Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan

(COM(2020) 57 final)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan

(COM(2020) 641 final)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – 2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik

(COM(2020) 660 final)

(2021/C 220/14)

Föredragande:	Andrej ZORKO
Medföredragande:	Ionuţ SIBIAN

Remiss	Europeiska kommissionen, 11.11.2020
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Yttre förbindelser
Antagande av sektionen	3.3.2021
Antagande vid plenarsessionen	24.3.2021
Plenarsession nr	559
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	243/1/10

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1.

EESK välkomnar kommissionens meddelanden som antogs 2020 avseende utvidgningen av Europeiska unionen (EU) till västra Balkan (1) och instämmer i att en integrering av partnerna på västra Balkan i EU utgör en geostrategisk investering i fred, stabilitet, säkerhet och ekonomisk tillväxt på hela kontinenten.

1.2.

EESK instämmer i slutsatserna från toppmötet i Zagreb (2), där EU-ledarna återigen bekräftade att EU är fast beslutet att stärka sitt samarbete med regionen och välkomnade åtagandet från partnerna på västra Balkan om att på ett grundligt och beslutsamt sätt genomföra de reformer som krävs. Västra Balkan är en integrerad del av Europa och en geostrategisk prioritering för EU.

1.3.

När man griper sig an gemensamma utmaningar och problem som inte bara är politiska utan även ekonomiska och sociala till sin natur är kommittén övertygad om att arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället (3) bör spela en större roll och bli mer aktivt involverade i hela utvidgningsprocessen. Kommissionen bör definiera begreppet ”viktiga aktörer” tydligare. Det organiserade civila samhället utgör trots allt förbindelsen mellan politiken och människorna och är med och övervakar i vilken mån grundläggande principer som yttrandefrihet, rättsstatsprincipen, mediernas oberoende, likabehandling och kampen mot korruption verkligen genomförs i praktiken.

1.4.

EESK välkomnar den reviderade utvidgningsmetod som antogs av kommissionen 2020 (4). Eftersom syftet med översynen var att göra processen mer trovärdig, förutsägbar och politisk bör kommissionen tillämpa den för Albanien och Nordmakedonien, så snart rådet har antagit sina förhandlingsramar, och bör skyndsamt klargöra hur den också ska anpassas till Montenegro och Serbien, som redan har uttryckt sin vilja att anta den.

1.5.

EESK välkomnar att förhandlingskapitlen kommer att ordnas i tematiska kluster och att förhandlingarna om varje kluster kommer att öppnas som en helhet. Idén om att tillämpa en uppsättning strikta villkor på ett konkret sätt kommer att göra det lättare för EU:s kandidatländer att göra framsteg på vägen mot reformer. Kommittén är särskilt nöjd med den tonvikt som läggs på vikten av klustret Grundläggande principer och med att framstegen där kommer att bestämma den övergripande takten för förhandlingarna.

1.6.

EESK välkomnar kommissionens förslag att förbättra anslutningsprocessen och att rådet ger grönt ljus för att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien (5), men beklagar att processen återigen har blockerats och uppmanar EU att agera som en trovärdig partner och så snabbt som möjligt undanröja hindren för att inleda förhandlingarna.

1.7.

EESK uppskattar kommissionens sätt att lägga stor vikt vid att bygga upp förtroende mellan alla aktörer och se till att anslutningsprocessen, för att kunna återfå trovärdigheten på båda sidor och nå sin fulla potential, vilar på ömsesidigt förtroende och tydliga åtaganden på båda sidor.

1.8.

Med tanke på de svårigheter som medlemsstaterna har haft med att nå enhällighet om utvidgningen anser EESK att rådet bör se över möjligheten att införa omröstning med kvalificerad majoritet, åtminstone för alla mellanliggande faser i EU-anslutningsprocessen (6). Detta skulle ge medlemsstaterna en stark politisk roll, vilket är avsikten med den nya metoden, men det skulle också hindra dem från att motverka processen medan den pågår, vilket är precis det som just nu undergräver förtroendet för utvidgningen och politikens omvandlande kraft.

1.9.

För att återuppbygga förtroendet för utvidgningen och för att EU mer kraftfullt ska kunna nå ut till sina naturliga allierade i regionen är kommittén övertygad om att EU bör tillåta politiska ledare och medborgare från västra Balkan att vara med på de aktiviteter och diskussioner som genomförs i samband med konferensen om Europas framtid, på samrådande grund. På så sätt skulle EU bygga vidare på föregångaren Europakonventionen från början av 2000-talet (7).

1.10.

Kommittén är fast övertygad om att EU även bör satsa på att utveckla horisontella strukturer i det civila samhället genom att förse arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället på västra Balkan med sakkunskap, tekniskt stöd och möjligheter till regionalt och internationellt nätverkande, inte minst i syfte att säkerställa att de får en mer aktiv roll i utvidgningsprocessen. För att hålla ett öga på öppenheten och ansvarsskyldigheten bland västra Balkans politiska elit bör EU beställa regelbundna ”skuggrapporter” om tillståndet för demokratin från civilsamhällets organisationer i regionen (8).

1.11.

EESK betonar att uppbyggnaden av den nationella kapaciteten för det civila samhällets organisationer och underlättande av såväl regionalt samarbete som utbyte av sakkunskap även fortsättningsvis bör vara prioriterat i EU-finansiering och nationell finansiering. Dessutom är det nödvändigt med ömsesidigt erkännande och samarbete mellan arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället för att kunna höja nivån när det gäller att hantera de utmaningar som uppkommer genom reformagendan i regionen och i samband med att EU:s utvidgningsprocess fortskrider.

1.12.

EESK konstaterar att stödet från EU bör vara generöst och innehålla mycket mer än bara tillträde till EU-programmen för att kunna hjälpa partnerna på västra Balkan att mildra de negativa effekterna av pandemin och återigen sträva efter ekonomisk och social konvergens med EU. Att gradvis öppna de europeiska struktur- och investeringsfonderna för partnerna på västra Balkan (till exempel för att stödja infrastrukturprojekt), utöka användningen av EU:s finansiella stabilitetsmekanismer, låta regionen delta i den gemensamma jordbrukspolitiken eller möjliggöra cirkulär migration, för att nämna några, är idéer som förtjänar att allvarligt tas i beaktande (9).

1.13.

EESK välkomnar den europeiska gröna given (10), som innehåller särskilda mål för västra Balkan, och även ”Guidelines for the Implementation of the Green Agenda for the Western Balkans accompanying the Economic and Investment Plan for the Western Balkans” (riktlinjer för genomförandet av den gröna agendan för västra Balkan som åtföljer den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan) (11). EESK uppmanar partnerna från regionen att samarbeta med EU för att anta grön politik till år 2030 och uppnå klimatneutralitet till år 2050.

1.14.

EESK förväntar sig att de kommande landsrapporterna följer en tydlig struktur för att övervaka hur det civila samhället behandlas av regeringarna på västra Balkan. Denna granskning bör utgöra en grund för att kunna reagera med politiska åtgärder, när en tillbakagång skulle få konsekvenser och framsteg skulle medföra konkreta fördelar. I slutändan kommer detta att stärka trovärdigheten och den omvandlande kraften i utvidgningspolitiken gentemot västra Balkan.

1.15.

EESK uppmanar återigen EU-institutionerna och regeringarna på västra Balkan att se till att den övergripande kapaciteten hos arbetsmarknadens parter stärks, samtidigt som deras oberoende bevaras fullt ut. En fungerande social dialog bör vara ett viktigt inslag i anslutningsförhandlingarna med EU. EESK betonar att samråd bör ske med arbetsmarknadens parter, mer systematiskt och i god tid, om alla relevanta lagstiftningsförslag och i alla skeden av utarbetandet av strategiska dokument (12).

1.16.

EESK uppmanar till att högnivåkonferenser eller högnivåforum för det civila samhället anordnas precis före, eller som sidoevenemang till, de regelbundna toppmötena mellan EU och västra Balkan, så att det civila samhället kan göra sin röst hörd i de frågor som tas upp på toppmötena (13). Sådana samråd är avgörande för att säkerställa att framstegen i förhandlingsprocessen övervakas objektivt och nedifrån och upp. EESK skulle kunna spela en roll i samband med dessa evenemang.

1.17.

EESK upprepar de rekommendationer som framfördes i bidraget från EESK:s sektion för yttre förbindelser (REX) till toppmötet mellan EU och västra Balkan den 6 maj 2020 (14) och även i EESK:s yttrande nyligen om ”Det civila samhällets bidrag till den gröna agendan och en hållbar utveckling på västra Balkan som ett led i processen för anslutning till EU”, som antogs den 18 september 2020 (15) (16).

1.18.

EESK uppmanar det nuvarande portugisiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, och i synnerhet det kommande slovenska ordförandeskapet, att hålla utvidgningspolitiken gentemot västra Balkan högt på EU:s dagordning under 2021.

2.   EU:s utvidgning till västra Balkan har betydelse

2.1.

Reella utsikter till EU-medlemskap är det viktigaste incitamentet och den viktigaste drivkraften för omvandlingsprocessen i regionen – som ironiskt nog redan är en geografisk enklav i EU, omgiven av medlemsstater som den är – och de ökar därigenom vår kollektiva säkerhet och vårt kollektiva välstånd. Det är ett viktigt verktyg för att främja demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna, som också är de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk integration och det viktigaste stödet för att främja försoning och stabilitet i regionen.

2.2.

Att upprätthålla och stärka denna politik är därför oumbärligt för EU:s trovärdighet, framgång och inflytande i och utanför regionen – särskilt i tider av ökad geopolitisk konkurrens. Om utvidgningen förpassas längre ner på EU:s lista över prioriteringar eller om processen saktar ner kan det bli lättare för andra aktörer, som ofta inte delar EU:s demokratiska ambitioner – främst Ryssland och Kina – att lägga sig i Balkan och ställa sig in hos länder som Serbien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina, vilket också har visat sig under den pågående pandemin. Sådana främmande makter kan motverka EU:s insatser för att garantera världsdelens säkerhet.

2.3.

Vår tids utmaningar som globalisering, åldrande samhällen, migration, klimatförändringar, sociala skillnader, terrorism, radikalisering, organiserad brottslighet, cyberangrepp och covid-19 bevisar att EU och regionen västra Balkan inte bara har liknande intressen utan också i allt större utsträckning precis samma problem. Strategiskt, politiskt och ekonomiskt sett sitter EU och västra Balkan alltså i samma båt. Med ett sådant ömsesidigt beroende är det nödvändigt med gemensamma åtgärder om de framgångsrikt ska kunna navigera i dagens komplicerade och oförutsägbara värld (17).

3.   EU:s påtryckningsmöjligheter bygger på dess trovärdighet

3.1.

En Ipsos-undersökning utförd 2020 (18) visar att den allmänna opinionen i regionen fortsätter att vara överväldigande för ett EU-medlemskap (82,5 % i genomsnitt). Det är sannolikt att människor i länderna på västra Balkan fortfarande stöder en integrering i EU eftersom de ser det som en möjlighet till välbehövlig förändring av kvaliteten på styret och de ekonomiska resultaten i länderna. Människor anser att EU spelar en positiv roll i de nationella politiska (39,7 %) och ekonomiska (40,3 %) reformerna. Dessutom är det möjligt att allmänheten på västra Balkan förknippar EU med friheten att resa och arbeta, men även med fred och säkerhet.

3.2.

EESK uttrycker sin tillfredsställelse över den solidaritet utan motstycke som EU har visat gentemot västra Balkan under covid-19-pandemin, bland annat genom att ge tillgång till och tillåta deltagande i EU-instrument och EU-plattformar, som vanligtvis är förbehållna EU:s medlemsstater (såsom hälsosäkerhetskommittén (HSC), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och avtalet om gemensam upphandling). Kommittén hyser hopp om att en sådan integrering i EU:s politik och instrument kommer att fortsätta även efter pandemin. Å andra sidan är vi oroade över att förseningarna när det gäller EU:s förmåga att förse västra Balkan med covid-19-vaccin, som de är i akut behov av, skulle kunna påverka bilden av EU negativt i den allmänna opinionen i regionen.

3.3.

Samtidigt är enligt samma Ipsos-undersökning (2020) 52,1 % av de svarande runtom i regionen missnöjda med sitt lands framsteg i riktning mot EU-anslutning och i synnerhet med hur långsamt processen går. Allt fler medborgare i västra Balkan tror att deras länder aldrig kommer att gå med i EU och är bekymrade över att ”EU inte vill ha med oss”. Över 44,9 % av de svarande i Bosnien och Hercegovina, 42 % i Serbien, 40,5 % i Nordmakedonien och 36,8 % i Albanien väntar sig att deras land blir EU-medlem först efter 2040, eller eventuellt aldrig någonsin (19). Detta visar att den just nu höga nivån av folkligt stöd för EU i regionen förmodligen bara varar så länge som anslutningsutsikterna visar sig troliga. Den tid då EU kunde ta för givet att det finns proeuropeiska känslor bland partnerna på västra Balkan närmar sig alltså sitt slut.

3.4.

EESK påpekar att den väldiga mängd ståndpunkter som intagits av Europaparlamentets politiska partier, EU-medlemsstaternas regeringar och EU-institutionerna inte alltid stämmer överens med varandra, och att detta kan ge osammanhängande och förvirrande signaler till regionen. Kommittén är övertygad om att det finns ett behov av bättre inbördes sammanhållning mellan de olika aktörer som är med och formulerar utvidgningspolitiken inom medlemsstaterna, så att de kan tala med en konsekvent röst.

3.5.

EU-institutioner som kommissionen och Europaparlamentet bör kommunicera bättre och ha ett närmare samarbete med medlemsstaterna i processen med att bedöma framsteg och utforma strategier för att bistå och bemöta partnerna på västra Balkan. Kommissionen bör utveckla närmare bilaterala kontakter med medlemsstaterna, till exempel genom att ordna möten med utrikesministrar och nationella parlament för att diskutera utvidgningen, och bör samordna bättre med andra aktörer på EU-nivå och regionalt (t.ex. Europeiska utrikestjänsten, rådet, Europaparlamentet, EESK, Regionkommittén och det regionala samarbetsrådet), och även med det civila samhället. Europaparlamentet bör vidare uppmuntra till bättre samarbete med och mellan de nationella parlamenten inom EU som ett sätt att främja deras europeisering (20).

3.6.

EESK instämmer i kommissionens slutsats (21) att det finns ett behov av att fokusera mer på processens politiska karaktär och säkerställa vägledning och samarbete på hög nivå från EU-medlemsstaternas sida. EESK framhåller också att det är avgörande att en sådan starkare politisk vägledning och ett sådant samarbete är konstruktivt och förmånligt, och att det är mycket viktigt med ändamålsenligt stöd.

3.7.

Kommittén är övertygad om att EU:s stöd till och åtagande för utvidgningsprocessen på västra Balkan måste vara starkt och synligt. Framför allt är det nödvändigt att säkerställa att resultaten av de reformer som genomförs presenteras korrekt och att effekterna av dessa reformer innebär en höjning av människors livskvalitet.

3.8.

Kommissionen bör utöka och diversifiera sina kommunikationsinsatser om utvidgningen på plats i EU-medlemsstaterna och i regionen genom sina lokala kontor och delegationer, men även genom initiativ som innefattar lokala aktörer och arbetsmarknadens parter. För att partnerna på västra Balkan ska kunna informera pålitligt om det massiva EU-stödet, och om kostnaderna och fördelarna med integrering i Europa mer generellt, är det också nödvändigt att det finns fria och livskraftiga medier i regionen. Av den anledningen bör kommissionen insistera på att partnerna på västra Balkan visar respekt för mediernas frihet, och den bör investera i sektorns utveckling och hållbarhet.

4.   Den demokratiska konsolideringen av regionen är inte förhandlingsbar

4.1.

Ipsos-undersökningen (2020) visar att det som står i centrum för folks missnöje är deras nationella politiker och institutioner. De svarande runtom i regionen tvivlar på att deras ledare är uppriktigt engagerade i EU:s integreringsagenda och kritiserar de korrupta och dysfunktionella statliga institutionerna (22).

4.2.

Det verkar som om vare sig antagandet av demokratiska grundlagar eller EU:s stränga villkor om demokrati har lyckats få bukt med de informella maktstrukturerna, den ”state capture” (att staten tas över av privata intressen) och den beskyddarverksamhet som finns på västra Balkan, utan att det snarare har befäst dem (23). Svaga demokratiska institutioner och framväxten av autokratiska ledare på västra Balkan kan minska rättsstatsnormerna, rättsväsendets oberoende och mediernas frihet i dessa länder.

4.3.

EU bör inte göra några eftergifter för politiker i regioner som uppenbarligen duckar för sitt åtagande för demokrati. Kraften i att kommissionen i sin strategi gentemot regionen för 2018 (24) fastställer att det förekommer ”state capture” eller i att kritiskt bedöma de olika länderna i årsrapporter, minskar avsevärt om denna retorik inte återkommer hos EU-tjänstemän eller politiker från medlemsstaterna som reser till västra Balkan (25). Utan ett demokratiskt regelverk att ta till i frågor som maktmonopol, partiorganisation/partikonkurrens eller informella metoder, är det osannolikt att västra Balkans politiker kommer att fästa något avseende vid EU:s demokratikrav, då det är just genom att förbigå dessa som de kan behålla makten.

4.4.

EU-institutionernas arbete med att förbättra kvaliteten på demokratin på västra Balkan genom anslutningsprocessen skulle bli avsevärt kraftfullare om demokratiska reformer i de befintliga medlemsstaterna diskuterades och togs upp tillsammans med de länder som hoppas bli EU-medlemmar. De många åren med strikta demokrativillkor som tillämpats på aspiranterna på västra Balkan har gett upphov till en väldig kunskap och praktisk erfarenhet sett till vad som är till nytta och inte för att främja demokratiska styresreformer. Partnerna på västra Balkan skulle därmed kunna bidra till EU:s diskussioner om skyddet av dess rättsstatsprincip, mediefrihet och civila samhälle, till exempel i samband med konferensen om Europas framtid (26).

4.5.

EU bör också erkänna att den allt vanligare metoden i rådet att hålla inne med utlovade belöningar trots konkreta framsteg i regionen gör politiker från regionen mindre motiverade att genomföra EU:s reformagenda, vilket riskerar att få även de mest reformvänliga och konsensusdrivna politiska ledarna på västra Balkan att överge processen.

5.   En skör socioekonomisk situation

5.1.

EESK välkomnar också antagandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen (27), som har som syfte att få fart på den långsiktiga återhämtningen, ge den ekonomiska tillväxten ett uppsving och stödja de reformer som krävs för att gå vidare på vägen mot EU-anslutning, däribland att föra västra Balkan närmare EU:s inre marknad. Den syftar till att frigöra regionens outnyttjade ekonomiska potential och ta tillvara det betydande utrymmet för att öka det ekonomiska samarbetet och handeln inom regionen.

5.2.

Kommittén är övertygad om att alla dessa steg som tagits av kommissionen är mycket positiva och bör ge kraft åt politiken, men i verkligheten är situationen dock fortfarande problematisk (kommissionens senaste meddelande om EU:s utvidgningspolitik och dess årliga landsrapporter återspeglar de bestående problemen väl (28)).

5.3.

Covid-19-pandemin har självfallet fått mycket omfattande konsekvenser när det gäller tillgång till och efterfrågan på varor och tjänster, en minskad produktion, stigande arbetslöshet och ökande sociala problem. Regionens ekonomiska svårigheter går emellertid tillbaka till tiden före coronaviruskrisen. Sedan den finansiella, ekonomiska och sociala krisen 2008 har processen att nå ekonomisk och social konvergens med EU sett till BNP per capita varit mycket långsam eller obefintlig. Oförmögna att påskynda den ekonomiska utvecklingen genom att åtgärda strukturella problem, såsom brist på offentliga och privata investeringar eller en snabbt åldrande befolkning, har medborgarna på västra Balkan hjälplöst fått skåda in i en framtid med obönhörlig fattigdom. Pandemin har bara förvärrat dessa socioekonomiska problem, och riskerar att de facto skapa en underutvecklad enklav mitt i Europa (29).

5.4.

EESK framhåller att förstärkt ekonomiskt samarbete och intraregional handel måste bidra till att skapa anständiga och trygga arbetstillfällen av hög kvalitet och minska de sociala skillnaderna, och inte får bygga på illojal konkurrens och social dumpning. Här bör EU tillhandahålla mer finansiellt och tekniskt stöd till det regionala ekonomiska området och EU:s konnektivitetsagenda för västra Balkan, för att uppmuntra till handelsliberalisering och integrering i regionen (30) samt för att förhindra att regionen blir beroende av stormakter utanför EU.

5.5.

Västra Balkan har en betydande outnyttjad ekonomisk potential och ett betydande utrymme för större ekonomiskt samarbete och handel inom regionen. Trots att tillväxten i viss mån tilltagit, nya arbetstillfällen skapats och inkomsterna ökat under de senaste åren släpar länderna fortfarande efter när det gäller att reformera de ekonomiska strukturerna och förbättra konkurrenskraften. De brottas fortfarande med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, markanta kompetensglapp, ihållande informella ekonomier, kompetensflykt, lågt kvinnligt arbetskraftsdeltagande och låga innovationsnivåer (31). EESK anser att man bör överväga möjligheten att tillämpa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter vid bedömningen av huruvida villkoren för medlemskap i EU har uppfyllts (32).

5.6.

EESK anser att det är mycket viktigt att förbättra kvaliteten på utbildningssystemen i regionen och göra dem mer relevanta, och att det är nödvändigt att stärka förbindelserna mellan arbetsgivare och utbildningsinstitutioner.

5.7.

Investeringsklimatet är i stort sett oförändrat och kännetecknas av en svag rättsstat, bristande kontroll av efterlevnaden av reglerna för statligt stöd, en djupt rotad grå ekonomi, dålig tillgång till finansiering för företag och en låg grad av regional integrering och konnektivitet. Det statliga inflytandet i ekonomin består. Det finns ett påtagligt behov av att uppgradera infrastrukturen, och investeringar bör kanaliseras genom enhetliga projektplaneringsprocesser och vara förenliga med de prioriteringar som överenskommits med EU.

5.8.

EESK erinrar om att västra Balkan är mycket känsligt för klimatförändringarnas effekter, som skadar både människors hälsa och ekonomin, och att det krävs brådskande åtgärder för att förbättra livskvaliteten för medborgarna, särskilt barn och ungdomar, genom en rättvis omställning till en grönare modell med beaktande av principen om att ingen ska hamna på efterkälken (33). Det finns åtskilliga bekymmersamma tendenser när det gäller klimatförändringar på västra Balkan, såsom det höga beroendet av fasta fossila bränslen. Men det finns även gott om möjligheter, som potentialen för förnybar energi och den rika biologiska mångfalden. Att det är så viktigt och nödvändigt att inkludera västra Balkan i den gröna given beror inte bara på att klimatförändringarna går över de nationella och fysiska gränserna, utan även på att det är viktigt för människors välbefinnande och hälsa och ger medborgarna på västra Balkan en konkret fördel från EU (34).

5.9.

EU bör kartlägga och investera i de centrala sektorer som driver ekonomierna hos partnerna på västra Balkan, däribland i små och medelstora företag och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. EU bör också säkerställa att de standarder som krävs av regionen inte kväver dessa sektorers utveckling genom åtgärder som just nu är för restriktiva för västra Balkan. I stället måste ribban läggas i enlighet med de framsteg som görs i dessa länder och på ett sådant sätt att tillväxt kan ske.

5.10.

Även om EESK välkomnar det finansiella paket på 3,3 miljarder euro som EU sätter in till förmån för medborgare och företag på västra Balkan är det nödvändigt att säkerställa att dessa pengar kanaliseras på ett korrekt sätt och att investeringarnas fördelar når människorna, i enlighet med syftet med paketet. EESK anser att återhämtningen från covid-19-krisen bör främja både regionens ekonomiska och sociala sammanhållning och grön politik, och att den gröna omställningen måste vara en integrerad del av en heltäckande och framåtblickande återhämtningsplan på västra Balkan.

5.11.

EESK anser att ett aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter, inbegripet genom uppmuntran till kollektivförhandlingar, och andra organisationer i det civila samhället i planeringen och genomförandet av ekonomiska, sociala och andra reformer avsevärt kan bidra till att öka den ekonomiska och sociala konvergensen, särskilt i efterdyningarna av covid-19-pandemin.

5.12.

Kommissionens begäran om större öppenhet i användningen av finansiering och genomförandet av reformer välkomnas, men det är inte tydligt huruvida kommissionen anser att det civila samhället tillhör de ”viktiga aktörerna”. Det civila samhället nämns tyvärr knappt alls i kommissionens meddelanden om västra Balkan från 2020.

6.   Regionalt samarbete

6.1.

EESK anser att regionalt samarbete är en nyckelfaktor för att höja levnadsstandarden på västra Balkan.

6.2.

Både toppmötet om västra Balkan i Poznań 2019 och toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb i maj 2020 gav regionens ledare möjlighet att enas om en ambitiös grön och digital omställning och att fortsätta att utveckla konnektivitet i alla dess dimensioner: transport, energi, digitalt och mellan människor.

6.3.

EESK instämmer i att den gröna agendan, den ekonomiska planen och investeringsplanen, insatserna för ekonomisk omstrukturering, investeringen i turism och energi och den digitala omvandlingen är oerhört viktiga för utvecklingen och stabiliteten i regionen. EESK påpekar dock att det är nödvändigt att tillhandahålla anständiga arbetstillfällen av hög kvalitet där arbetstagarna kan arbeta säkert och som säkerställer arbetstagarnas ekonomiska och sociala trygghet och gynnar befolkningen.

6.4.

EESK anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt konkurrenskraft, tillväxt för alla, levnadsstandarder, hållbar utveckling, konnektivitet och den digitala omställningen på västra Balkan. Entreprenörsmässig kapacitet och innovation är också väsentligt för att regionen och de lokala ekonomierna ska återhämta sig. Därför rekommenderar EESK att man i högre grad använder sig av EU:s fonder för stöd inför anslutningen till att stödja nystartade företag, underlätta entreprenörskapsutbildning och förbättra smarta ekonomiska strategier i regionen, plus investeringar i den nödvändiga infrastrukturen.

6.5.

På det miljöpolitiska området är EU fokuserat på att fasa ut fossilbaserade energikällor och ersätta dem med förnybara. Partnerna på västra Balkan, i synnerhet Serbien, har däremot tagit emot kinesiska lån för att bygga nya värmeanläggningar som går på billigt, ineffektivt kol, utan att utföra miljökonsekvensbedömningar (35). Till följd av det tävlar Belgrad, Skopje och Sarajevo konstant om platsen som världens mest förorenade stad under de kalla vintermånaderna, då energiförbrukningen ökar (36). Man kan lugnt räkna med att om regionen ska vara med i EU:s arbete för att forma en grön omställning, inbegripet under processen med konferensen om Europas framtid, så skulle sådana projekt vara otänkbara (37).

6.6.

EESK välkomnar att förklaringen om erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning godkändes vid västra Balkan-toppmötet i Poznań, vilket innebär en fastställd modell för att automatiskt erkänna kvalifikationer inom högre utbildning och studieperioder utomlands, men anser det ändå nödvändigt att trappa upp insatserna för att förbättra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer så att det kan skapas en mer integrerad arbetsmarknad och unga i regionen kan få välbehövliga möjligheter.

6.7.

EESK betonar vikten av att främja ökat samarbete och gränsöverskridande partnerskap mellan EU:s medlemsstater och partnerna från västra Balkan, inte bara på regeringsnivå utan även på regional och lokal nivå och i det organiserade civila samhället (38).

7.   Det civila samhället spelar en viktig roll i anslutnings- och lagstiftningsprocessen

7.1.

EESK efterlyser att det organiserade civila samhället uppmärksammas mer i samband med den reviderade metoden. Även om EESK förvisso välkomnar att finansieringen till det civila samhällets organisationer inte kommer att minska i händelse av bristande framsteg i ett visst land beklagar kommittén att det civila samhället inte erkänns i tillräcklig utsträckning i meddelandet (39), särskilt med tanke på de särskilda politiska, ekonomiska och sociala sammanhangen på västra Balkan, där det civila samhällets organisationer behöver få en starkare roll i de demokratiska reformerna.

7.2.

EESK stöder i synnerhet arbetssättet med kluster i den nya metoden och betonar att det civila samhällets organisationer spelar en avgörande roll i alla kluster, med särskild tonvikt på klustren Grundläggande principer och Den gröna agendan och hållbar konnektivitet.

7.3.

Det civila samhället bedöms alltjämt separat inom de politiska kriterierna som en av demokratins fyra pelare, men precis som i tidigare rapporter varierar djupet i bedömningen mellan länderna och det finns ingen konsekvent och systematisk hänvisning till ”Guidelines for EU Support to Civil Society in Enlargement Countries (2014–2020)” (40) (riktlinjerna för EU-stöd till det civila samhället i utvidgningsländer under perioden 2014–2020), även om de utgör ett detaljerat övervakningsverktyg. I brist på strategisk sammanhållning, en tydlig övervakningsram och politiskt åtagande att ytterligare stödja det organiserade civila samhället i utvidgningsländerna, misslyckas EU med att tillhandahålla det politiska stöd som organisationerna i det civila samhället så väl behöver, för att inte tala om tydlig vägledning för de nationella regeringarna (41).

7.4.

I ett meritbaserat arbetssätt anser EESK att faktabaserade meriter inte kan fastställas eller anses fullständiga utan ett ökat deltagande av det civila samhällets organisationer och deras objektiva övervakning av de specifika politiska kontexter som var och en av partnerna från regionen får uppleva.

7.5.

EESK ställer sig bakom kommissionens förslag att det i genomförandemekanismerna för EU-finansiering ska ges en tydlig grund för att försvara det medborgerliga utrymmet och för att reagera på omedelbara hot mot det. Investeringar i medborgarutbildning, en mer gynnsam miljö, det civila samhällets infrastruktur och gemensamma åtgärder skulle vara avgörande för att uppnå detta. Ett ändamålsenligt svar på det krympande medborgerliga utrymmet skulle kunna ges genom att den nyinförda principen om resultat tillämpas för att stödja åtgärder i det civila samhället. I stället för att bara dra in anslagen till länder som går tillbaka i sin demokratiska utveckling skulle medlen kunna omfördelas till stöd åt det civila samhället med syftet att bekämpa en demokratisk tillbakagång i samma land (42).

7.6.

EU-institutionerna kan utnyttja lokala resurser i det civila samhället och ta hjälp av EU-delegationerna i regionen för att mobilisera medborgarna i partnerländerna på västra Balkan, och ge dem möjlighet att gå med i de plattformar där EU-medborgarna kommer att ha utbyten under konferensen om Europas framtid. Att göra det möjligt för unga och/eller vanliga medborgare från västra Balkan att delta i de EU-omfattande medborgarevenemangen inom ramen för konferensen om Europas framtid skulle vara en betydande investering i regionens sociala kapital, som skapar större medvetenhet på plats på västra Balkan om EU-frågor och om hur relevanta de är för de respektive länderna. Det skulle också göra att det byggs upp mänskliga kontakter mellan EU och regionen och att dessa bättre informerade medborgare får större möjlighet att hålla sin politiska elit i schack i frågor kopplade till EU-integreringsprocessen (43).

---

(1)  COM(2020) 57 final (5.2.2020) ”Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan”; COM(2020) 641 final (6.10.2020) ”En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan”; COM(2020) 660 final {SWD(2020) 350 final} – {SWD(2020) 351 final} – {SWD(2020) 352 final} – {SWD(2020) 353 final} – {SWD(2020) 354 final} – {SWD(2020) 355 final} – {SWD(2020) 356 final} (6.10.2020) ”2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik”.

(2)  Zagrebförklaringen av den 6 maj 2020.

(3)  I enlighet med EESK:s etablerade terminologi innefattar begreppen ”det civila samhället” och ”det civila samhällets organisationer/organisationer i det civila samhället” i detta yttrande arbetsmarknadens parter (dvs. arbetsgivare och fackföreningar) och eventuella andra icke-statliga aktörer (se Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ”Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration – utmaningar och prioriteringar” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 15)).

(4)  COM(2020) 57 final (5.2.2020).

(5)  Rådets slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen – Republiken Nordmakedonien och Republiken Albanien, 25.3.2020.

(6)  Cvijic, Srdjan, Kirchner, Marie Jelenka, Kirova, Iskra och Nechev, Zoran (2019), ”From enlargement to the unification of Europe: Why the European Union needs a Directorate General Europe for future Members and Association Countries”, Open Society Foundations.

(7)  Stratulat, Corina och Lazarevic, Milena (2020), ”The Conference on the Future of Europe: Is the EU still serious about the Balkans?”, diskussionsunderlag från EPC, Bryssel: European Policy Centre.

(8)  Stratulat et al. (2019), op. cit., s. 113.

(9)  Stratulat och Lazarević (2019), op. cit.

(10)  COM(2019) 640 final (11.12.2019) ”Den europeiska gröna given”.

(11)  SWD(2020) 223 final {COM(2020) 641 final} (6.10.2020) ”Guidelines for the Implementation of the Green Agenda for the Western Balkans accompanying the Economic and Investment Plan for the Western Balkans” (inte översatt till svenska).

(12)  Slutförklaring från det 7:e forumet för det civila samhället på västra Balkan – 16–17.4.2019, Tirana, Albanien.

(13)  Slutsater från högnivåkonferensen om ekonomisk och social sammanhållning på västra Balkan – 15.5.2018, Sofia, Bulgarien.

(14)  ”EESC Contribution to the EU-Western Balkans Summit on 6 May 2020” (offentliggjort 28.4.2020, inte översatt till svenska).

(15)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 114.

(16)  Se även Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om ”Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration – utmaningar och prioriteringar” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 15), och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)” (EUT C 110, 22.3.2019, s. 156).

(17)  Stratulat et al. (2019), op. cit.

(18)  Undersökning utförd av europeiska fonden för Balkan i oktober 2020, som en resurs för den politiska rådgivningsgruppen för Balkan i Europa (BiEPAG) och utförd i samtliga sex länder i regionen, baserad på ett nationellt representativt urval bestående av minst 1 000 svarande i åldern 18 år och uppåt, genom intervjuer på telefon och online.

(19)  Stratulat, Corina, Kmezić, Marko, Tzifakis, Nikolaos, Bonomi, Matteo och Nechev, Zoran (2020), ”Between a rock and a hard place: Public opinion on integration in the Western Balkans”, Balkans in Europe Policy Advisory Group (BiEPAG).

(20)  Balfour, Rosa och Stratulat, Corina (2015) (red.), ”EU member states and enlargement towards the Balkans, EPC Issue Paper” No. 79, Bryssel: European Policy Centre, s. 234.

(21)  COM(2018) 65 final (6.2.2018) ”Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan”.

(22)  Stratulat et al. (2020), op. cit., s. 5.

(23)  Richter, Solveig och Wunsch, Natasha (2020), ”Money, power, glory: the linkages between EU conditionality and state capture in the Western Balkans”, Journal of European Public Policy 27(1), s. 41–62.

(24)  COM(2018) 65 final (6.2.2018).

(25)  Stratulat et al. (2020), op. cit., s. 7.

(26)  Stratulat och Lazarević (2019), op. cit.

(27)  COM(2020) 641 final (6.10.2020) ”En ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan”.

(28)  COM(2020) 660 final {SWD(2020) 350 final} – {SWD(2020) 351 final} – {SWD(2020) 352 final} – {SWD(2020) 353 final} – {SWD(2020) 354 final} – {SWD(2020) 355 final} – {SWD(2020) 356 final} (6.10.2020) ”2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik”.

(29)  Bonomi, Matteo och Reljić, Dušan (2017), ”The EU and the Western Balkans: so near and yet so far”, Stiftung Wissenschaft und Politik (SWP) Commentary, SWP.

(30)  Stratulat et al. (2019), op. cit., s. 113, och yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Det civila samhällets bidrag till den gröna agendan och en hållbar utveckling på västra Balkan som ett led i processen för anslutning till EU” (yttrande på eget initiativ) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 114).

(31)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Ekonomisk och social sammanhållning och västra Balkans europeiska integration – utmaningar och prioriteringar” (EUT C 262, 25.7.2018, s. 15).

(32)  Se ovan.

(33)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 114.

(34)  Se ovan.

(35)  Matkovic Puljic, Vlatka; Dave Jones; Charles Moore; Lauri Myllyvirta; Rosa Gierens; Igor Kalaba; Ioana Ciuta; Pippa Gallop; Sonja Risteska (2019), ”Chronic coal pollution EU action on the Western Balkans will improve health and economies across Europe”, Bryssel: Health and Environment Alliance, s. 18.

(36)  Se till exempel European Western Balkans, ”Sarajevo and Belgrade among the most polluted world capitals”, 13.1.2020; Bateman, Jessica, ”The young people fighting the worst smog in Europe”, BBC, 2.7.2020.

(37)  Straulat och Lazarević (2019), op. cit.

(38)  Några av många bra exempel på sådant samarbete syns i EU-strategin för den adriatisk-joniska regionen (Eusair), EU-strategin för Donauområdet (EUSDR), CIVINET Slo-Cro-SEE, nätverket för landsbygdsutveckling på Balkan (BRDN), Western Balkans 6 Chamber Investment Forum (WB6 CIF) och det regionala fackföreningsrådet Solidarnost.

(39)  COM(2020) 57 final (5.2.2020) ”Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan”.

(40)  ”Guidelines for EU Support to Civil Society in Enlargement Countries (2014-2020)” (ej översatt till svenska).

(41)  BCSDN ”Background Analysis of the Enlargement Package 2020: Should Civil Society Be Satisfied with Just Being Acknowledged?”, oktober 2020.

(42)  BCSDN ”Feedback on the Consultation of CSOs in the Preparation of IPA III”, 22 april 2020.

(43)  Stratulat och Lazarević (2020), op.cit., s. 7.