inkluderande och interkulturell utbildning för relationerna mellan olika befolkningsgrupper 20 .

Lovande strategier:

Viktiga prioriteringar:

٠BG, CZ, DK, EL, FI, FR, HR, HU, LT, PL, SK: Införande eller utökning av obligatorisk (kostnadsfri) förskola, utveckling av daghemssystemet med finansiering från ESI-fonderna, utbildning av daghemspersonal. ٠CY, EL, ES, IE, IT, HR, HU, LT, LV, NL, PL, PT, RO, SE, SI: Program för att förebygga att romska barn (flickor) avbryter skolgången, genom stöd till fritidsverksamheter efter skolan för romska barn, mentorssystem, stipendier, mentorverksamhet, rådgivning, assistenter, utbildning i ett senare skede av livet, lärarutbildning och stöd till familjer. ٠AT, CY, FI, HU, IE, IT, PT, RO: Inbegripa romernas historia (inklusive förintelsen) och/eller romsk kultur i de nationella läroplanerna. ٠IE, HR, RO: Fördelning av platser till romer i högstadie- och gymnasieutbildning samt eftergymnasial utbildning. ٠LT: Stöd till nätverk av skolor med romska elever i form av kapacitetsuppbyggnad och kompetensutveckling. ٠SE: Lärarutbildning (Södertörns högskola) samt högstadie- och gymnasieutbildning på romani för vuxna.

٠Stöd till föräldrar i hemmet och förskoleverksamhet som en del av omfattande program för tidiga insatser och förebyggande verksamheter. ٠Införa eller utöka inkluderande, kostnadsfri och obligatorisk förskoleverksamhet av hög kvalitet och undanröja ekonomiska hinder och andra hinder för tillgång till förskola. ٠Främja kvalitet, inkludering och resultat i utbildningen genom olika incitament (finansiering och reform av lärarutbildningen), locka de bästa lärarna till eftersatta skolor/kommuner. ٠Systematiskt övervaka och bekämpa segregering i skolan och i klassen med långsiktiga omfattande, förberedande kompletterande åtgärder för stöd till romska föräldrar. ٠Bygga upp offentligt stöd och utveckla samarbetet mellan alla berörda aktörer för att komplettera uttryckliga och aktiva åtgärder mot segregering. ٠Kombinera stipendier, handledning och fritidsaktiviteter för att förebygga skolavhopp och uppmuntra övergången till nästa steg i utbildningen. ٠Nå ut till romska flickor, deras föräldrar och lärare för att bekämpa könsstereotyper och minska antalet skolavhopp. ٠Uppmuntra romska elever att delta i och slutföra såväl högstadie- och gymnasieutbildning som eftergymnasial utbildning, bland annat med hjälp av karriärvägledning för romska elever och studenter samt deras föräldrar.

2. Sysselsättning

2.1 Fokus för åtgärderna

De två största grupperna av åtgärder som genomfördes av de flesta medlemsstaterna syftar till att avlägsna hinder för tillträde till arbetsmarknaden (15 medlemsstater) och att tillhandahålla individanpassat stöd för arbetssökande (13 medlemsstater). Färre men ändå många av länderna investerar i yrkesutbildning (9 medlemsstater), livslångt lärande och kompetensutveckling (10 medlemsstater) samt egenföretagande och entreprenörskap (8 medlemsstater). Det finns allt fler romska ungdomar som varken arbetar eller studerar, vilket kräver ökade insatser för att främja möjligheterna till en första arbetslivserfarenhet (10 medlemsstater). Två andra områden som bör prioriteras är garantier och individanpassade tjänster för att se till att traditionella offentliga arbetsförmedlingar effektivt når ut till eftersatta romska arbetssökande, samt positiva åtgärder för att främja anställning av romer inom den offentliga förvaltningen.

Hur ser åtgärderna ut innehållsmässigt sett? Här finner vi att de flesta medlemsstater ofta satsar på individinriktade stödformer, såsom anställningsbidrag, andra former av kostnadsdelning, stöd till karriärutveckling (mentorssystem, handledning) och yrkesutbildning (sammanlagt 35 % av åtgärderna). Mer allmänna åtgärder för att främja social inkludering, samhällsutveckling, vuxenkvalifikationer och stödundervisning svarar för 8–9 % av åtgärderna. Endast en femtedel av åtgärderna inriktas på unga människor, vilket absolut inte är tillräckligt med tanke på romska ungdomars sysselsättningsproblem.

2.2 Resultat och utmaningar

I sin rapportering om 2017 nämnde flera nationella kontaktpunkter för romer den ekonomiska tillväxtens positiva inverkan på romers sysselsättningsutsikter 21 . Ännu fler kontaktpunkter rapporterade om riktade åtgärder, såsom regionala sysselsättningsprogram (karriärrådgivning, yrkesutbildning eller utbildning på arbetsplatsen och jobbmatchningstjänster, som är skräddarsydda för romer eller utsatta arbetssökande) 22 . Sådana åtgärder blir ännu mer effektiva om romerna deltar som rådgivare, socialarbetare eller andra tjänsteleverantörer.

De nationella kontaktpunkterna lyfter fram tre huvudsakliga typer av utmaningar: Kapacitet för att bygga upp strukturer 23 . Diskriminering mot romer 24 . Attityder och förtroende bland romerna själva 25 .

2.3 Erfarenhetsbaserat lärande

De mest kritiska punkterna på sysselsättningsområdet verkar vara att säkerställa en effektiv övergång från utbildning till den öppna arbetsmarknaden, motverka diskriminering från arbetsgivarnas sida och se till att efterfrågan på arbete motsvarar utbudet (särskilt bland romska ungdomar som varken studerar eller arbetar). För att minska könsklyftan inom sysselsättningen och antalet romska ungdomar som varken studerar eller arbetar är det viktigt att uppmuntra och bedriva ett nära samarbete med privata arbetsgivare och inrikta de allmänna politiska åtgärderna uttryckligen på romska ungdomar och kvinnor (i stället för att skapa parallella sysselsättningsstrukturer). Åtgärder för att förbättra romers anställbarhet bör även omfatta utveckling av it-kompetens och främmande språk. För att säkerställa sysselsättning bland romer är det dock även nödvändigt att ta itu med andra hinder, särskilt diskriminering från arbetsgivarnas sida, begränsade sociala nätverk för romska arbetssökande och traditionella könsroller i den romska befolkningsgruppen. En kombination av yrkesutbildning, subventionerade praktikplatser och antidiskrimineringsåtgärder som inriktas på arbetsgivare kan spela en viktig roll i det här sammanhanget.

Lovande strategier:

Viktiga prioriteringar:

٠BG, CY, ES, IT, LV, NL, PT, SI: Regionala eller lokala sysselsättningsprogram (individanpassad handledning) för att främja aktivt arbetssökande eller egenföretagande. ٠HU, EL, ES, FR: Riktade program för att förbättra romska kvinnors anställbarhet (inom den sociala sektorn). ٠IT, LT, HU: Exempel på samarbete med arbetsgivare för förmedling av praktikplatser för romer samt åtgärder för att bekämpa stereotyper. ٠SK: Ändring av lagen om offentliga arbetsförmedlingar, med en individuell åtgärdsplan för att stödja integrationen på arbetsmarknaden genom att förbättra kontakten mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingarna. ٠BE: Sedan 2016 har romer tillgång till en ”integrationsplan” som har inrättats för utlänningar i Vallonien (kurser i franska, grundläggande samhällskunskap, hjälp med att hitta arbete och skola till barnen). Kommunerna anställer romska rådgivare vid offentliga socialhjälpscentrum samt inom förebyggande tjänster eller närservice. ٠HR: Ombudsmannen tillhandahåller utbildning i antidiskriminering för personal från offentliga arbetsförmedlingar och andra statsanställda. ٠UK: Granskningar av bristande jämlikhet mellan olika folkgrupper och en webbplats för insamling och spridning av information om diskriminering i arbetslivet.

٠Hjälpa traditionella offentliga arbetsförmedlingar att effektivt stödja romska arbetssökandes integration på den primära arbetsmarknaden. ٠(Fortsätta att) utbilda och anställa romer och ungdomshandledare samt rådgivare för att stödja övergången från utbildning till arbetsmarknaden. ٠Mer uttrycklig inriktning på romer (ungdomar och kvinnor), med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, inklusive ungdomsgarantin. ٠Göra arbetsgivare mer mottagliga för att anställa romer och skapa incitament för detta. ٠Systematiskt övervaka och bekämpa diskriminering i tillträdet till arbetsmarknaden och på arbetsplatsen. ٠Kombinera förmedling av praktikplatser med it- och språkutbildning i samarbete med arbetsgivarna. ٠Prioritera (åter)integrering på den primära arbetsmarknaden framför parallella system (t.ex. offentligt eller informellt arbete). ٠Ta fram integrerade lösningar för att hantera papperslösa resande romers utsatta situation, även genom gränsöverskridande samarbete.

3. Hälso- och sjukvård 

3.1 Fokus för åtgärderna

De två viktigaste åtgärdstyperna som rapporterats av de flesta medlemsstaterna inriktas på att undanröja allmänna hinder för tillgången till hälso- och sjukvård samt att främja medvetenheten om hälsofrågor (13–14 medlemsstater). Det finns en balans mellan insatser på utbuds- och efterfrågesidan. Andra relevanta åtgärder är riktade vaccinationsprogram och tillgång till specialiserade hälso- och sjukvårdstjänster (6–7 medlemsstater).

Hur ser åtgärderna ut innehållsmässigt sett? Här finner vi att medlemsstaterna oftast satsar på åtgärder för att förbättra utbudssidan (personal, lokaler) inom hälso- och sjukvården (26 % av åtgärderna). De arbetar även med efterfrågesidan genom åtgärder för att främja medvetenheten om hälsofrågor och informationskampanjer (21 %). Andra viktiga åtgärdsgrupper är allmänna åtgärder för att förbättra hälso- och sanitetsinfrastrukturen på lokal nivå och tillhandahålla förebyggande tjänster (16–17 %). Ytterst viktiga insatser – att se till att romer har sjukförsäkringsskydd samt anordna antidiskrimineringskampanjer som riktas till sjukvårdspersonal – är mycket ovanligare (6–7 %).

3.2 Resultat och utmaningar

De resultat som oftast nämns av de nationella kontaktpunkterna är vaccinationskampanjer 26 , andra program för förebyggande och upptäckt 27 , bättre hygien, hälsotillstånd och tillgång till hälso- och sjukvård 28 , kunskapshöjande åtgärder 29 , rådgivning i hälsofrågor 30 , och flerpartssamarbete med deltagande av nationella och lokala myndigheter samt civilsamhället 31 . Det fanns en uppenbar brist på antidiskrimineringsinsatser, förbättring av de hygieniska levnadsvillkoren och tillgång till hälsosamma livsmedel.

De utmaningar som rapporterades rörde bland annat bristen på samordning och effektiv kommunikation mellan nationell och lokal nivå, fortsatt tillräcklig finansiering (på nationell nivå eller EU-nivå) eller lämplig personal 32 , bristande medvetenhet om hälsofrågor 33 , bristen på sjukförsäkringsskydd bland romer 34 , och bristande kunskap om romska frågor bland sjukvårdspersonalen 35 . Man var också orolig över den låga vaccinationsgraden bland romer, som i vissa länder rapporteras orsaka högre förtida dödlighet och sjukdomsfrekvens 36 . Romernas deltagande och egenansvar i hälso- och sjukvårdsinitiativ anses vara en problematisk fråga, vilket även beror på låg läskunnighet och språkbarriärer 37 .

3.3 Erfarenhetsbaserat lärande

Det är dåligt med både åtgärder och utvärderingar på hälsoområdet (vilket även gäller bostäder). Detta begränsar möjligheterna till erfarenhetsbaserat lärande och kunskapsöverföring. De mest vedertagna lovande metoderna inriktas på förebyggande via vaccinationskampanjer samt utbildning och anställning av romska hälsorådgivare. Det är dock viktigt att de riktade stödtjänsterna aktivt syftar till att förbättra medvetenheten om hälsofrågor, förändra beteenden och på lång sikt bygga upp romernas självtillit så att de känner att de kan vända sig till konventionella institutioner, i stället för att vara beroende av permanenta mellanhänder och parallella strukturer på lång sikt. Antidiskrimineringsåtgärder som inriktas på sjukvårdspersonal bör prioriteras.

Lovande strategier:

Viktiga prioriteringar:

٠BG, CZ, DK, EL, FR, HU, PL, PT, RO, SE, SI, SK: Utbildning och anställning av romska hälsorådgivare (assistenter, besökare, brobyggare) för att förbättra romernas tillgång till sjuk och hälsovård. ٠AT, BG, EL, FR, HU, HR, PL, SK, UK: Vaccinationskampanjer som inriktas på romer (flickor, kvinnor) och personer som lever i marginaliserade områden. ٠CZ, IT, RO, SI, SK: Långsiktiga nationella hälsoprogram, åtgärdsplaner, strategier. ٠ES: Säkerställa romernas och civilsamhällets deltagande i utformningen av förebyggande och hälsofrämjande verksamheter samt utbildningsprogram för socialtjänstpersonal. ٠FI: Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat en undersökning om romers välbefinnande. ٠PT: Evidensbaserad planering av insatser för att bekämpa ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvård för romer, inbegripet informationsmaterial om att bli förälder i tonåren, pediatrisk uppföljning och hälsosamma kostvanor. ٠LT: Seminarier om hälsomedvetenhet på temat förebyggande vård, sexuell och reproduktiv hälsa samt barnavård som riktas till romska kvinnor och ungdomar.

٠Förbättra sjukförsäkringsskyddet, fylla luckor inom primärvården och tillhandahållandet av specialiserad vård, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa i eftersatta områden. ٠Öka ansträngningarna för att förebygga och bekämpa narkotikamissbruk, rökning, hiv, hepatit, tbc, hjärt- och kärlsjukdomar samt för tidig födsel. ٠Övervaka och bekämpa diskriminering i tillgången till hälso- och sjukvård och göra sjukvårdspersonalen mer lyhörd för romers behov. ٠Se till att särskilda romska hälsorådgivare bidrar till att bygga upp romers långsiktiga självtillit. ٠Förbättra kostvanor och bekämpa ohälsosamma levnadsförhållanden, med inriktning på romska kvinnor och barnfamiljer.

4. Bostäder 

4.1 Fokus för åtgärderna

De åtgärder som oftast rapporterades av medlemsstaterna syftar till att säkerställa tillgång till allmännyttiga tjänster (vatten, el och gas) och bostadsinfrastruktur, stödja åtgärder mot segregering, främja icke-diskriminerande tillgång till offentligt subventionerade bostäder (10–12 medlemsstater). Endast en minoritet av medlemsstaterna investerar i integrerade bostadslösningar till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper inom ramen för lokala stadsförnyelseprojekt (7 medlemsstater), eller använder ESI-fonderna för lokalt ledd utveckling eller integrerade territoriella investeringar (4 medlemsstater). Endast två medlemsstater rapporterade att de tillhandahåller lägerplatser för kringresande romer.

Hur ser åtgärderna ut innehållsmässigt sett? Här finner vi att medlemsstaterna oftast fokuserar på underhåll, tillhandahållande och reparation av kommunala och offentligt subventionerade bostäder (27 %), infrastruktur i romska bostadsområden (16 %) samt lagstiftningsåtgärder, bygglov eller legalisering av informella bostäder (13 %). Aktiva åtgärder uttryckligen mot segregation, bland annat sanering av slumområden samt integrerade territoriella åtgärder eller socialt/infrastrukturrelaterat stöd för hemlösa, är mycket ovanligare som ett centralt mål för investeringarna (7 % per åtgärd).

4.2 Resultat och utmaningar

De nationella kontaktpunkterna rapporterade att tillgången till offentligt subventionerade bostäder var det område som visade bäst resultat 38 . Andra viktiga resultat som rapporterades av flera nationella kontaktpunkter var sanering av slumområden och undanröjande av geografisk segregering 39 . Kontaktpunkterna rapporterade även resultat i fråga om tillhandahållande av lägerplatser 40 , tillgång till allmännyttiga tjänster (så som vatten, el och gas) och bostadsinfrastruktur 41 , legalisering av bostäder 42 , samt stadsförnyelse 43 .

De rapporterade utmaningarna rörde geografisk segregation 44 , hinder för romer att få tillgång till bostäder inom den privata sektorn 45 samt offentligt stöd för och lagstiftning om tillgång till offentligt subventionerade bostäder 46 .

4.3 Erfarenhetsbaserat lärande

Bostäder är det politikområde där det finns minst exempel på lovande strategier som är gemensamma för flera länder. Samtidigt har det konstaterats att en långsiktig, integrerad och heltäckande strategi är särskilt viktig på detta område. En sådan strategi bör omfatta insatser för att komplettera tillhandahållandet av bostäder med stödåtgärder som kombinerar sysselsättning, utbildning, hälso-och sjukvård samt samhällsutveckling, samt för att integrera insatserna i den allmänna nationella politiken för och lagstiftningen om markfrågor och offentligt subventionerade bostäder. Det krävs en riktad, samordnad och deltagarinriktad process för att motverka geografisk segregering. Processen bör syfta till att göra de romer som omfattas av åtgärderna delaktiga i utformningen och genomförandet av gemensamma och individuella boendealternativ, kombinera investeringar i infrastruktur och människor, och öka medvetenheten för att minska etniska spänningar och övervinna motståndet från majoritetssamhället. Andra områden som bör prioriteras är bland annat utvecklingen av beståndet av offentligt subventionerade bostäder för att säkerställa förbättrad tillgång för romer, motverkande av tvångsavhysningar som ett led i en bred bostadsstrategi med deltagande av alla berörda parter, och tillhandahållande av tillräckliga och kulturellt anpassade lägerplatser för kringresande romer.

Lovande strategier:

Viktiga prioriteringar:

٠ES: Under de senaste 15 åren har lokala och regionala myndigheter med stöd från icke-statliga organisationer avsevärt minskat förekomsten av slumområden. Detta har minskat segregationen som ett led i en integrerad strategi genom vilken hållbara förbättringar har uppnåtts inom utbildning, hälso-och sjukvård samt sysselsättning. ٠CZ: Lokala initiativ med temat ”bostad först” har utökats med stöd från ESI-fonderna. Initiativen bygger på modeller från framgångsrika pilotprojekt som avser offentligt subventionerade bostäder och som genomförts av lokala myndigheter. Icke-statliga organisationer har startat en hyresförmedling för offentligt subventionerade bostäder som inte är belägna i segregerade områden (metod för att kartlägga segregation i bostadsområden , pilotprojekt som genomförts av arbetsministeriet och tolv kommuner). ٠EL: Nya bestämmelser för att främja omplacering från läger och boplatser, förbättringar av infrastruktur, system för självförvaltning och skydd i bostadskomplex, och hyresbidrag för att hitta boende i integrerade miljöer. ٠FR: Ett omfattande initiativ med temat ”bostad först” i Toulouse med deltagande av flera berörda parter för att hjälpa romer att flytta från läger till integrerade områden, kompletterat med socialt stöd, läsundervisning och annan utbildning, tillgång till utbildning, sysselsättning och hälso- och sjukvård. ٠SI: Offentliga upphandlingar av grundläggande kommunal infrastruktur (vatten, el, vägar), som inriktas på kommuner med romer. ٠LT: Insatser för att bekämpa segregering i Kirtimai-området i Vilnius genom omplacering kombinerat med tillhandahållande av offentligt subventionerade bostäder med räntebidrag för flerbarnsfamiljer.  ٠SE: Vägledning och utbildning för hyresvärdar för att öka kunskapen och bekämpa diskriminering av romer.

٠Investeringar i lämpliga offentligt subventionerade bostäder till rimliga priser i integrerade områden samt åtgärder för att se till att kriterierna för berättigande till sådana bostäder är möjliga att uppfylla för romer. ٠Åtgärder för att hjälpa de mest utsatta att finna boende. ٠Legalisering av bostäder och åtgärder för att förebygga tvångsavhysningar. ٠Kombinera omfattande och långsiktiga åtgärder mot segregation med förberedande och kompletterande åtgärder för att vinna stöd bland allmänheten och bygga upp relationerna mellan olika etniska grupper samt se till att de görs delaktiga i utformningen och genomförandet av åtgärderna. ٠Säkerställa tillgång till rent vatten och grundläggande bekvämligheter och viktiga offentliga tjänster för alla, med uttryckliga garantier för romer. ٠Bekämpa diskriminering i tillgången till (offentligt subventionerade och privata) bostäder. ٠Se till att det finns tillräckliga och kulturellt anpassade lägerplatser med lämpliga tjänster för resandefolket.

II. Bekämpa diskriminering och antiziganism

1. Fokus för åtgärderna

De antidiskrimineringsåtgärder som oftast rapporterades av medlemsstaterna omfattar bland annat bekämpning av antiziganism genom att öka medvetenheten om fördelarna med romernas inkludering, ökning av medvetenheten om mångfald, samt motverkande av antiromsk retorik och hatpropaganda (10–12 medlemsstater). Få medlemsstater investerar i åtgärder för att skydda romska kvinnor och barn genom att bekämpa flerfaldig diskriminering, våld (i hemmet) eller barnäktenskap och tvångsäktenskap (2–4 medlemsstater). Endast fyra medlemsstater rapporterar att de har investerat i åtgärder för att säkerställa en god tillämpning av direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung (2000/43/EG). Ännu färre nämner lokala eller regionala åtgärder mot segregering (3 medlemsstater), eller åtgärder för att bekämpa människohandel (2 medlemsstater). Endast en medlemsstat rapporterade åtgärder för att förebygga olagliga avhysningar eller motverka tiggeri där barn medverkar samt åtgärder för främjande av gränsöverskridande samarbete.

Hur ser åtgärderna ut innehållsmässigt sett? Här finner vi att medlemsstaterna oftast investerar i åtgärder för att främja den romska kulturen och det romska kulturarvet, i syfte att öka medvetenheten och indirekt bekämpa antiziganism bland allmänheten (22 %). Något färre åtgärder inriktas på att öka medvetenheten för att direkt bekämpa diskriminering och intolerans (18 %). Andra åtgärder inriktas på kapacitetsuppbyggnad av institutioner (15 %), det romska civilsamhället (12 %) och mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna (11 %). Viktiga områden som fick mindre uppmärksamhet var tillhandahållande av rättshjälp, egenmakt för romska kvinnor och åtgärder mot segregering (5–6 %). Endast 16 % av de rapporterade antidiskrimineringsåtgärderna inriktades speciellt på romska ungdomar, och 10 % riktades till romska kvinnor.

2. Resultat och utmaningar

De resultat som oftast nämns av de nationella kontaktpunkterna var förbättring av levnadsvillkoren för romska kvinnor och barn 47 , bekämpning av antiziganism genom att bryta stereotyper eller främja romsk kultur och historia 48 , samt åtgärder för att involvera alla relevanta aktörer (myndigheter, civilsamhället och romska befolkningsgrupper) i insatserna för att främja antidiskriminering 49 .

Flera nationella kontaktpunkter nämnde problem med att förbättra tillgången till rättsskydd och öka medvetenheten om rättigheter 50 . De påtalade även svårigheter med att bekämpa stereotyper 51 och förbättra situationen för romska kvinnor och barn. 52 Enbart den omständigheten att flera medlemsstater 53 inte rapporterade några antidiskrimineringsåtgärder över huvud taget – varav några har en stor romsk befolkning och flera har mycket höga andelar av uppfattad diskriminering mot romer – visar att problemen är mycket allvarliga på detta område.

3. Erfarenhetsbaserat lärande

Erfarenheterna av åtgärder för romers inkludering visar att det är nödvändigt att ta itu med antiziganism och diskriminering av romer och bygga upp förtroendet mellan romska och icke-romska befolkningsgrupper för att uppnå långsiktiga förändringar på något av de berörda politikområdena. För att insatserna för romers inkludering ska bli verkningsfulla inom alla politikområden måste de vara kopplade till gemensamma värderingar och innefatta åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om dessa frågor. För att bekämpa stereotyper, hatpropaganda och hatbrott är det nödvändigt att bygga upp positiva budskap om romer i samhället i stort och stärka den romska identiteten via specifika riktade åtgärder för att bekämpa antiziganism och främja erkännandet av romernas historia (även förintelsen). De mest framgångsrika åtgärderna är inte bara anpassade till utan förändrar snarare de traditionella strukturerna och politiska åtgärderna genom att bekämpa fördomar och stereotyper och skapa en positiv bild av romerna bland politiskt ansvariga och andra aktörer.

Lovande strategier:

Viktiga prioriteringar:

٠AT: Insatserna för att hantera antiziganism intensifierades efter ett samråd på internet om den nationella strategin för integrering av romer. Bekämpning av antiziganism gjordes till en prioritering i den reviderade strategin och blev det centrala temat för ett särskilt evenemang som anordnades av det österrikiska EU-ordförandeskapet. ٠DE: En oberoende expertkommission om antiziganism har inrättats för att ge regeringen konkreta rekommendationer om sinternas och romernas historia i Tyskland och förföljelsen och diskrimineringen av dem, samt rekommendationer för att hantera antiziganism i dag. ٠Förintelsen av romer har erkänts och en kommitté mot rasism har inrättats med deltagande av romer (SK). Monument, utställningar och en internetplattform för att hedra minnet av de romska offren för förintelsen (NL). En årlig ceremoni under dagen för att hedra minnet av de romska offren för förintelsen i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau (PL). Ett museum för romsk historia och konst samt ersättning till offer för tvångsarbete (LV). ٠CZ: Regeringen köpte den svinfarm som fanns på platsen för det tidigare koncentrationslägret i Lety u Písku. Ett minnesmärke tillägnat de romska offren för förintelsen kommer att byggas med hjälp av EES-bidrag. ٠SE: Arbetet i Kommissionen mot antiziganism har lett till att historisk och aktuell antiziganism har erkänts. Särskilda enheter inom polisen som arbetar med att bekämpa hatbrott samarbetar med minoriteter, inklusive romer. ٠ES: Kampanjer för att motverka stereotyper och sprida romsk kultur drivs av det romska kulturinstitutet och regionala myndigheter, med deltagande av det romska civilsamhället. Kostnadsfri rättshjälp för offer för diskriminering och hatbrott från advokatsamfund i Madrid, Barcelona, Málaga, Sevilla och Córdoba. Åklagare som är specialiserade på hatbrott och diskriminering i spanska provinser. ٠IT: Jämställdhetsorganet (och den nationella kontaktpunkten för romer) har inrättat ett kontaktcentrum för klagomål rörande hatbrott. Centrumet tillhandahåller stöd och rättshjälp till offer. Ett medie- och internetobservatorium utbildar romska och icke-romska ungdomar för att övervaka, avlägsna eller rapportera hatpropaganda. ٠FI: Icke-statliga organisationer driver, med deltagande av romer, antidiskrimineringskampanjer mot hatbrott och hatpropaganda. Åtgärder för att öka medvetenheten bland romer om könsroller inom familjen. Obligatorisk jämlikhetsplanering för kommuner och större arbetsgivare, som övervakas av diskrimineringsombudsmannen. ٠IE: En etikkod för den irländska polisen, med särskild hänvisning till bekämpning av diskriminering mot resandefolket. Utnämning av 277 sambandspersoner för etniska frågor för att bygga upp förtroende mellan resandefolket och polisen. ٠CZ, EL, HU SK, RO: Kartläggning av socialt utslagna/romska befolkningsgrupper. Denna kartläggning kan användas för riktade insatser, även sådana insatser som finansieras av ESI-fonderna. ٠UK: System för online-rapportering av hatbrott.

٠Utveckla etniskt uppdelad (anonymiserad) datainsamling för att övervaka antiziganism, diskriminering och hur offentliga politiska åtgärder påverkar romer. ٠Utforma åtgärder för att bekämpa, öka medvetenheten om, övervaka och strafförelägga antiziganism, hatbrott och hatpropaganda (kopplade till bredare strategier mot rasism), med deltagande av det romska civilsamhället och med inriktning på samhället i stort. ٠Säkerställa tillämpning av jämlikhetslagstiftningen och hantera diskriminerande behandling från brottsbekämpande organs och andra myndigheters sida genom grundliga utredningar, avskräckande påföljder, medvetandegörande och utbildning i antidiskriminering. ٠Underlätta romers tillgång till rättvisa, med fokus på offer för flerfaldig diskriminering (kvinnor, hbti-personer, romer som inte är medborgare i landet) och förstärka jämlikhetsorganens kapacitet att hantera diskriminering mot romer. ٠Upprätta sannings- och försoningsprocesser under romsk regi för att undersöka, dokumentera och öka medvetenheten om tidigare övergrepp mot romer samt främja förtroende och försoning. ٠Ge romer möjlighet att fullt ut delta i det politiska, kulturella och sociala livet och i alla faser av den politiska processen. ٠Tillämpa ett heltäckande, köns- och barnrelaterat synsätt. Bekämpa övergrepp mot barn, tidiga äktenskap, tiggeri där barn medverkar (genom att tillämpa lagstiftningen om skydd av barns rättigheter) och våld, inklusive människohandel. ٠Lindra samhällets kostnader för tiggeri och värna om den mänskliga värdigheten.

III. Romers inkludering i utvidgningsregionen

Västra Balkan har höjt sin ambitionsnivå 54 över förväntan och överträffat det givna mandatet. Västra Balkan stöder samma mål och arbetsmetoder 55 för romers inkludering som medlemsstaterna. Det krävs stabila och hållbara förbättringar av romers integration för att regionen ska närma sig EU. För att ta hänsyn till effekterna av tidigare anslutningar, särskilt vad gäller fri rörlighet för personer, har framstegen med romers integration för första gången tagits med som en fullständig del i de pågående förhandlingarna om kapitel 23 om rättsväsendet och grundläggande rättigheter i anslutningsprocessen. Resultaten av 2017 års undersökning om romers socioekonomiska situation i västra Balkan har hjälpt parterna att identifiera nya utmaningar, såsom ökat stöd för en framgångsrik återintegration av personer som återvänder till regionen, samtidigt som de utgör en stabil grund för att definiera kraven i den framtida politiken för romer. För första gången innehåller detta meddelande en särskild bilaga som inriktas på romers inkludering i utvidgningsregionen. Bilagan innehåller både detaljerad övergripande information och landsspecifika uppgifter.

IV. Slutsatser

Granskningen av åtgärderna för romers inkludering visar att det är nödvändigt att i aktivt samarbete med romerna identifiera och utforma insatser som bemöter och är proportionerliga till omfattningen av utmaningarna, verkar leda till mätbara resultat och är realistiska alternativ för att skapa acceptans i samhället i stort. Framgångsfaktorerna för planering, genomförande och övervakning av insatser för romers inkludering har fastställts enligt följande:

(1)

KOM (2011) 173. I enlighet med rådets slutsatser (sysselsättning, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, EPSCO 106665/11) uppmanades medlemsstaterna att ”utveckla nationella strategier för integrering av romer eller integrerade politiska åtgärder inom den bredare politiken för social delaktighet”. De nationella strategierna för integrering av romer omfattar också integrerade uppsättningar av politiska åtgärder.

(2)

COM (2018) 785. Termen romer används för att beteckna flera olika grupper (t.ex. romer, sinter, kalé, gypsies, romanichal, boyash, ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal) och omfattar även resande, utan att detta innebär ett förnekande av dessa gruppers särdrag.

(3)

 Vad gäller förkortningar av landsnamn, se  www.ec.europa.eu/eurostat . Samtliga medlemsstater utom DK, FI och IE (samt MT som inte har någon romsk befolkning) lämnade in rapporter under 2018. Eftersom Tyskland lämnade in sin rapport sent kunde den bara tas med i bilaga 1 (landssammanfattningar), och inte i den tematiska analysen i meddelandet och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

(4)

Bilaga 1.

(5)

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

(6)

 Meta-evaluation of Roma inclusion interventions, Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, utges 2019.

(7)

Ibid.

(8)

 2013/C 378/01.

(9)

AT, FR, EL, ES, IT, LV, RO.

(10)

T.ex. CZ, SK.

(11)

T.ex. HU, ES, LV.

(12)

T.ex. AT, ES, IT, PT.

(13)

AT, CY, EE, EL, ES, FR, HR, LT, NL.

(14)

EL, ES, HR, RO.

(15)

EL, LV, SE, SK.

(16)

ES, LT, LV, PL.

(17)

BG, EL, ES.

(18)

AT, BG, EL.

(19)

HR, IT, PT.

(20)

  http://www.romaeducationfund.org/sites/default/files/publications/desegregation_toolkit__2015_web.pdf

(21)

BG, ES, HR.

(22)

AT, BG, CZ, ES, FR, HR, HU, LV, NL, SK.

(23)

AT, EL, PL, PT, SK.

(24)

EE, ES, LT, LV, NL, PT, RO.

(25)

BG, EE, FR, NL, PT.

(26)

EL, FR, HU, HR.

(27)

HU, PL, SI.

(28)

AT, HU, RO.

(29)

CZ, HU, LT, SI.

(30)

FR, RO, SE, SK.

(31)

BG, RO.

(32)

EL, HU, LT, SE, RO.

(33)

BG, CZ, EL, HR.

(34)

BG, ES, HR, RO.

(35)

AT, CZ.

(36)

ES, EL.

(37)

BG, PL, SK.

(38)

AT, CZ, EL, HU, LV, LT, PT, RO.

(39)

ES, FR, HU, IT, LT.

(40)

FR, NL.

(41)

SI.

(42)

HR.

(43)

BG.

(44)

BG, CY, ES, SK.

(45)

ES, LT, LV, NL.

(46)

CZ, BG.

(47)

BG, EE, ES, HU, HR, PT, SK.

(48)

ES, FR, HU, LV.

(49)

IT, ES, SI.

(50)

AT, CZ, LT, PT.

(51)

EE, ES, HR, LV.

(52)

BG, ES, SK.

(53)

CY, FR, EL, PL, RO.

(54)

Punkt 6: ”Integrationen av romerna utanför EU: den särskilda situationen i utvidgningsländerna”. Tre mål har satts upp för utvidgningsländerna: förbättrad användning av föranslutningsinstrumentet, stärkt övervakning och närmare samarbete med civilsamhället.

(55)

 Rapportera årligen om genomförandet, utse nationella kontaktpunkter för romer, inrätta årliga nationella plattformsmöten med nära deltagande av civilsamhällesorganisationer, anordna seminarier om romer, rapportera om hur de uppfyllt sina åtaganden i utvidgningspaketet och i underkommittéerna för stabiliserings- och associeringsavtalet.

(56)

 Detta kräver även ett nära samarbete mellan aktörer som arbetar med romer och aktörer som utformar och genomför allmänna offentliga politiska åtgärder, och därutöver samarbete mellan lokala offentliga och privata tjänsteleverantörer, där civilsamhället arbetar nära tillsammans med de romska befolkningsgrupperna.

(57)

Detta bör även omfatta ett erkännande av de särskilda aspekterna av antiziganism, hatbrott och antiromsk retorik samt de problem som romska offer möter när de vill få tillgång till rättvisa, skydd och stöd (underrapportering, vilket även beror på rädsla för att bli diskriminerad eller rädsla för repressalier från de utredande myndigheterna, risk att bli offer på nytt, effekten av myndigheternas egna partiska inställning i samband med straffrättsliga åtgärder och så vidare).