EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.10.2020

COM(2020) 620 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande

{SWD(2020) 530 final}

I.    Inledning

Att bygga upp en jämlikhetsunion är en av kommissionens viktigaste prioriteringar. EU har de rättsakter och den breda politik som krävs för att bygga upp en verklig jämlikhetsunion. Ändå kvarstår diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, vilket framhålls i EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 1 . Detta gäller i synnerhet romer 2 , som ofta fortsätter att vara marginaliserade. Många av kontinentens uppskattningsvis 10–12 miljoner romer 3 utsätts fortfarande dagligen för diskriminering, antiziganism 4 och socioekonomisk exkludering.

År 2011 antog kommissionen en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 5 . Syftet var i första hand att komma till rätta med den socioekonomiska exkluderingen och diskrimineringen av romer genom att främja lika tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och boende. Medlemsstaterna uppmanades utforma nationella strategier för integrering av romer, utse nationella kontaktpunkter för romsk inkludering 6 och sätta upp nationella mål. Två år senare antog rådet en rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna, som innehöll vägledning för medlemsstaterna om hur de kan stärka genomförandet av sina nationella strategier 7 . Partnerländerna på västra Balkan har redan på eget initiativ anpassat sig till EU:s ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020.

Dessa två instrument var viktiga 8 för att frågan om romsk inkludering skulle hamna högt upp på EU:s och medlemsstaternas agendor och för att mobilisera EU:s policy-, rätts- och finansieringsinstrument. Överlag har dock framstegen när det gäller integreringen av romer under de senaste tio åren varit begränsade, även om det finns betydande skillnader mellan politikområden och länder 9 . De största framstegen skedde på utbildningsområdet, i synnerhet genom att skolavhoppen minskade samtidigt som deltagandet i förskoleverksamhet och obligatorisk skolgång ökade. Segregeringen av romska elever inom utbildningsväsendet har dock ökat 10 . När det gäller fattigdomsrisk och självskattad hälsa bland romer har det skett förbättringar, men sjukförsäkringsskyddet är fortfarande begränsat. Tillträdet till arbetsmarknaden förbättrades inte och andelen romska ungdomar som varken arbetar eller studerar har i själva verket ökat. Bostadssituationen är fortfarande svår, särskilt på grund av otillräckliga bostäder och segregerat boende. Det finns tecken på att diskrimineringen av romer har minskat något och att majoritetsbefolkningens acceptans av romer har ökat. Situationen när det gäller antiziganism, hatbrott, människohandel med romer – i synnerhet kvinnor och barn – fortsätter dock att vara mycket oroande 11 .

Ingåendet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer ger en möjlighet att intensifiera insatserna för att ta itu med detta ihållande misslyckande. Covid-19-pandemin har lett till att exkluderade och marginaliserade romska grupper blivit extremt utsatta för både negativa hälsoeffekter och socioekonomiska konsekvenser.

För att nå fler och snabbare framsteg fastställs i detta meddelande en ny strategisk EU-ram för romer som främjar verklig jämlikhet, socioekonomisk inkludering och meningsfullt deltagande för romer. Även om medlemsstaterna står i främsta ledet när det gäller att driva på verkliga förändringar för romer, vilket kräver ett starkare politiskt åtagande, kan EU hjälpa dem att utforma en effektiv strategi och utrusta dem med rätt verktyg. Denna strategiska ram bygger på slutsatserna av utvärderingen av den tidigare ramen, omfattande samråd 12 , årliga utvärderingar av genomförandet av nationella strategier 13 och en analys av orsakerna till tidigare åtgärders begränsade effektivitet 14 . Den utgör det starkare EU-initiativ för tiden efter 2020 som rådet, Europaparlamentet och civilsamhället har efterlyst på detta område 15 . Strategin tar hänsyn till att inte alla romer är socialt utestängda, men att alla kan utsättas diskriminering och fråntas sin egenmakt. EU:s strategiska ram för romer anlägger ett intersektionellt perspektiv där hänsyn tas till hur etnicitet kombineras med andra aspekter av en persons identitet och hur detta kan skapa en unik erfarenhet av diskriminering 16 .

Denna strategiska EU-ram för romer bidrar även till flera andra initiativ. Den bidrar direkt till genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism, den europeiska pelaren för sociala rättigheter 17 och förverkligandet av FN:s agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål 18 .

För att uppnå rättvisa och inkludering krävs en ökad användning och bättre kanalisering av resurser samt deltagande och partnerskap med avseende på romska befolkningsgrupper samt alla myndighetsnivåer, sektorer och intressenter (nationella regeringar, EU-institutioner, internationella organisationer, civilsamhället, samt näringslivet och den akademiska världen). Ett nära samarbete mellan den europeiska och den nationella nivån är särskilt viktigt. På EU-nivå innehåller denna strategiska ram ambitiösa gemensamma mål och delmål. På nationell nivå bör regeringarna utveckla starka nationella strategiska ramar för romer, för att göra långsiktiga åtaganden och arbeta tillsammans med EU-institutionerna i fråga om romers jämlikhet, inkludering och deltagande. I enlighet med förslaget i rådets slutsatser från 2016 19 antar kommissionen ett förslag om att se över och ersätta rådets rekommendation från 2013.

II.    Gemensamma mål när det gäller romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

Utvärderingen av den nuvarande ramen och de slutsatser som rådet, Europaparlamentet och flera europeiska och nationella civilsamhällesorganisationer dragit av denna 20 visar på behovet av att förstärka och förnya åtagandet att säkerställa jämlikhet för romer, både på europeisk och på nationell nivå. Det krävs ett starkare engagemang för att ta itu med ihållande diskriminering, inbegripet antiziganism, och för att förbättra romernas inkludering när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende 21 . Romerna bör involveras från utformningen till genomförandet av åtgärderna. Samtidigt bör åtgärderna ta hänsyn till mångfalden och behoven hos specifika grupper inom den romska befolkningen.

Kommissionen fastställer därför sju mål på EU-nivå för perioden fram till 2030. Tre av dessa är övergripande mål på områdena jämlikhet, inkludering och deltagande. De övriga fyra är sektorsspecifika mål på områdena utbildning, sysselsättning, bostäder och hälso- och sjukvård. För att dessa mål ska kunna genomföras effektivt måste de backas upp med förmåga att mäta framstegen. Därför föreslår kommissionen för första gången kvantitativa överordnade delmål på EU-nivå för att övervaka uppnåendet av dessa mål. Sådana mål kräver att vissa minimiframsteg har uppnåtts 2030, men det långsiktiga målet förblir att säkerställa faktisk jämlikhet och minska skillnaderna mellan romer och majoritetsbefolkningen. Dessa mål är resultatet av erfarenheter från undersökningar bland romska befolkningsgrupper och följer av ett ingående samråd med EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA), medlemsstaterna och det romska och pro-romska civilsamhället 22 . I diagrammen nedan anges de sju målen, målen på EU-nivå, de framsteg som ska uppnås och den nuvarande situationen. 23 .

Andra indikatorer håller på att undersökas 24 .

III.    Förnyade och utökade nationella insatser för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

För att målen i denna strategiska ram ska kunna uppnås krävs åtgärder både på EU-nivå och på nationell nivå. Detta kompletterande tillvägagångssätt är det enda sättet att driva på en förändring på fältet. Medlemsstaterna har de viktigaste befogenheterna på de områden som omfattas av denna ram och det behövs en strukturerad strategi. Romernas situation varierar mellan olika länder, men det finns ett behov av att öka engagemanget och ansvaret på nationell nivå för att få till stånd en verklig förändring i romernas vardag. Detta inbegriper deltagande av det civila samhället och alla berörda parter i utarbetandet av nationella strategiska ramar för romer.

Främjande av nationella åtgärder genom nationella strategiska ramar för romer Medlemsstaterna uppmanas att utarbeta, anta och genomföra nationella strategiska ramar för romer, bland annat med avseende på följande: oGemensamma egenskaper. oMinimiåtaganden som bör gälla för alla. oEventuella ytterligare åtaganden beroende på det nationella sammanhanget. oMer ambitiösa åtaganden för medlemsstater med stor romsk befolkning. Förslag avseende dessa delar presenteras nedan. Om möjligt bör specifika nationella delmål fastställas. Kommissionen kommer att bistå denna process med all nödvändig vägledning. Den kommer också att stödja nationella åtgärder, bland annat genom att säkerställa jämlikhetslagstiftningens efterlevnad, integrera romernas jämlikhet, inkludering och deltagande i EU:s politiska initiativ, mobilisera EU-medel för romer och bekämpa antiziganism. Medlemsstaterna uppmanas att slutföra utarbetandet av de nationella ramarna senast i september 2021 och att informera kommissionen om dessa.

Tillsammans med denna strategiska ram antar kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. Där anges en förteckning över särskilda åtgärder som medlemsstaterna ska vidta för att uppnå EU:s mål. Dessa båda delar kompletterar varandra. Den föreslagna rekommendationen ger också vägledning för kapacitetsuppbyggnad och partnerskap mellan berörda parter, däribland nationella kontaktpunkter för romer, jämlikhetsorgan, det civila samhället och regionala och lokala aktörer. Dessutom ges vägledning för att säkerställa en bättre användning av EU-medel och nationella medel samt effektiv nationell övervakning, rapportering och utvärdering av nationella strategiska ramar för romer.

III.1 Vägledning för nationella åtgärder enligt en gemensam men differentierad strategi

För att hjälpa medlemsstaterna att utveckla meningsfulla och effektiva nationella strategiska ramar för romer föreslår kommissionen en rad gemensamma inslag och minimiåtaganden för alla sådana ramar. Eftersom andelen romer och deras nationella sammanhang varierar avsevärt från en medlemsstat till en annan föreslår kommissionen ytterligare och mer riktade åtaganden. Detta är ett erkännande de olikartarde situationerna i medlemsstaterna och möjliggör ett gemensamt men differentierat tillvägagångssätt.

För det första föreslår kommissionen att alla nationella strategiska ramar för romer ska ha följande gemensamma drag:

üStörre fokusering på jämlikhet som ett komplement till arbetet för inkludering: Åtgärder inom de fyra politikområdena (utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende) genom en helhetsstrategi är fortfarande avgörande för romers inkludering, men det behövs även en tydlig tonvikt på jämlikhet. Framför allt bör bekämpningen av diskriminering och antiziganism vara ett centralt mål och en tvärgående prioritering inom alla politikområden, som ett komplement till arbetet för inkludering. Denna dubbla inriktning bör säkerställa att ekonomisk och social rättvisa samt lika möjligheter blir verklighet för romer.

üFrämja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende Romer måste bli delaktiga på ett meningsfullt sätt i alla led av beslutsprocesserna. Romers känsla av tillhörighet som fullvärdiga samhällsmedlemmar bör uppmuntras liksom deras politiska, ekonomiska och kulturella engagemang. Egenmakt och kapacitetsuppbyggnad när det gäller romer, civilsamhället och myndigheter måste säkerställas, och samarbete och förtroende byggas upp mellan berörda parter och mellan romska och icke-romska befolkningsgrupper.

üTa hänsyn till mångfalden bland romer: Medlemsstaterna bör se till att deras strategiska ramar omfattar alla romer inom deras territorium och att de tar hänsyn till olika gruppers behov genom ett intersektionellt tillvägagångssätt. De bör ha i åtanke att olika identitetsaspekter tillsammans kan förvärra diskrimineringen. De bör sätta upp kvalitativa eller kvantitativa mål för att säkerställa att skillnader i fråga om ålder, kön, sexuell läggning, rörlighet och andra personliga drag beaktas.

üKombinera integrering av ett romskt perspektiv i alla politikområden med explicita, men inte exkluderande, riktade insatser för romer 25 : De nationella strategiska ramarna för romer bör omfatta både integrering av ett romskt perspektiv i all offentlig verksamhet och explicita, men inte exkluderande, riktade insatser för romer för att säkerställa att allmän samhällsservice är tillgänglig för alla men även ge ytterligare, riktat stöd för att se till att romer rent faktiskt kan hävda sina rättigheter och har lika tillgång till samhällsservice. De bör fungera som planeringsverktyg för användningen av nationella medel och EU-medel för både riktade insatser för romer och allmänna reformer för att integrera ett romskt perspektiv.

üFörbättra målsättningar, datainsamling, övervakning och rapportering: Arbetet för att uppnå delmål på EU-nivå och motsvarande kvantitativa och/eller kvalitativa nationella mål kan leda till verkliga framsteg mot jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer. Uppgifter bör samlas in regelbundet som kan ligga till grund för rapportering och övervakning, förbättra transparens och ansvarsskyldighet, samt främja policyöverföring och policylärande 26 .

För det andra: med utgångspunkt i gemensamma inslag och på grundval av erfarenheterna från den nuvarande ramen, samt efter de omfattande samråd 27 som genomförts under de senaste två åren, uppmanar kommissionen alla medlemsstater att i sina nationella strategiska ramar för romer som ett minimum inkludera följande åtaganden:

Den nationella strategiska ramen bör ange a)det nationella utgångsläget och delmål mot uppnåendet av EU:s övergripande mål och delmål baserat på en grundlig behovsbedömning, b)delmål och åtgärder inriktade på särskilda grupper (romska barn, kvinnor, ungdomar, äldre romer eller romer med funktionsnedsättning, rörliga EU-medborgare, icke-EU-medborgare, statslösa romer) som tar hänsyn till mångfalden bland romer, bl.a. åtgärder som tar hänsyn till jämställdhet eller barn- och åldersanpassade åtgärder, c)åtgärder för att motverka antiziganism och diskriminering (t.ex. genom nationella handlingsplaner mot rasism), d)åtgärder för att säkerställa socioekonomisk inkludering av marginaliserade romer, särskilt när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder, e)en kombination av riktade och allmänna åtgärder som tar hänsyn till specifika utmaningar på lokal nivå och uttryckligen undanröjer de hinder som gör att romer inte har lika tillgång till allmänna politikområden 28 , f)en särskild budget för genomförande och övervakning 29 som drar full nytta av social innovation och privat kapital, g)mekanismer för rapportering, övervakning och utvärdering av framstegen mot fastställda delmål, h)ett system för samråd och samarbete om policy med det romska och pro-romska civilsamhället, fackministerier, organ som arbetar med likabehandlingsfrågor, andra nationella människorättsinstitutioner och andra berörda parter, och i)kapacitetsuppbyggnad för att främja civilsamhällets aktiva deltagande i alla led av den politiska beslutsprocessen och säkerställa att det involveras i EU:s plattformsprocesser 30 . De nationella kontaktpunkterna för romer bör a)få mandat, tillräckliga resurser och personal för att säkerställa fortlöpande samordning och övervakning, och b)regelbundet lägga fram en lägesrapport och delta i kärnverksamheten inom kommissionens nätverk för nationella kontaktpunkter 31 .

För det tredje: utöver dessa gemensamma drag och minimiåtaganden kan ytterligare nationella insatser vara av relevans, beroende på de specifika nationella förhållandena. Utmaningarna när det gäller romers jämlikhet, inkludering och deltagande varierar beroende på den romska befolkningens storlek och dess andel av den totala befolkningen, samt på det allmänna ekonomiska läget och det historiska arvet av exkludering och diskriminering. De varierar också beroende på var och hur romerna lever (landsbygd, städer, rörliga områden, segregerade områden) och specifika aspekter såsom rörlighet över gränserna, migration eller frågor rörande folkbokföring. Dessa olika utmaningar kan återspeglas i nationella strategiska ramar för romer, med skiftande mål, investeringsnivåer och typer av politiska lösningar. Beroende på den nationella kontexten (exempelvis alternativ för datainsamling, användning av riktat eller generellt EU-stöd, den romska befolkningens relativa storlek och särskilda behov) uppmanar kommissionen medlemsstaterna att göra ytterligare åtaganden i enlighet med följande:

Den nationella strategiska ramen bör också ange a)nationella kvantitativa och kvalitativa mål för alla sju EU-målen och därtill knutna delmål (beroende på tillgången till data), b)hur medel och finansieringsinstrument på både EU-nivå och nationell nivå ska användas för satsningar på romer, och c)hur institutionella och administrativa reformer kommer att bidra till jämlikhet och inkludering. De nationella kontaktpunkterna för romer bör också göra en utvärdering och översyn efter halva tiden av den nationella strategiska ramen.

För det fjärde: Om romerna utgör en betydande andel av befolkningen (dvs. klart över 1 %) 32 är främjandet av deras jämlikhet och inkludering inte bara av stor vikt i termer av grundläggande rättigheter, utan har även en stor ekonomisk betydelse. I länder med en större andel romska invånare utgör denna grupp en allt större andel av befolkningen i skolåldern och den framtida arbetskraften. Framsteg i den socioekonomiska inkluderingen av romer kan minska arbetskrafts- och kompetensbrist i ett läge där den demografiska utvecklingen är ogynnsam och medföra lägre sociala utgifter. Satsningar på bättre utbildning och kompetenshöjning för arbetstagare som tidigare varit utestängda kan ha en positiv inverkan på produktivitetsutvecklingen. Säkerställande av att romer fullt ut kan utnyttja sin potential att bidra till ekonomin och samhället i stort kommer att leda till en bättre social och ekonomisk utveckling för alla.

Detta motiverar behovet av mer intensiva åtaganden och EU-stöd, särskilt användningen av EU-medel för både riktade åtgärder och allmänna inkluderande reformer. I detta avseende uppmanas medlemsstater med en betydande romsk befolkning att fullt ut utnyttja det föreslagna särskilda målet ESF + att främja socioekonomisk integration av marginaliserade grupper såsom romer. De uppmuntras också att göra mer för att se till att den tillgängliga finansieringen verkligen når den romska befolkningen. Detta kräver också datainsamling uppdelad efter etnicitet och kön för att stödja utformningen, övervakningen och översynen av politiken.

Utöver minimiåtagandena och de åtaganden som härrör från det nationella sammanhanget, uppmanar kommissionen därför medlemsstater med betydande romsk befolkning att i sina nationella strategiska ramar för romer inkludera mer ambitiösa åtaganden:

Den nationella strategiska ramen bör också a)ange en plan eller en uppsättning åtgärder för att förebygga och bekämpa antiziganism och diskriminering, segregering inom utbildning och boende samt antiromska fördomar och stereotyper (även online), b)integrera frågor om romers jämlikhet och inkludering i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå, och c)ange hur medel och finansieringsinstrument på EU-nivå och på nationell nivå kommer att utnyttjas för inkluderande reformer av den allmänna politiken och riktade åtgärder. Den nationella kontaktpunktens roll bör stärkas så att den a)har ett särskilt team och ett institutionellt mandat som säkerställer politisk tyngd, effektiv tvärsektoriell samordning och integrering av frågor om romers jämlikhet och inkludering i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå, b)kan involveras (av de myndigheter som förvaltar EU-medel) i samordningen av mellanstatliga diskussionerna om fördelningen av EU-medel för romer och i den systematiska övervakningen av deras användning (t.ex. genom övervakningskommittéer, undersökningar av konsekvenserna för romers inkludering), c)säkerställa nationellt samråd och nationell dialog som ger romer (särskilt ungdomar och kvinnor) egenmakt, och d)se till att offentlig verksamhet och samhällsservice verkligen når ut till romer, även till dem som bor i avlägsna landsbygdsområden (t.ex. nödåtgärder och medelsiktiga åtgärder i kristider, lagstiftningsreformer, politisk planering för utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder, andra områden av betydelse för socioekonomisk inkludering, sociala tjänster, transporter, minimiinkomstsystem, lagstiftning mot diskriminering).

Vid utformningen och genomförandet av nationella strategiska ramar för romer bör medlemsstaterna beakta de gemensamma grundprinciperna för inkludering av romer 33 . Bilaga 1 34 ger ytterligare vägledning för planering och genomförande av politiken i arbetet för att bekämpa antiziganism och fattigdom i flera generationer 35 , främja romers delaktighet och egenmakt, synliggöra romsk mångfald och kombinera riktade insatser och integrering av ett romskt perspektiv i all offentlig verksamhet. Rekommendationen ger även vägledning om hur man bättre kan hantera nya utmaningar, däribland hur kriser som covid-19-pandemin i oproportionerligt hög grad drabbat romer, säkerställa digital inkludering och miljörättvisa. Dessutom ges vägledning om hur man kan främja (kunskaper om) romsk konst, historia och kultur samt social innovation och politiska experiment.

Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna i arbetet med att utveckla och genomföra deras nationella strategiska ramar för romer, inte bara genom ekonomiskt stöd och samordningsåtgärder, såsom ömsesidigt lärande eller kapacitetsuppbyggnad, utan också genom metodologiskt stöd 36 och bistånd från stödprogrammet för strukturreformer för att utveckla övervaknings- och utvärderingssystem 37 . Medlemsstaterna kan också få stöd från FRA, jämställdhetsorgan och andra nationella människorättsinstitutioner och nationella statistikinstitut för att säkerställa/förbättra den regelbundna datainsamlingskapaciteten på nationell nivå 38 . EU:s stöd kommer att anpassas till nivån på medlemsstaternas åtaganden.

III.2    Rapportering och övervakning av nationella insatser och framsteg vad gäller att uppnå målen

För att säkerställa en effektivare datainsamling, rapportering och övervakning av framstegen när det gäller både EU-målen och de nationella mål som föreslås ovan föreslår kommissionen för första gången användning av en uppsättning indikatorer (se bilaga 2). Detta skulle vara av verkligt värde för det ömsesidiga lärandet mellan medlemsstaterna. Denna uppsättning indikatorer har utarbetats av en arbetsgrupp för indikatorer och rapportering avseende romers jämlikhet , inkludering och delaktighet (under samordning av FRA); i denna arbetsgrupp ingår nationella kontaktpunkter för frågor som rör romer, nationella statistikmyndigheter och kommissionen Detta upplägg kommer också att möjliggöra rapportering om de åtgärder som anges i förslaget till rådets rekommendation.

Rapportering om och övervakning av nationella åtgärder kommer att ske både på EU-nivå och på nationell nivå. Under 2022 kommer kommissionen att utvärdera nationella strategiska ramar för romer, bedöma medlemsstaternas åtaganden och ge vägledning för eventuella förbättringar som behövs.

Medlemsstaterna uppmanas att vartannat år från och med 2023 rapportera om genomförandet av nationella strategiska ramar för romer, inbegripet åtgärder för att främja jämlikhet, inkludering och deltagande och fullt ut utnyttja portföljen med indikatorer. Rapporteringen bör inriktas på genomförandet av de åtaganden som anges i de nationella ramarna, inbegripet uppnåendet av nationella mål, när så är lämpligt. För ökad transparens och för att främja policylärande bör deras rapporter vara offentliga. De strategiska ramarna och slutrapporterna bör även diskuteras i ländernas parlament.

Kommissionen uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) att genomföra den återkommande enkäten om romer vart fjärde år från och med 2020 så att det finns tillräckliga uppgifter om utgångsläge, läge efter halva genomförandet och slutläge för att man ska kunna mäta förändringar 39 . FRA uppmanas också att stödja medlemsstaternas datainsamling och rapportering, bland annat genom arbetsgruppen för indikatorer och rapportering om romer, och bidra till kommissionens övervakning och analys av nationella framsteg.

De nationella rapporterna kommer, tillsammans med bidrag från det civila samhället och FRA:s uppgifter, att ligga till grund för kommissionens återkommande övervakningsrapporter som sammanställs vartannat år. Kommissionen kommer också att göra en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av EU:s strategiska ram för romer.

IV.    EU-insatser

Medlemsstaterna är viktiga aktörer för att möjliggöra förändringar på fältet för romer. EU:s insatser och stöd kommer att komplettera de nationella insatserna för att främja att EU-målen och delmålen kan uppnås senast 2030.

IV.1    Se till att EU-lagstiftningen efterlevs

Åtgärder för att bekämpa antiziganism och diskriminering av romer bygger på en etablerad rättslig ram inom EU, inbegripet de allmänna principerna om icke-diskriminering och jämlikhet i fördragen, som bekräftas i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 40 , samt direktivet om likabehandling oavsett ras 41 och rådets rambeslut om rasism och främlingsfientlighet 42 . Såsom framhålls i EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 kräver ett övergripande system för skydd mot diskriminering först och främst ett effektivt genomförande av den rättsliga ramen, för att säkerställa att individuella rättigheter och skyldigheter respekteras i praktiken. Detta arbete går utöver frågan om romernas situation, men kommer att vara till direkt nytta för de romska befolkningsgrupperna.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka och säkerställa efterlevnaden av direktivet om likabehandling oavsett ras genom att undersöka systematisk diskriminering och vid behov inleda överträdelseförfaranden för att påskynda ändringar av nationell lagstiftning och politik. Under de senaste åren har särskild uppmärksamhet ägnats åt diskriminering av romska barn i utbildning. Kommissionen kommer att tillhandahålla vägledning och utbildning och erbjuda ekonomiskt stöd för insamling av uppgifter om jämlikhet och för ett effektivt genomförande och säkerställande av efterlevnaden av direktivet, bland annat genom att företräda offers intressen. Såsom tillkännagavs i EU:s handlingsplan mot rasism kommer kommissionen att rapportera om tillämpningen av direktivet 43 under 2021 och följa upp med eventuell lagstiftning senast 2022. Vidare kommer kommissionen att fortsätta att stödja jämlikhetsorganens insatser. De ger i sitt arbete hög prioritet 44 åt att försöka förbättra romernas situation och erfarenhet. Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av kommissionens rekommendation om standarder för jämlikhetsorgan 45 . Jämlikhetsorganens roll och oberoende och det eventuella behovet av ny lagstiftning för att stärka jämlikhetsorganens roll kommer att vara viktiga frågor i 2021 års rapport.

Kommissionen kommer också att fortsätta sitt arbete med att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet, särskilt genom att stärka registreringen och rapporteringen av hatbrott med stöd av FRA, förbättra de brottsbekämpande myndigheternas utbildningsstrategier och stärka stödet till offer för hatbrott. Enligt FRA 46 upplever romerna en hög grad (30 % av respondenterna av romskt ursprung) av hatmotiverade trakasserier. Kommissionen upprepar sitt åtagande att säkerställa ett fullständigt och korrekt införlivande och genomförande av rådets rambeslut om rasism och främlingsfientlighet och vid behov inleda överträdelseförfaranden 47 . Som en förutsättning för kampen mot antiziganism måste de miniminormer som fastställts för kriminalisering av hatpropaganda och förnekande, urskuldande eller trivialisering av förintelsen införlivas fullt ut och korrekt i medlemsstaternas lagstiftning. Precis som andra med etnisk eller rasrelaterad minoritetsbakgrund påverkas romerna av hatpropaganda på nätet, och antiziganism är en av de vanligaste grunderna för hatpropaganda. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med it-företag för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet och utvidga insatserna till andra sociala medieplattformar 48 . Rambeslutet kompletteras av direktivet om brottsoffers rättigheter 49 , som bland annat ska säkerställa rättvisa, skydd och stöd för personer som har utsatts för hatbrott och hatpropaganda. EU:s strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) tar upp de särskilda behoven hos offer för hatbrott, däribland romer 50 .

IV.2    Integrera jämlikhet för romer i EU:s politiska initiativ och mobilisera EU-medel för romer 51

Integrering av romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i alla relevanta kommissionsinitiativ kommer att vara avgörande för att uppnå de mål som fastställs i denna strategiska ram. Vid utformningen av strategier – från socioekonomisk inkludering till artificiell intelligens, från den gröna given till digital inkludering, och från åtgärder mot hatpropaganda till migrationspolitik – innebär integrering av jämlikhetsperspektivet även att man säkerställer att EU-politiken och den nationella politiken tillvaratar intressen för alla romer. Som en del av sin verksamhet för att främja jämlikhet för alla, och i alla bemärkelser, kommer kommissionens interna arbetsgrupp för jämlikhet att sträva efter att se till att kampen mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung och dess samspel med andra diskrimineringsgrunder integreras i politik, lagstiftning och finansieringsprogram överlag. Vid genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 kommer det romska perspektivet hela tiden att beaktas. Vägledning och utbildning om integrering av jämlikhetsperspektivet kommer att utformas för att stödja alla som är involverade i detta arbete i varje etapp av EU:s insatser, och ett mer aktivt samråd med organisationer som företräder romer kommer att främjas i hela kommissionens policycykel.

Arbetsgruppen för romska frågor 52 kommer att fortsätta att involvera kommissionsavdelningar på olika nivåer inom viktiga prioriterade områden, så som effektiv användning av EU-medel för att främja romers jämlikhet och inkludering.

Som en del av NextGenerationEU kommer den nya faciliteten för återhämtning och resiliens att stödja investeringar och reformer som är väsentliga för långsiktig återhämtning och främja ekonomisk och social resiliens och sammanhållning. För att få stöd måste medlemsstaterna utforma planer för återhämtning och resiliens som bland annat tar upp de ekonomiska och sociala konsekvenserna av krisen, den digitala och gröna omställningen och de relevanta prioriteringar som fastställs i de landspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Detta stöd kommer att ge medlemsstaterna möjlighet att främja inkludering av marginaliserade grupper, inklusive romer och andra människor med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung. Kommissionens förslag till flerårig budgetram främjar inkluderingen av romer och kampen mot diskriminering, särskilt genom Europeiska socialfonden + (ESF +), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). År 2019 betonade kommissionen vikten av integrering av romer i flera landspecifika rapporter inom ramen för den europeiska planeringsterminen 53 . Detta bör återspeglas och åtgärdas i programmen för 2021–2027.

Kommissionens förslag till förordningarna om gemensamma bestämmelser, ESF+-, ERDF- och EAFRD-förordningarna 54 :

ütillhandahålla ekonomiskt stöd för genomförandet av nationella strategiska ramar och åtgärder för romer, inbegripet mänsklig kapacitet, infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad.

üse till att alla program främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.

übegära uppfyllande av tematiska (nationell strategisk ram för romer, nationell strategisk policyram för social delaktighet och fattigdomsminskning) och övergripande (stadgan om de grundläggande rättigheterna) nödvändiga villkor under perioden 2021–2027,

ükräva att minst 25% av ESF+-medlen främjar social inkludering, med säkerställande av att ett minimibelopp avsätts för de mest behövande, och

übetona ”partnerskapsprincipen”, dvs. deltagande av alla berörda parter, inbegripet organ som företräder social inkludering, icke-diskriminering och grundläggande rättigheter samt det civila samhällets organisationer, i utarbetandet och genomförandet av program och partnerskapsavtal samt i övervakningskommittéerna.

Medlemsstaterna har en nyckelroll när det gäller att utforma offentlig politik och maximera användningen av finansieringsprogram till stöd för romer, eftersom merparten av EU:s budget genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att avsätta medel inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU för att hantera utmaningarna och tillgodose romernas behov, i syfte att genomföra de åtaganden som gjorts i deras nationella strategiska ramar för romer. Kommissionen kommer att sträva efter att se till att landspecifika utmaningar som identifieras i den europeiska planeringsterminen hanteras på lämpligt sätt i de kommande partnerskapsavtalen, och att åtgärder som främjar jämlikhet och inkludering genomförs via operativa program. Kommissionen kommer att noga övervaka att det i sådana medlemsstater finns en tudelad strategi för att å ena sidan göra tjänster inkluderande och å andra sidan tillhandahålla riktade program för marginaliserade romska befolkningsgrupper, och att detta återspeglas i programplaneringsdokumenten för 2021–2027. De nödvändiga villkor som är tillämpliga med avseende på vissa EU-fonder 2021–2027 syftar till att säkerställa respekten för de grundläggande rättigheterna samt romers jämlikhet, inkludering och delaktighet.

För att öka effektiviteten och ändamålsenligheten när det gäller insatser med anknytning till romer kommer kommissionen att stödja gränsöverskridande lärande om både politik och finansiering, såsom nätverket EURoma 55 av förvaltningsmyndigheter och nationella kontaktpunkter för romer.

InvestEU-programmet 56 kan på området sociala investeringar och kompetens också bidra till socioekonomisk inkludering av marginaliserade grupper, däribland romer. Detta kan ske genom innovativa finansieringsmetoder såsom obligationer med sociala verkningar och resultatinriktade projekt, bland annat genom en kombination med EU-bidrag och/eller finansieringsinstrument från sektorsspecifika program eller en kombination av olika flöden av EU-finansiering. Kommissionen kommer att genomföra riktade pilotinitiativ i syfte att testa och demonstrera arbetsmetoder med avseende på konkreta inkluderingsaspekter (boende, sysselsättning, social trygghet) genom användning av innovativa finansieringsmetoder, som skulle kunna införas/utvidgas eller kopieras via större program på nationell nivå eller EU-nivå. Medlemsstaterna kommer att kunna söka tekniskt stöd till stöd för integrering av romers jämlikhet i det politiska beslutsfattandet och reformprocesser genom instrumentet för tekniskt stöd.

IV.3    EU:s insatser och stöd för att främja romers deltagande, inkludering och mångfald

I EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 åtog sig kommissionen att föregå med gott exempel som institution genom att vidta åtgärder för att avsevärt förbättra representativiteten hos kommissionens personal genom åtgärder inriktade på rekrytering och urval. I samband med att kommissionen genomför dessa åtgärder kommer den att se till att de tillämpas med avseende på romer. Kommissionen uppmanar övriga EU-institutioner att vidta åtgärder för att främja mångfald och inkludering på sina respektive arbetsplatser.

Kommissionen kommer att anordna regelbundna möten med företrädare för medlemsstaterna 57 och civilsamhällesorganisationer på EU-nivå och internationella organisationer, med ett starkare mandat när det gäller ömsesidigt lärande. Kommissionen kommer även se till att det sker regelbundna utbyten mellan berörda parter. Kommissionen kommer att fortsätta att anordna möten om sammanhållningspolitiken med civilsamhällesorganisationer (”strukturerad dialog”) under 2021–2027. Den kommer att hålla slutna dialogmöten med romska civilsamhällesorganisationer om utvecklingen av sammanhållningspolitiken.

Kommissionen kommer, i enlighet med vad Europaparlamentet har föreslagit 58 , att lansera en ny omgång kapacitetsuppbyggnad för romska civilsamhällesorganisationer  ‑så att en samordnad och oberoende insyn och rapportering, med utgångspunkt i lärdomarna från Roma Civil Monitor -projektet (2017–2020). Samordnade och oberoende rapporter om övervakningen från civilsamhällets sida ska enligt planerna upprättas vartannat år från och med 2022.

Kommissionen kommer att sträva efter att maximera inflytandet för deneuropeiska romaplattformen 59 , , som sammanför nationella myndigheter, EU, internationella organisationer och företrädare för det romska civilsamhället och syftar till att stimulera samarbete och utbyte av erfarenheter. Den kommer att anordna tematiska, landspecifika och regionala översyner av nationella strategiska ramar på grundval av resultaten av projektet Roma Civil Monitor och nationella övervakningsrapporter.

Genom sin finansiering av de nationella plattformarna för romer kommer kommissionen att främja en reform av dessa 60 särskilt genom att göra dem mer representativa för den nationella romska befolkningen. De kan utvidgas till att omfatta nya aktörer (t.ex. organisationer som arbetar med barns rättigheter, den privata sektorn) för att möjliggöra nytt lärande, frigöra potentialen till social innovation, förändra attityder och åstadkomma varaktiga sociala förändringar. För att uppmuntra ett aktivt engagemang bland romer, särskilt bland romska kvinnor och ungdomar, bör en plattformsrepresentant väljas för att säkerställa kontakter över gränserna mellan nationella och europeiska romaplattformar, samtidigt som romska ungdomar bör erbjudas särskilda praktikplatser eller lägre befattningar inom de nationella strukturer som är knutna till genomförandet av nationella romaplattformar. Synergier med andra EU-initiativ, nationella eller internationella initiativ, särskilt projektet om civilsamhällets övervakning, bör tas till vara för att främja ömsesidiga lärdomar och policyöverföring.

IV.4    EU-insatser och stöd för att främja jämlikhet och bekämpa antiziganism

För att understödja romers jämlikhet genom att motverka antiziganism kommer kommissionen att stödja verksamhet som främjar positiva narrativ och romska förebilder, bekämpar negativa stereotyper, stärker medvetenheten om romsk historia och kultur samt främjarsanning och försoning inom ramen för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

Kommissionen kommer att genomföra en gemensam kampanj tillsammans med Unesco för att bekämpa desinformation, hatpropaganda och konspirationsteorier, inklusive sådana som berör romer. Den kommer att fortsätta att stödja den privata sektorn genom EU-plattformen för mångfaldsstadgor och undersöka sätt att samarbeta med medierna för att skapa positiva budskap och främja jämlikhet och mångfald på alla områden. På grundval av befintliga erfarenheter 61 kommer kommissionen att utforma en rad seminarier om stereotyper grundade på ras och etnisk tillhörighet, inbegripet sådana som riktar sig mot romer, med deltagande av journalister, organisationer i civilsamhället och företrädare för grupper med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etnisk tillhörighet.

Kommissionens kommunikationsverksamhet kommer att upplysa om fördelarna med jämlikhet och mångfald 62 Kommissionen kommer att anordna en rad medvetandehöjande evenemang med fokus på medlemsstater med stora romska befolkningsgrupper, bekämpa stereotyper, främja kulturell mångfald, stärka och lyfta fram romska barn, ungdomar och kvinnor som förebilder i olika grupper samt föra samman befolkningsgrupper.

Medvetenheten om konsekvenserna av den från flera håll kommande diskrimineringen av romska kvinnor kommer att anpassas till den EU-omfattande kommunikationskampanjen om bekämpande av könsstereotyper, som tillämpar en intersektionell strategi på alla livets områden, som en del av jämställdhetsstrategin.

V.    Främja romers jämlikhet, inkludering och delaktighet utanför EU

EU och medlemsstaterna bör främja romernas jämlikhet, inkludering och deltagande i sina yttre åtgärder, särskilt inom ramen för sin utvidgnings-, grannskaps- och utvecklingspolitik samt inom ramen för sin politik på det humanitära området.

Västra Balkan är av stor geostrategisk betydelse för EU. I kommissionens meddelande från februari 2020 63 efterlyses en anpassning till EU:s politik, däribland i fråga om stödet till de mest missgynnade. Partnerländerna på västra Balkan har redan på eget initiativ anpassat sig till EU:s ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020. Och de har gjort en del anmärkningsvärda framsteg. Vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020 gav EU:s ledare återigen sitt stöd för det europeiska perspektivet när det gäller västra Balkan och sin beslutsamhet att öka stödet för dess politiska, ekonomiska och sociala omvandling 64 . De välkomnade det starka engagemanget hos partnerländerna på västra Balkan för demokratins och rättsstatsprincipens, samt därunder även mänskliga rättigheters, jämställdhetens och minoritetsrättigheters, företräde 65 .

Romernas närvaro på västra Balkan är betydande och liknar situationen i de EU-medlemsstater som har en betydande romsk befolkning. Det finns övertygande skäl för att behandla frågor om romernas jämlikhet, inkludering och deltagande i EU respektive på västra Balkan på samma sätt, inbegripet tillämpning av samma mål för perioden fram till 2030. I juli 2019 antog premiärministrarna på västra Balkan en förklaring om integrering av romer inom ramen för EU:s utvidgningsprocess, där de åtog sig att vid anslutningen konkret ha förbättrat romernas situation när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård , boende, folkbokföring och icke-diskriminering 66 . EU kommer att fortsätta att stödja genomförandet av förklaringen och arbetet med datainsamling, budgetering med hänsyn till frågor rörande romer samt kartläggning av romers bostadssituation. En gradvis anpassning till EU:s mål och metoder kommer att ingå i det europeiska perspektivet för alla länder som vill ansluta sig till EU.

Partnerna på västra Balkan lägger, i likhet med EU:s medlemsstater inom ramen för planeringsterminen, fram årliga ekonomiska reformprogram (ERP), inbegripet reformer för att öka konkurrenskraften och förbättra förutsättningarna för tillväxt för alla och skapande av arbetstillfällen. ERP-rapport om social inkludering, fattigdomsminskning och lika möjligheter, inbegripet för romer. Instrumentet för stöd inför anslutningen för perioden 2021–2027 kommer, när det väl har antagits, att fortsätta att stödja reformer och anpassning till EU:s krav på regional och nationell nivå. I den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan fastställs prioriterade investeringsområden för att främja konvergens, tillväxt och konkurrenskraft i regionen, särskilt till stöd för marginaliserade grupper och minoriteter, däribland romer. 67 . Ytterligare relevanta EU-medel, med anknytning till återhämtningen efter covid-19 eller andra stödåtgärder inom ramen för yttre förbindelser, såsom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, kommer också att mobiliseras för att främja inkluderingen av romer 68

EU kommer att fortsätta att främja icke-diskriminering och jämlikhet i helt världen på grundval av EU:s strategiska ram 69 , EU:s handlingsplan om mänskliga rättigheter och demokrati (2020-2024) 70 och EU:s handlingsplaner för jämställdhet 71 , och att beakta frågor rörande romer vid genomförandet av 2019 års EU-riktlinjer om icke-diskriminering inom de yttre åtgärderna 72 . EU:s insatser kommer att komplettera nationella initiativ och stödja det civila samhället. Jämlikhet för och integrering av romer kommer att vara en återkommande punkt på dagordningen i människorättsdialoger och andra politiska dialoger med länder utanför EU som har en betydande romsk befolkning. EU kommer att fortsätta sitt aktiva engagemang för jämlikhet för romer i regionala och multilaterala forum, särskilt Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Förenta nationerna.

VI.    Slutsats

Romerna har bidragit till Europas kulturella rikedom, mångfald, ekonomi och gemensamma historia i århundraden. EU har en skyldighet att skydda sin romska minoritet mot diskriminering, antiziganism och social utestängning. För att uppnå jämlikhet, inkludering och delaktighet för romer krävs att alla EU-institutioner, nationella regeringar och EU-organ, jämlikhetsorgan och andra människorättsinstitutioner går samman och vidtar åtgärder i partnerskap med det civila samhället och internationella organisationer, och att romerna själva deltar fullt ut i detta. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet att stödja denna strategiska ram och uppmanar rådet att arbeta för ett snabbt antagande av den föreslagna rekommendationen om romers jämlikhet, inkludering och deltagande, vilket skulle säkerställa att medlemsstaterna och kommissionen arbetar sida vid sida. Genom att arbeta tillsammans kan vi göra verkliga framsteg fram till 2030 för att få till stånd ett Europa där romska individer och befolkningsgrupper, i all sin mångfald, har lika möjligheter på alla områden i livet och kan dra nytta av socioekonomisk integration och delta på lika villkor i samhället.

(1)

     En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final .

(2)

     ”Romer” används som paraplyterm för flera olika folkgrupper med romskt ursprung, t.ex. Rom, Sinti, Kale, Romanichels och Boyash/Rudari. Det omfattar även grupper som ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal, men också resandegrupper, inbegripet etniska resande och dem som förs in under det administrativa begreppet ”Gens du voyage”, liksom personer som identifierar sig själva som zigenare, utan att förneka dessa gruppers särdrag.

(3)

         Se Europarådets beräkningar från 2012 .

(4)

   Antiziganism (en form av rasism som drabbar romer) är ett strukturellt fenomen med historiska rötter som kan visa sig på institutionell, social och interpersonell nivå. Den har sitt ursprung i hur majoritetsbefolkningen ser på och behandlar de som betraktas som ”zigenare”. Den uppstår genom en process av ”andrafiering” som bygger både negativa och positiva exotiserande stereotyper. Även om det råder enighet om vad antiziganism innebär bland dem som vill skärpa bekämpningen av denna form av rasism har själva termen debatterats. Europaparlamentet (i sina resolutioner från 2015 , 2017 , 2019 och 2020 ), kommissionen (i sina årliga meddelanden mellan 2015 och 2019 och i sitt sammanfattande dokument ) från 2018, rådet (i sin rekommendation från 2013 och i sina slutsatser från 2016 ) och Europarådet har erkänt antiziganism som ett hinder för inkludering, och därmed vikten av att hantera detta problem. Kommissionen använder den stavning som föreslås av Alliance against Antigypsyism , men inser att olika termer kan vara lämpliga i olika nationella sammanhang.

(5)

      COM(2011) 173 final .

(6)

     Nationella kontaktpunkter för den nationella strategin för romer som har rätt att samordna utveckling och genomförande på nationell nivå. Efter antagandet av EU-ramen utsågs de i alla medlemsstater, utom Malta som inte har någon romsk befolkning.

(7)

     Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna ( (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1 )..

(8)

     Vilket framgår av utvärderingen av ramen: COM(2018) 785 final , SWD(2018) 480 final .

(9)

     Rapport om utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, COM(2018) 785 final .

(10)

    Kommissionen har med stöd av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung inlett överträdelseförfaranden mot tre länder (CZ, HU och SK) för skolsegregering av romska barn.

(11)

     Rapport om utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, COM(2018) 785 final.

(12)

     Se åtföljande arbetsdokument SWD(2020) 530 final, bilaga 1.

(13)

      COM(2019) 406 , SWD(2019)320 , alla årsrapporter .

(14)

      A meta-evaluation of interventions for Roma inclusion .

(15)

     Se Europaparlamentet 2020   2019 , rådet ,   det civila samhället .

(16)

     Enligt artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen vid ”utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet [ ... ] söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”. Europeiska jämställdhetsinstitutet definierar ”intersektionalitet” som ett ”analytiskt verktyg för att studera, förstå och agera utifrån de sätt på vilka kön och genus samvarierar med andra personliga egenskaper/identiteter och hur dessa samvariationer bidrar till unika erfarenheter av diskriminering”. Definitionen gäller alla former av diskriminering.

(17)

     Principerna 1 (inkluderande utbildning av god kvalitet), 3 (lika möjligheter) och 20 (tillgång till grundläggande tjänster) är särskilt viktiga för romer och är vägledande för användningen av EU-medel för både riktade och allmänna åtgärder.

(18)

     Det finns stort utrymme att förbättra situationen för romer i Europa och därmed uppnå agendans mål om att ”ingen ska lämnas utanför”. Genom att ta itu med romernas situation kan EU närma sig målen för hållbar utveckling. FN:s hållbarhetsmål 1–2 (minska fattigdom och hunger), 3–4 (främja god hälsa och välbefinnande samt god utbildning för alla), 6–7 (tillgång till rent vatten och sanitet, samt ekonomiskt överkomlig och ren energi), 10–11 (minska ojämlikheten inom och mellan länder, samt främja inkluderande och hållbara städer och samhällen), och 16 (inkluderande samhällen, tillgång till rättslig prövning för alla, samt effektiva, ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner) är särskilt viktiga ingångspunkter.

(19)

     I rådets slutsatser från 2016 uppmanades kommissionen att föreslå ett initiativ för tiden efter 2020, och i detta inkludera ett förslag till översyn av rådets rekommendation från 2013 om påskyndande av processen för integrering av romer .

(20)

     Europaparlamentets resolution av den 17 september 2020 om genomförandet av nationella strategier för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder till människor med romsk bakgrund i Europa ( P9_TA(2020)0229 ). Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism ( P8_TA(2019)0075 ). Rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser av den 24 oktober 2019 om välfärdsekonomi ( 13432/19 ), i vilka kommissionen uppmanas att förnya åtagandet om romers integrering. Vid den högnivåkonferens om EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer som hölls i Bukarest den 4–5 mars 2019 uppmanade deltagarna dessutom kommissionen att lägga fram ett förslag till en ny, ambitiös EU-ram för perioden efter 2020 och efterlyste starkare åtaganden från medlemsstaternas och utvidgningsländernas sida när det gäller romers integrering. Information från ordförandeskapet ( 7003/19 ,14.3.2019).

(21)

     När det gäller vikten av att EU-ramen för tiden efter 2020 får en tydligare inriktning på att bekämpa antiziganism och diskriminering hänvisas till de expertrekommendationer som utarbetades efter konferensen om antiziganism (Wien, 27.11.2018).

(22)

     Se åtföljande arbetsdokument SWD(2020) 530 final.

(23)

     För mer information om indikatorer och uppgiftskällor, se bilaga 2 och rapporten Monitoring framework for a post-2020 EU initiative on Roma equality, inclusion and participation från den arbetsgrupp som arbetar med indikatorer och rapportering om romer (och samordnas av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)), vars deltagare omfattar nationella kontaktpersoner för frågor som rör romer, nationella statistikmyndigheter och kommissionen).

(24)

     Andra indikatorer undersöks av arbetsgruppen för indikatorer och rapportering avseende romers jämlikhet som samordnas av FRA. De rör exempelvis materiell och social fattigdom, tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt bostadssegregation.

(25)

     Se de gemensamma grundprinciperna . Princip 2 (explicita, men inte exkluderande, riktade insatser) innebär att man fokuserar på romer som målgrupp men utan att exkludera andra personer som lever under liknande socioekonomiska förhållanden. Princip 4 (som är inriktad på majoritetssamhället) handlar om att romerna ska integreras i majoritetssamhället (i fråga om utbildning, arbetsmarknad och boende). Om det fortfarande finns utbildningar eller bostadsområden som är delvis eller helt segregerade måste politiken för romsk inkludering ha som mål att komma till rätta med detta. Utvecklingen av konstgjorda och separata arbetsmarknader för romer måste undvikas.

(26)

     För en människorättsbaserad strategi när det gäller datainsamling hänvisas nationella myndigheter till European handbook on equality data (2016 revision),   Guidelines on improving the collection and use of equality data (2018) and Data collection in the field of ethnicity (2017) .  Medlemsstaterna uppmuntras avsätta de resurser som krävs för denna datainsamling och dra nytta av stödet från FRA för att öka sin kapacitet i detta avseende.

(27)

     Se åtföljande arbetsdokument SWD(2020) 530 final.

(28)

     De gemensamma grundprinciperna för inkludering av romer ger en ram för en lyckad utformning och ett framgångsrikt genomförande av åtgärder för att stödja inkludering av romer. Principerna 2 och 4 handlar om att kombinera riktade och allmänna åtgärder.

(29)

     Medlemsstaternas programplanering när det gäller målet under ESF+ att specifikt främja socioekonomisk integration av marginaliserade grupper så som romer måste uppfylla alla krav i bilaga IV till kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 när det gäller det tematiska nödvändiga villkoret om nationella strategiska ramar för romer. Flera andra EU-finansieringsinstrument, såsom sammanhållningspolitiska medel, kan användas för romers jämlikhet och inkludering.

(30)

     Dessa plattformar sammanför myndighetsaktörer och aktörer från det civila samhället. De syftar till att stimulera samarbete och utbyte av erfarenheter om framgångsrik inkludering av romer.

(31)

     Redan under perioden 2011–2020 inrättades ett nätverk av nationella kontaktpunkter för romer som möjliggör utbyte av information och erfarenheter mellan medlemsstaterna på europeisk nivå.

(32)

     Fyra EU-länder har stora romska befolkningar (Bulgarien: 9,94%, Rumänien: 9,02%, Slovakien: 8,63%, Ungern: 7,49 %) Tjeckien har en mindre romsk befolkning (1,90 %), liksom Grekland (1,63 %) och Spanien (1,55 %). Se Europarådets beräkningar från 2012 .  

(33)

      Gemensamma grundprinciper .

(34)

     Bilaga 1 utgår från lärdomarna från utvärderingen av EU-ramen,  synpunkter i tre expertrapporter och civilsamhällesorganisationers synpunkter som underlag för reflektioner om politiken för romer efter 2020  och expertis från kommissionens avdelningar.

(35)

     Ett pågående kommissionsprojekt, som ska vara slutfört i slutet av 2020, analyserar de bakomliggande orsakerna till att fattigdom och utanförskap ärvs mellan generationer och föreslår åtgärder för att komma till rätta med detta. Ett annat pågående projekt mellan kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter kommer att omfatta analys av uppgifter för inblick i kopplingarna mellan diskriminering och sårbarhet i Europa på subnationell nivå. Hur stor betydelse diskriminering har för den relativa risken för socioekonomisk exkludering och huruvida romer har drabbats hårdare och är mer sårbara för covid-19-pandemin i specifika territoriella sammanhang. Resultaten kan bli en evidensbas för omfattande insatser för att hantera både socioekonomiska nackdelar och diskriminering.

(36)

     Särskilt från kommissionens gemensamma forskningscentrum för randomiserade konsekvensbedömningar av vissa riktade eller generella flaggskeppsinsatser, men även från byrån för grundläggande rättigheter för att bedöma de planerade åtgärdernas relevans.

(37)

     Som exempel får Rumänien för närvarande tekniskt stöd genom stödprogrammet för strukturreformer för att utveckla ett övervaknings- och utvärderingssystem för genomförandet av strategin för inkludering av romer.

(38)

     Att fastställa principen om självidentifiering i individbaserade datainsamlingar, t.ex. folkräkningar, stora enkäter och administrativa data.

(39)

     Under 2021 kommer enkäten att utvidgas till att omfatta Serbien och Nordmakedonien.

(40)

     Se särskilt artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen ( EU-fördraget ), artiklarna 8, 10, 19 och 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ( EUF-fördraget ), och artiklarna 20 och 21 i stadgan .

(41)

      2000/43/EG

(42)

      2008/913/RIF

(43)

     Rapporten kommer även behandla tillämpningen av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16 ) .

(44)

     Equinet, 28 juli 2020: Roma and Traveller Inclusion: towards a new EU framework, learning from the work of equality bodies .

(45)

      C(2018)3850 final .

(46)

     FRA, 2017, Second European Minorities and Discrimination Survey.

(47)

     EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final .

(48)

     Se arbetet med uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet , C(2018) 1177 final .

(49)

     2012/29/EU.

(50)

      COM(2020) 258 final .  

(51)

     Se bilaga 3 i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar för mer information om relevanta generella EU-initiativ och användning av EU-medel.

(52)

     Inrättades 2010 och består av företrädare för GD JUST, EMPL, EAC, SANTE, NEAR, HOME, REGIO och AGRI.

(53)

     Se landrapporterna för BG, CZ, ES, HU, RO, SK, särskilt bilaga D i dessa.

(54)

      COM/2018/375 final , COM/2018/382 final , COM/2018/392 final .

(55)

      Nätverket lanserades 2007 av Spaniens ESF-förvaltningsmyndighet.

(56)

     InvestEU-programmet (2021–2027), se även bilaga 3 till arbetsdokumentet.

(57)

     Inom ramen för nätverket av nationella kontaktpunkter för romer.

(58)

      Förberedande åtgärd – Roma Civil Monitor – Stärka kapaciteten och delaktigheten för det romska och proromska civilsamhället i övervakningen och översynen av politiken .

(59)

      https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/combatting-discrimination/roma-and-eu/european-platform-roma-inclusion_en .

(60)

     Nationella romaplattformar är delaktighets- och samrådsprocesser som sammankallas och hanteras av de nationella kontaktpunkterna för romer för att främja dialog, ömsesidigt lärande, samarbete och deltagande i utveckling, genomförande och kontroll av nationella strategiska ramar, med stöd från kommissionen via regelbundna ansökningsomgångar. Nationella romaplattformsprocesser bör bidra till utformning, genomförande, kontroll och omprövning av politiken. Plattformarna har tre huvuduppgifter: bredda de politiska diskussionerna om genomförandet av nationella strategiska ramar för romer, fördjupa de inhemska strukturerna för ansvarsutkrävande och stärka kopplingarna mellan lokala och nationella nivåer.

(61)

     Se Media seminars - Stopping discrimination against Roma .

(62)

     t.ex. ur en romsk kvinnas perspektiv: Equal opportunities — let’s make it a reality for all .

(63)

     Stärka anslutningsprocessen- Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan, COM(2020) 57 final .

(64)

     Toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 5–6 maj 2020, rådets slutsatser och COM(2020) 315 final . 

(65)

      Zagrebförklaringen .

(66)

     Öka romernas sysselsättning (från 16.5 till 25 %), öka fullgörandet av den obligatoriska utbildningen (från 51 % till 90 %), tillhandahålla sjukförsäkring (för minst 95 %), legalisera boendesituationer, förebygga diskriminering och säkerställa fullständig folkbokföring. Poznan-deklarationen .

(67)

COM(2020) 641 final, antagen den 6 oktober 2020.

(68)

     Kommissionens meddelande Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin ( COM(2020) 315 final ).

(69)

     11855/12 bilaga II, Europeiska unionens råd, 25 juni 2012.

(70)

     EU:s handlingsplaner för mänskliga rättigheter och demokrati 2012–2014 och 2015–2019, Det gemensamma meddelandet om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2020–2024) , antaget av kollegiet den 25 mars 2020. Rådet förväntas anta meddelandet under det sista kvartalet 2020 .

(71)

     Jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020 SWD (2015) 182 och dess planerade efterföljare.

(72)

      EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – icke-diskriminering inom de yttre åtgärderna .

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.10.2020

COM(2020) 620 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande

{SWD(2020) 530 final}

Bilaga 1: Riktlinjer för planering och genomförande av nationella strategiska ramar för romer

Bekämpa antiziganism Tack vare det arbete som gjorts av Alliance against Antigypsyism, Europaparlamentet. och Europarådet 1 råder nu växande enighet om att antiziganism (en form av rasism riktad specifikt mot romer) är en av orsakerna till att romer hålls kvar i utanförskap. Eftersom antiziganism och utanförskap resulterar i en ond cirkel bör de bekämpas parallellt. Genom att bekämpa diskriminering och antiziganism gör man de inkluderingsfrämjande åtgärderna mer effektiva, vilket i sin tur främjar ökad öppenhet och acceptans i samhället. Hela samhället, såväl romer som icke-romer, måste medverka för att bekämpa antiziganism och främja mångfald och inkludering. Det handlar om att stärka romers egenmakt och ta itu med majoritetssamhällets (däribland institutioners) attityder och beteende. Jämlikhetsorgan kan vara priviligierade partner för nationella kontaktpunkter för romsk inkludering när det gäller att sätta standarder för genomförandet och driva en ökad fokusering på att bekämpa diskriminering i strategierna. Nationella strategiska ramar bör ·innefatta en separat inriktning på bekämpning av antiziganism för att 1)    lyfta fram förekomsten av antiziganism och skyldigheten att bekämpa den, 2)    erkänna antiziganismens historiska dimensioner, i synnerhet Förintelsen av romer, öka kunskaperna om romernas historia och främja försoning, 3)    öka kunskaperna om de ömsesidiga effekterna av mångfald och inkludering, skapa positiva narrativ, skapa positiva förebilder, främja möten mellan olika befolkningsgrupper och interkulturellt lärande för att bekämpa stereotyper och felaktig information om romer inom utbildningsväsendet, massmedier, humaniora, kultur och historia, 4)    bekämpa diskriminering som ett uttryck för antiziganism, 5)    bekämpa hatpropaganda och hatbrott som uttryck för antiziganism och uppmuntra till anmälan av brott, trakasserier och våld motiverade av fördomar, 6)    främja möjligheterna till rättslig prövning för offer för antiziganism och diskriminering, 7)    öka kunskaperna bland romer om deras rättigheter, och 8)    undanröja och förhindra systemomfattande, institutionell och strukturell diskriminering 2 av romer, ·förebygga och bekämpa antiziganism som en tvärgående/övergripande prioritering inom alla politikområden för att 1)    motverka segregering, mobbning och trakasserier inom utbildningsväsendet, öka kunskaperna bland skolpersonal om dessa frågor, 2)    bekämpa diskriminering i arbetslivet och när det gäller tillträdet till arbetsmarknaden och öka kunskaperna bland arbetsgivare om dessa frågor, 3)    bekämpa diskriminering när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård av god kvalitet, avskaffa parallella, segregerade tjänster, förhindra människorättskränkningar (t.ex. tvångsaborter och tvångssterilisering), öka kunskaperna bland vårdpersonal om dessa frågor, 4)    motverka rumslig segregering, förhindra avhysning om inget alternativt boende erbjuds, öka kunskaperna inom myndigheter om dessa frågor, och 5)    regelbundet samla in jämlikhetsdata (data om erfarenheter av diskriminering, data från jämlikhetsorgan om fall av diskriminering).

Bekämpa fattigdom i flera generationer  (med barnskydd i fokus och bättre utnyttjande av EU-medel) Att förhindra att fattigdom och utestängning fortplantar sig i flera generationer är avgörande för att förbättra situationen för marginaliserade romer. Utestängning och diskriminering när det gäller tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och boende påverkar barns utveckling och kan i förlängningen påverka deras framtida föräldraskap och förvärra underläget för deras egna barn. Den onda cirkeln av utestängning och diskriminering kommer att fortsätta om inte kraftfulla insatser görs för att ta ett helhetsgrepp på de bakomliggande orsakerna och planera en bättre framtid för nästa generation. Detta förutsätter insatser som sätter barnen i fokus och som upprätthålls under en längre tid. Nationella strategiska ramar bör ·mobilisera relevant expertis på alla förvaltningsnivåer för att utforma åtgärder som syftar till att skydda barn, anslå tillräckliga resurser till förskoleverksamhet, barnomsorg och utbildning (t.ex. stipendier, mentorskap, stöd efter skolan), kost, personlig utveckling och arbete med familjer, ·uppmuntra deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, ·skydda kvinnor, barn och ungdomar genom strategier för att bekämpa brott som människohandel och alla former av exploatering (sexuellt utnyttjande, arbetskraftsexploatering, påtvingat tiggeri och exploatering för brottslig verksamhet som tvångs- och skenäktenskap) och ge dem tillgång till hjälp, stöd och skydd, ·förbättra tillgången till samhälls- och familjebaserade tjänster för personer med funktionsnedsättning och barn som står utan föräldraomsorg, stärka insatserna för att förhindra institutionalisering genom att stödja familjer som lever under otrygga förhållanden och personer med funktionsnedsättning, ·säkerställa långsiktigt hållbara stödåtgärder för barn och deras familjer för att förbättra förutsättningarna för nästa generation, ·basera planering av ekonomiskt stöd och investeringar på korrekta analyser av de bakomliggande orsakerna till marginalisering (socioekonomisk exkludering och diskriminering), genom systematiska utvärderingar och analyser av nationella, regionala och lokala insatser som fungerar (eller inte fungerar) samt orsakerna till detta, och därigenom ge tillgång till mer detaljerad dokumentation som ger ökad insikt i hindren för inkludering, involvera alla berörda aktörer (lokala myndigheter, civilsamhället, romska/icke-romska aktörer med eventuellt olika åsikter) i analysarbetet, ·analysera utnyttjandet av EU-medel tillsammans med förvaltningsmyndigheterna och, om övervakningsrapporter visar att medlen i själva verket inte har använts för att uppnå inkluderingsmålen, samarbeta med lokala myndigheter/förvaltningsmyndigheter och berörda aktörer för att förstå varför och undanröja eventuella hinder som upptäcks, och ·etablera nära förbindelser mellan de nationella kontaktpunkterna för romsk inkludering och de myndigheter som ansvarar för att övervaka EU-medel. säkerställa att användningen av EU-medel för romer skapar verkliga möjligheter till delaktighet och får den avsedda effekten för dem i deras vardag, i stället för att gynna andra intressen.

Främja romers delaktighet Att romer kan delta i det offentliga samtalet är en förutsättning för och möjliggör jämlikhet och inkludering, samt främjar en demokratisk och effektiv samhällsstyrning. Delaktighet och egenmakt för romer handlar om att ge människor en röst och göra det möjligt för dem att agera på nya och positiva sätt. Inkludering öppnar dörren för handling och ger människor möjlighet att delta. Delaktighet och egenmakt är principer och processer för att förbättra människors levnadsvillkor och livsresultat. Att stödja meningsfull delaktighet för romer i beslutsfattandet på lokal, nationell och europeisk nivå är en förutsättning för att motverka utestängning. Romska och pro-romska civilsamhällesorganisationer är särskilt viktiga aktörer. När de nationella kontaktpunkterna för romsk inkludering samordnar utarbetandet av nationella strategiska ramar uppmuntras de att främja delaktighetsmodeller genom att t.ex. låta tematiska arbetsgrupper ta fram behovsbedömningar, prioriteringar, delmål och åtgärder på viktiga områden på ett sätt som sammanför nationella, regionala, lokala och icke-statliga aktörer och säkerställer romsk delaktighet. Dessa modeller och strukturer kan därefter användas för att övervaka och utvärdera genomförandet. Nationella strategiska ramar bör ·ange obligatoriska minimiaspekter av och kanaler för romers delaktighet i utformning, genomförande och övervakning av politiken och i EU-fondernas programplanering, bland annat genom skriftliga protokoll om delaktighet som fastställer mandat (omfattning och typ av deltagande), sammansättning (principer för val av medlemmar), arbetsmetoder och förväntade resultat av samråds- och deltagandeorgan i syfte att säkerställa samarbete, förtroende och ansvarsskyldighet 3 , ·stärka romska befolkningsgruppers egenmakt på lokal nivå för att säkra lokalt ägarskap och insatser som uttryckligen syftar till social och politisk förändring. Målgruppsmobilisering bör ses som en medveten inkluderings- och delaktighetsprocess som involverar romer, lokala myndigheter och organisationer, ·säkerställa att romer är representerade i hela sin mångfald (inhemska och utländska medborgare, marginaliserade och integrerade, kvinnor, barn och ungdomar) i politik- och samrådsprocesser, ·förbättra lokala insatser genom att anlita fler romer som kan fungera som medlare och bidra till att överbrygga den kvarvarande förtroendeklyftan mellan romer och majoritetsbefolkningen, ·främja samarbete mellan civilsamhällesorganisationer inriktade på romer och civilsamhällesorganisationer med bredare verksamhetsområde, i synnerhet organisationer inriktade på barns, ungdomars och kvinnors rättigheter, ·använda EU-medel och andra medel för att ge regelbundet stöd till kapacitetsuppbyggnad (för jämlikhetsscreening, delaktighet etc..), särskilt hos gräsrotsorganisationer och det lokala civilsamhället, och ·i länder med en betydande romsk befolkning: ofrämja positiv särbehandling för att öka romers delaktighet i nationell och lokal förvaltning när det gäller frågor om jämlikhet och inkludering, forskning etc., och oöverväga att inrätta nationella romska paraplyorganisationer för fortlöpande samråd och delaktighet i politiska diskussioner. Dessa bör få grundläggande institutionella bidrag från staten eller regelbundet civilsamhällesstöd.

Spegla mångfalden Det är mycket viktigt att erkänna mångfalden bland romer och romska samhällen när de nationella strategiska ramarna utformas. EU:s strategiska ram för romer uppmuntrar stärkt egenmakt för romska kvinnor, ungdomar och barn (och romer med funktionsnedsättning, äldre romer, hbti+-personer och romer som förflyttar sig inom EU) för att överbrygga socioekonomiska skillnader och göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter fullt ut, förverkliga sin potential och vara aktiva förändringsaktörer. Nationella strategiska ramar bör ·bedöma alla romers behov och situation (inklusive romer från andra medlemsstater eller tredjeländer samt statslösa romer), ·motverka multidiskriminering och intersektionalitet, som förvärrar utestängningen, ·inriktas på de mest marginaliserade romska grupperna genom åtgärder för inkludering och fattigdomsbekämpning (men utan att exkludera andra grupper som befinner sig i en liknande situation) och rikta sig till alla romer genom åtgärder som främjar delaktighet, samt rikta sig till såväl romer som icke-romer med åtgärder för att förhindra och bekämpa antiziganism och diskriminering, ·fastställa särskilda mål och riktade åtgärder för romska kvinnor, barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, äldre romer, EU-migranter, statslösa romer och romer från tredjeländer (beroende på vad som är relevant) och dela upp indikatorerna efter kön och ålder, ·ta hänsyn till jämställdhetdimensionen på alla områden, särskilt utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, barnomsorg och kampen mot (multi)diskriminering, inbegripet våld och exploatering (i hemmet), främja delaktighet och säkerställa att åtgärder tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet, ·främja romska kvinnors möjligheter till rättslig prövning för att förebygga/förhindra våld i hemmet och andra människorättskränkningar, ·omfatta samarbete över gränserna för att på ett effektivare sätt hantera de utmaningar och möjligheter som romers rörlighet mellan länder leder till och säkerställa att de har tillgång till utbildning, arbetsmarknad, boende, hälso- och sjukvård och andra sociala tjänster, och ·undanröja statslöshet bland romer genom att säkerställa allmän folkbokföring och tillgång till identitetshandlingar, formella förfaranden för fastställande av statslöshet och allmän tillgång till tjänster.

En kombination av generella och riktade strategier Även om bekämpningen av diskriminering och utestängning av romer även framöver bör utgöra en riktad strategi bör syftet med strategin vara att romer ska inkluderas och behandlas lika på alla områden i livet. Detta förutsätter att den allmänna politiken reformeras utifrån ett inkluderingsperspektiv genom en kombination av riktade och allmänna strategier. Riktade strategier bör vara tillfälliga och syfta till att minska romernas underläge och den diskriminering som de utsätts för. Riktandet av strategierna bör vara explicit (men inte nödvändigtvis baserad på etnicitet), men inte exkluderande, dvs. inte utesluta icke-romer som befinner sig i samma situation. Nationella strategiska ramar bör ·tydligt ange hur de särskilda riktade åtgärderna (skyddsåtgärder) undanröjer de hinder som ligger i vägen för romers tillträde till och möjligheter att dra nytta av den allmänna politiken, och hur den offentliga politiken görs mer inkluderande för romer, ·främja romers tillgång till rättigheter och allmänna tjänster med ytterligare riktat stöd, men utan att skapa permanenta parallella strukturer, ·rikta insatserna territoriellt för att ta hänsyn till lokala förhållanden. kombinera inriktning på territorier och samhällsgrupper inom ramen för breda insatser (t.ex. för att bekämpa extrem fattigdom) och säkerställa att de når ut till den romska befolkningen, ·i länder med en betydande romsk befolkning: ounderkasta allmänna politiska åtgärder en screening/revision för att analysera deras inverkan på romers jämlikhet och inkludering, ofastställa hur EU-medel ska användas för att reformera den allmänna politiken så att den blir inkluderande (för att t.ex. desegregera utbildningsväsende och boende) och för riktade åtgärder, och ofastställa arrangemang för att integrera frågan om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet i all offentlig verksamhet på regional och lokal nivå.

Utöka åtgärderna för att förhindra/lindra krisers oproportionerliga inverkan på romer Frågan om romers jämlikhet och inkludering är en aspekt av alla grundläggande utmaningar som EU står inför i dag (inbegripet covid-19-pandemin, klimatförändringarna och den gröna och den digitala omställningen). Särskild omsorg bör ägnas åt att säkerställa att inte en oproportionerligt stor del av den börda som följer av kriser och omställningar drabbar diskriminerade och marginaliserade grupper, särskilt bland romer, och att krisinsatser och mer långsiktiga tillväxtstrategier innefattar riktat ytterligare stöd för deras inkludering. Lärdomar bör dras av covid-19-pandemin, som i oproportionerligt hög grad drabbade marginaliserade romska befolkningsgrupper och på kort sikt utsatte dem för de allvarligaste hälsoeffekterna och på medellång och lång sikt för de mest omfattande ekonomiska effekterna. Nationella strategiska ramar för romer bör lindra covid-19-krisens effekter och göra oss bättre rustade att hantera liknande händelser i framtiden. Nationella strategiska ramar bör ·planera effektiv datainsamling och övervakning av socioekonomiska effekter (fördelat på ålder, kön och medicinska behov) för att säkerställa effektiva och specialanpassade politiska åtgärder som svar på befintliga/framtida pandemier. ·ta hänsyn till behoven på kort, medellång och lång sikt och involvera berörda parter i utarbetandet och genomförandet av åtgärderna, ·stödja de lokala myndigheternas insatser för att tillgodose de mest omedelbara behoven hos de romska befolkningsgrupperna (t.ex. tillgång till tak över huvudet, inklusive mat och vatten, tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård och ekonomiskt stöd till romska familjer i svåra ekonomiska situationer), ·prioritera insatser för att ta itu med strukturella ojämlikheter och romers bristande tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur, ·säkerställa att åtgärder och/eller insatser med hjälp av EU-medel och nationell finansiering når ut till och tillgodoser behoven hos de mest marginaliserade och missgynnade befolkningsgrupperna, ·främja romers tillgång till säkert och rent dricksvatten 4 , ·förbättra tillgången till sanitet och kontinuitetssäkra grundläggande samhällsservice så att den kan upprätthållas i händelse av en pandemi, ·främja hälsokunskaperna bland den romska befolkningen, ·främja spridning av korrekt, tydlig och evidensbaserad information och kunskapshöjande kampanjer som effektiva verktyg mot diskriminering och främlingsfientlighet, ·föreskriva regelbunden övervakning av miljöförhållanden och miljörisker som missgynnade romska befolkningsgrupper är särskilt exponerade för och vidta åtgärder för att komma till rätta med riskabla eller ohygieniska förhållanden, och ·främja samstämmighet mellan kris- och återhämtningsåtgärder och övergripande initiativ som den gröna given, digitaliseringen, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, FN:s hållbarhetsmål, den europeiska planeringsterminen och allmänna strategier, program och reformer.

Säkerställa digital inkludering När covid-19-pandemin tvingade skolor, universitet och kontor att stänga blev internet en livlina. Massomställningen till bl.a. utbildning och telemedicin online förutsatte att alla hade tillgång till internet. Krisen avslöjade dock enorma globala skillnader när det gäller online- och distansundervisning. Romer är ofta bosatta i landsbygdsområden som fortfarande släpar efter när det gäller tillgång till infrastruktur för höghastighetsbredband. För marginaliserade romer med begränsad eller ingen tillgång till it-utrustning eller som saknar digital kompetens blottlade detta en djupt rotad strukturell ojämlikhet som leder till att romska barn riskerar att underprestera och halka efter i skolarbetet och till att vuxna berövas möjlighet att få information i realtid och hitta arbetstillfällen. Det är nödvändigt att ta itu med de bakomliggande förhållanden som är kopplade till ojämlikhet, diskriminering och utestängning i den digitala tidsåldern för att säkerställa att ingen hamnar utanför. För att den digitala tekniken ska kunna utnyttjas på ett framgångsrikt sätt och vi ska kunna uppnå ett resilient och socialt rättvist Europa måste människor ha tillgång till nödvändig infrastruktur, utrustning och digital kompetens. Nationella strategiska ramar bör ·motverka romers digitala exkludering genom att ge tillgång till digital teknik, särskilt tillgång till och stöd för online- och distansundervisning om utbildningsinstitutioner stänger på det sätt som skedde under covid-19-pandemin, ·uppmuntra synergieffekter med andra politiska initiativ (särskilt sådana som rör offentliga tjänster, e-förvaltning och kommersiella tjänster på nätet) för att göra offentliga tjänster mer användbara och främja en inkluderande e-förvaltning, varvid särskilda åtgärder ska vidtas för att tillhandahålla offentliga tjänster och uppkopplingsmöjligheter för romer, i synnerhet i landsbygdsområden, ·förbättra romers digitala färdigheter och kompetens 5 genom att 1)    förbättra tillgången till digital utrustning och nätanslutningar (i eftersatta områden genom exempelvis offentliga internetanslutningspunkter på offentliga platser). 2)    främja grundläggande digitala färdigheter och kompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande och erbjuda motsvarande utbildning, 3)    förbättra romers användning av och delaktighet i informationssamhället, och 4)    uppmuntra anmälan av diskriminering online när det gäller tillgång till och användning av tjänster, 5) integrera initiativ för digital kompetens i lokala socioekonomiska sammanhang och anpassa dem till romska befolkningsgruppers särskilda villkor och behov, 6) uppmuntra och stödja initiativ för digital kompetens 6 som -uppmuntrar motivation och medvetenhet när det gäller användning av internet, -är ekonomiskt överkomliga och hållbara, -omfattar innehåll och förmedlingsmetoder som är anpassade till romer (nya undervisningsmetoder, informellt lärande etc.), och -är tillgängliga och användbara, ·uppmuntra användningen av digitala lösningar för hälso- och sjukvård, för såväl patienter som vårdpersonal, för att säkerställa vårdkontinuitet och säkra behandlingsmetoder, och ·se över strategiska ramar för digital inkludering för att bedöma hinder för romer.

Uppnå miljörättvisa Den miljödiskriminering 7 som många romska befolkningsgrupper utsätts börjar uppmärksammas offentligt. Denna sedan länge försummade realitet har under covid-19-pandemin visat sina oproportionerliga effekter genom att marginaliserade befolkningsgrupper varit mer utsatta för smitta och andra relaterade hälsoproblem. Hälsoriskerna förvärras av bristfälliga boendeförhållanden och segregering, som pressar romer ännu längre ut i socioekonomisk exkludering. Nationella strategiska ramar bör ·erkänna och bekämpa miljödiskriminering, särskilt eftersom den drabbar marginaliserade romska befolkningsgrupper i segregerade områden (som ett uttryck för antiziganism), öka kunskaperna om hur miljödiskriminering och brist på miljötjänster tvingar marginaliserade romer att bo i miljöförstörda områden, ·fokusera på tillgång till vatten, tillräcklig sanitet, avfallsinsamling och avfallshantering samt motverka fortsatt rumslig segregering eftersom det är en orsak till miljödiskriminering när det gäller bostäder och grundläggande tjänster, ·ta itu med romers bristfälliga tillgång till grönområden med rekreationsvärde, ·förebygga miljöhälsorisker och hantera hälsoeffekterna av exponering för föroreningar och kontaminering, och ·säkerställa arbetarskydd för personer som arbetar under mindre gynnsamma miljöförhållanden.

Främja (kunskaper om) romsk konst, historia och kultur Romsk konst, historia och kultur är oupplösliga delar av våra europeiska och nationella landskap. Under århundradenas lopp har dock skildringarna av romsk kultur och identitet varit romantiserade och stereotypa, vilket har förvärrat romernas alienation i majoritetssamhället. Det kulturella erkännandet bör byggas upp genom romska narrativ. Nationella strategiska ramar bör ·erkänna, öka kunskaperna om och stärka romers egenansvar för den romska konstens och kulturens bidrag till det nationella och europeiska kulturarvet, ·stödja plattformar som främjar kontakter mellan romer och icke-romer på lokal nivå genom att uppmuntra traditionell och modern romsk konst, hantverk och kultur samt kunskap om romers historia, ·främja kunskapshöjande aktiviteter i samarbete med medieaktörer för att uppmuntra en egenskapad romsk identitet och stödja det romska kulturarvet, ·bekämpa negativa fördomar och stereotyper om romer, ·utse och högtidlighålla den 2 augusti som Europeisk minnesdag för Förintelsen av romer för att hedra minnet av offren för folkmordet på romer under andra världskriget, ·främja en helhetsstrategi när det gäller hedrandet av Förintelsens offer genom att uppmärksamma romernas öde på Internationella minnesdagen för Förintelsens offer (den 27 januari, dvs. den dag då koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades), ·integrera romska befolkningsgrupper i nationella kulturella narrativ genom att inkludera romsk konst, historia och kultur i samlingar i nationella arkiv, museer och permanenta konstutställningar, ge lämpliga anslag till skyddet, bevarandet och utvecklingen av romsk konst och kultur, bland annat genom att främja festivaler, ·låta språket romani och romernas historia ingå i skolornas läroplaner och läroböcker för både romska och icke-romska elever, främja multikulturella och kunskapshöjande aktiviteter och kampanjer i skolor, och ·skapa möjligheter att stärka egenmakten och stödet till romska företagare och egenföretagare med lokala företag som främjar romernas traditioner och kultur.

Främja social innovation och politiska experiment Social innovation och policyexperiment är nya sätt att åstadkomma samhällsförändringar som omfattar idéer, metoder och initiativ på olika nivåer i systemet för att få igång genomgripande förändringar och uppnå varaktiga positiva effekter. De kan därför vara meningsfulla verktyg för att främja romers jämlikhet, inkludering, delaktighet och egenmakt. EU definierar social innovation som ”verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks” 8 . Sociala experiment är ”politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande” 9 . Nationella strategiska ramar bör ·stödja bildandet av nationella allianser för lärande och innovation som bidrar till inkludering i vilka aktörer från hela ekosystemet sammanförs (relevanta romska yrkesorganisationer, näringsliv, sociala inkubatorer och nätverk av förändringsskapare, ambassader och forskningsorganisationer), ·lansera gemensamma processer med nationella/regionala aktörer, välgörenhetsorganisationer och sociala hjälporganisationer för att fastställa behov, tillgängliga resurser och förutsättningar för gemensamma systematiska insatser (inklusive rådgivningsstöd från EU), ·stödja inkubatorer för resultatinriktade projekt inom viktiga sociala områden (tillgång till boende, samhällsservice, grundläggande offentlig infrastruktur och tjänster etc.), ·katalysera och samla kunskap om sätt att arbeta med de olika frågorna/områdena och samtidigt aktivera viktiga aktörer från olika sektorer (offentlig, privat, civilsamhället) och se till att de har kapacitet att delta i ett gemensamt arbete, ·testa olika socialpolitiska åtgärder (t.ex. garanterad basinkomst) för att få fram modeller och testa alternativa mekanismer för sociala förmåner, ·undersöka möjligheter att mobilisera privat kapital och slå ihop resurser med t.ex. välgörenhetsorganisationer genom eventuella matchningssystem för att sörja för de mest utsatta gruppernas icke tillgodosedda behov, ·utforska nya tjänste- eller leveransmodeller och utöka utbudet genom utfallsorienterade partnerskap, ·stödja sammanslagning och integrering av riktad och flexibel finansiering, och ·stödja inrättandet av kompetenscentrum för social innovation (med stöd från den gränsöverskridande verksamheten under ESF+) och ge mandat att stödja romers inkluderingsbehov.

(1)

      Antigypsyism — a reference paper , Berlin/Budapest, 2017, Europaparlamentets resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget ,  Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism (2017/2038(INI)) , Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism. .  ECRI:s allmänna policyrekommendation nr 13 från 2012 om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer , Europarådet, Förklaring om den framväxande antiziganismen och det ökande rasistiska våldet mot romer i Europa .

(2)

     Systemomfattande diskriminering beror på ojämlikhet som är en följd av lagstiftning, politik och praxis. Detta är ofta inte avsiktligt, utan en följd av flera institutionella faktorer som påverkar utformningen, genomförandet och omprövningen av lagstiftning, politik och praxis. Se  Roma and Traveller Inclusion: towards a new EU framework, learning from the work of equality bodies .

(3)

     Violetta Zentai, Georgeta Munteanu och Simona Torotcoi, The quality of participation in a post-2020 EU initiative for Roma equality and inclusion , expertrapporter som utgår från de framåtblickande aspekterna i utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, 2020, ss. 41, 59–60.

(4)

     Enligt dricksvattendirektivet  (skäl 31, artikel 16) ska medlemsstaterna ta hänsyn till den särskilda situationen för minoritetsgrupper, såsom romer och resandefolk, oavsett om de är bofasta eller inte, genom att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra deras tillgång till dricksvatten.

(5)

   I ramverket för digital kompetens för medborgarna ( Digital Competence Framework for citizens ) delas den digitala kompetensen in i fem komponenter: informations- och datakompetens, kommunikation och samarbete, skapa digitalt innehåll, säkerhet och problemlösning.

(6)

   I Digital Competence Framework for Citizens definieras informations- och datakompetens/digital kompetens som förmåga att formulera informationsbehov. lokalisera och hämta digitala data, information och innehåll, bedöma källans och innehållets relevans, och att lagra, hantera och organisera digitala data, information och innehåll.

(7)

     Miljödiskriminering drabbar romer som lever i segregerade bosättningar under miljöfarliga förhållanden (nära soptippar, nedlagda industriområden eller områden med hög risk för översvämningar) och utan grundläggande miljörelaterade nödvändigheter som vatten och avfallshantering. Se Pushed to the wastelands: environmental racism against Roma communities in central and Eastern Europe . För begreppsmässiga förklaringar och resurser, se webbplatsen för Energy Justice Network .

(8)

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden + (ESF+) 2018/0206 COD ( COM(2018) 382 final ), 30.5.2018, artikel 2.16.

(9)

   Se ovan. artikel 2.17.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.10.2020

COM(2020) 620 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

En jämlikhetsunion:







EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

{SWD(2020) 530 final}

Indikatoruppsättning

Det huvudsakliga syftet med denna indikatoruppsättning är att övervaka framstegen mot de mål och delmål som fastställs i EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. För att göra framsteg måste medlemsstaterna genomföra ett antal åtgärder inom prioriterade områden som vart och ett syftar till att uppnå ett särskilt övergripande eller sektorsspecifikt mål.

Den indikatoruppsättning som ska användas för att mäta framstegen har tagits fram av arbetsgruppen för indikatorer och rapportering avseende romers jämlikhet, inkludering och delaktighet under samordning av EU:s myndighet för grundläggande rättigheter (FRA). Arbetsgruppens medlemmar är de nationella kontaktpunkterna för romsk inkludering i 20 medlemsstater samt representanter från statistikmyndigheter och Europeiska kommissionen. Indikatoruppsättningen är även anpassad till indikatorer och delmål som tagits fram i samband med relevanta EU-initiativ för perioden fram till 2030 samt till FN:s hållbarhetsmål. Rapporten kan i sin helhet laddas ned från https://fra.europa.eu/en/news/2020/roma-working-party-consultations-roma-inclusion-monitoring-framework

Indikatoruppsättningen bygger på den ”struktur–process–resultat”-modell (S-P-O, Structure, Process, Outcome) som tagits fram av FN:s människorättskommissarie för att bedöma uppfyllandet av människorättskrav. Med hjälp av denna modell är det möjligt att bedöma

a)befintliga rättsliga och politiska strukturer (strukturella indikatorer),

b)särskilda insatser för att genomföra dem (processindikatorer),

c)de resultat som upplevs av rättighetshavarna (resultatindikatorer).

Strukturella indikatorer: EU:s och medlemsstaternas rättsliga strukturer och strategier som inrättas för att följa EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna (för romer, en strategisk ram på EU-nivå för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet).

Processindikatorer: Konkreta insatser (t.ex. program, projekt, åtgärder) som görs för att uppnå mål och delmål i nationella strategiska ramar för romer genom tillämpning av ovannämnda rättsliga och politiska bestämmelser.

Outcome- eller resultatindikatorer: Situationen ute på fältet och varje förändring som uppnås när det gäller hur personer med särskilda kännetecken, i romers fall t.ex. deras etniska ursprung, kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter. Det handlar mestadels om standardindikatorer som sammanställs med hjälp av data som kan indelas i kategorier som etniskt ursprung, kön och ålder. I medlemsstater där sådana data saknas kan tillgängliga socioekonomiska data användas i stället. Indikatorerna bör överensstämma med indikatorerna för fattigdom och social utestängning i Europa 2020-programmet eller i program för tiden efter 2020, samt med sektorsspecifika politikområden inriktade på målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, t.ex. utbildning, hälsa och sysselsättning.

Mål, huvudindikatorer, delmål och åtgärder

Övervakningsstrukturen är specifikt utformad för att följa framstegen mot de politiska målen. Outputindikatorerna (överordnade och sekundära) speglar målen, medan delmålen kan vara de mål som medlemsstaterna vill uppnå senast 2030 inom varje enskilt område som är relevant för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. Den bygger på kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning 1 , EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet och förslaget till rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. 

Merparten av outputindikatorerna är enkätbaserade och bör kompletteras med administrativa uppgifter om t.ex. infrastruktur, boendesegregation etc.

Huvudindikatorer: Enkätbaserade outputindikatorer som är obligatoriska för alla medlemsstater där sådana data är tillgängliga eller kan samlas in i framtiden. Länder som saknar kvantitativa data (indelade efter etnicitet, eller närmevärden) bör överväga att samla in kvalitativa data och formulera delmål för processindikatorer (se nedan).

Sekundära outputindikatorer: Kontextuella indikatorer som kompletterar huvudindikatorerna. Medlemsstaterna kan välja om de vill fylla i dem eller inte.

Skyldigheten att fylla i indikatorer skiljer sig från skyldigheten att samla in data för indikatorer. Till exempel kan segregering när det gäller utbildning, tillgång till rinnande vatten eller födelseattester vara mer relevanta i vissa länder än i andra. Vissa sekundära indikatorer kan dessutom bli huvudindikatorer om de är särskilt relevanta i ett land, så som sjukförsäkringsskydd.

Processindikatorer: En kombination av rättsliga och ekonomiska fakta, typer av åtgärder, genomförandeaktörers kapacitet, samt deltagande av romer och civilsamhällesorganisationer. Medlemsstaterna kan själva välja indikatorer och politiska insatsområden inom sina strategiska ramar.

Tabell 1: Översikt över EU:s övergripande mål och huvudindikatorer för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

	Övergripande mål		EU:s huvudindikatorer	Relevant hållbarhetsmål
1	Bekämpa och förhindra antiziganism och diskriminering 2	1	Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av de är romer inom något av de områden som ingår i enkäten	FN:s hållbarhetsmål 10.3.1 FN:s hållbarhetsmål 16.b.1
		2	Andel av majoritetsbefolkningen som inte känner sig bekväma med att ha romer som grannar
2	Minska fattigdom och social utestängning	3	Fattigdomsrisk (under 60 % av ekvivalerad medianinkomst efter sociala transfereringar)	FN:s hållbarhetsmål 1.2.1
		3.1	Fattigdomsrisk bland barn <18 år	FN:s hållbarhetsmål 1.2.2
		4	Andel personer som lever i allvarlig materiell fattigdom (som inte har råd med 4 av 9 utgiftsposter, bl.a. mat, bjuda hem vänner etc.)*	FN:s hållbarhetsmål 1
		4.1	Barn <18 år som lever i allvarlig materiell fattigdom*	FN:s hållbarhetsmål 1
3	Främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende	4	Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer (inom samtliga områden) och som gjorde en anmälan vid det senaste tillfället
		5	Indikatorer för aktivt medborgarskap och delaktighet SKA VIDAREUTVECKLAS
	Sektorsspecifika mål		EU:s huvudindikatorer	Relevant hållbarhetsmål
4	Öka reell lika tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet	6	Andel barn mellan 3 år och åldern för obligatorisk skolstart som är inskrivna i förskola eller barnomsorg	FN:s hållbarhetsmål 4.2.2
		7	Andel personer i åldern 20–24 år med avslutad utbildning på minst gymnasienivå	FN:s hållbarhetsmål 4.3
		8	Andel barn i åldern 6–15 år som går i skolor där ”alla eller de flesta av deras skolkamrater är romer” enligt respondenterna (bara vissa länder)
5	Öka reell lika tillgång till avlönad hållbar sysselsättning av god kvalitet	9	Andel personer i åldern 20–64 år som själva uppger att deras huvudsakliga verksamhet är ”avlönat arbete” (hel- och deltidsarbete, tillfälliga jobb, egenföretagande eller visstidsarbete de senaste fyra veckorna)	FN:s hållbarhetsmål 8.5
		10	Andel unga personer i åldern 15–29 år*** vars huvudsakliga verksamhet för närvarande är att de ”varken arbetar eller studerar” (UVAS)	FN:s hållbarhetsmål 8.6.1
		11	Sysselsättningsgap mellan kvinnor och män: skillnad mellan andelen kvinnor respektive män i åldern 20–64 år som har avlönat arbete	FN:s hållbarhetsmål 8.5
6	Förbättra romers hälsa och deras reella lika tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster av god kvalitet	12	Skillnad i förväntad livslängd vid födseln (majoritetsbefolkning jämfört med romer)
		13	Andel personer med begränsad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster SKA VIDAREUTVECKLAS
7	Öka romers reella lika tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster 3	14	Andel personer som bor i bostäder med allvarliga brister (lägenheter som är för mörka, har läckande tak/fuktiga väggar eller golv, som saknar bad/dusch eller toalett inomhus)	FN:s hållbarhetsmål 11.1
		15	Andel personer som lever i hushåll där antalet rum uppfyller Eurostats definition av trångboddhet
		16	Andel personer som lever i hushåll utan rinnande vatten inomhus (bara vissa länder)	FN:s hållbarhetsmål 6.1.1

FRA:s data för indikatorerna kan delas in efter kön, ålder, urbaniseringsgrad (DEGURBA)

* Ska ersättas med social och materiell fattigdom (Eurostat [ilc_mdsd07]) och respektive indikator för barn om de i framtiden används i rapporteringen om FN:s hållbarhetsmål för majoritetsbefolkningen.

** Aktuella data baserade på FRA:s enkäter omfattar bara åldersgruppen 16–29 år

Indikatorer i form av närmevärden

I länder där det inte är möjligt att samla in data efter etnicitet kan närmevärden baserade på exempelvis socioekonomiska data användas. Datainsamling kan ske i bosättningar och regionala enheter som identifieras som segregerade eller har en stor andel sårbara invånare. Det underliggande antagandet bör vara att en betydande del av befolkningen på dessa platser utgör romer eller uppfattas som romer och därför är sårbara för social utestängning och diskriminering. Observera att sådana närmevärden kan begränsa insamlingen av data till de mest marginaliserade grupperna och utelämna grupper som inte lever i ekonomisk fattigdom, men som i sin vardag eller när de avslöjar sin identitet ändå drabbas av antiziganism. I sådana fall är det viktigt att komplettera närmevärdena med kvalitativa och administrativa data från forskning och samråd med civilsamhällesorganisationer, nationella människorättsinstitutioner och lokala myndigheter. Om kvantitativa data saknas uppmuntras länderna ändå samla in kvalitativa data om processindikatorer.

Data för kvalitativa processindikatorer kan komma från flera olika källor. Sedan 2016 har medlemsstaterna rapporterat till kommissionen om processindikatorer som är relevanta för de viktiga politikområden som omfattas av rådets rekommendation från 2013 med hjälp av en harmoniserad rapporteringsmall online. Även när data är jämförbara mellan länderna utgör de dock bara en liten del av den information som är relevant och nödvändig för en bra övervakning på processnivå. Den andra delen av processrelevanta data, dvs. data som tar hänsyn till de specifika utmaningarna när det gäller romers inkludering och åtgärder för att hantera dessa utmaningar i enskilda medlemsstater, är lika viktig för ett bra nationellt övervakningssystem och därmed avgörande för en framgångsrik nationell strategisk ram för romer. Det rekommenderas dessutom att det romska civilsamhället deltar i övervakningsprocessen och i utvecklingen av nationella datainsamlings- och övervakningssystem. Riktlinjer för att förbättra insamlingen och användningen av jämlikhetsdata har tagits fram av den undergrupp för jämlikhetsdata som lyder under högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald 4 .

År 2016 började medlemsstaterna rapportera till kommissionen om processindikatorer i enlighet med rådets rekommendation från 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer. Detta arbete ska fortsätta i FRA:s arbetsgrupp för indikatorer och rapportering.

Övergripande mål

Mål 1: Bekämpa och förhindra antiziganism och diskriminering

Huvudindikatorer:	Majoritetsbefolkning
1)Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av de är romer inom något av de områden som ingår i enkäten	Eventuellt FRS 5 FN:s hållbarhetsmål 10.3.1 och 16.b.1
2)Andel av majoritetsbefolkningen som inte känner sig bekväma med att ha romer som grannar	FRS

Mål 1-a: Bekämpa diskriminering, trakasserier, hatbrott och hatpropaganda rom riktar sig mot romer

Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer i åldern 16 år och äldre som minst fem gånger under de 12 månaderna före enkäten utsatts för hatmotiverade trakasserier på grund av att de är romer	Ej tillämpligt/eventuellt FRS FN:s hållbarhetsmål 10.3.1 FN:s hållbarhetsmål 16.b.1
Andel personer i åldern 16 år och äldre (av alla respondenter) som under de senaste 12 månaderna utsatts för fysiskt överfall på grund av att de är romer	Ej tillämpligt/eventuellt FRS FN:s hållbarhetsmål 16.1.3
Processindikatorer för mål 1-a: Bekämpa diskriminering, trakasserier, hatbrott och hatpropaganda rom riktar sig mot romer
Indikator – Dimension A – Institutionell struktur
·Åtgärder för att bekämpa antiziganism ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet eller relaterade styrdokument. ·Den berörda medlemsstatens handlingsplan för genomförande av nationella strategiska ramar för romer innehåller särskilda åtgärder för att bekämpa antiziganism och diskriminering. ·Jämlikhetsorgan övervakar regelbundet att genomförandet av nationella strategiska ramar för romer uppfyller kraven i direktivet om jämlikhet oavsett ras och i rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet samt registrerar fall av diskriminering av romer. ·Antidiskrimineringsrapporter och enkäter sammanställs och offentliggörs regelbundet. ·Antiziganism erkänns i medlemsstaternas regelverk, politik, styrdokument och genomförandeåtgärder. ·Antiziganism utgör en särskild kategori vid registrering av hatbrott. ·Medel anslås för särskilda åtgärder för att bekämpa antiziganism och diskriminering. ·Kommuner med en betydande romsk befolkning har en eller flera särskilda tjänstemän som ansvarar för romska frågor.
Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser
·Det finns ett offentligt system där man kan följa rättsfall och anmälningar till nationella jämlikhetsorgan av fall av antiziganism. ·Det finns ett fungerande offentligt system där man kan följa fall och incidenter som rör diskriminering, hatpropaganda och hatbrott som riktas mot romer, samt anmäla sådana fall och incidenter till nationella jämlikhetsorgan eller ombudsmän, åklagare eller polis. ·Det finns ett system för att utbilda poliser i icke-diskriminering och upptäckt av brott som begås med diskriminerande motiv som omfattar särskilda utbildningsmoduler om diskriminering av romer. ·Medlemsstaterna anslår sändningstid för romer i offentliga medieföretag. ·Medlemsstaterna genomför kunskapshöjande kampanjer. ·Det finns lätt tillgängliga verktyg för att anmäla hatpropaganda och hatbrott. ·Initiativ/utbildning med deltagande av it-företag (Google, Facebook, Twitter etc.) anordnas för att förbättra identifieringen av antiziganistiskt innehåll på sociala medier. ·Initiativ/utbildning för att upptäcka och motverka antiziganism och hatpropaganda anordnas för medieoperatörer.
Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet
·Romska civilsamhällesorganisationer deltar aktivt i utvecklingen av särskilda åtgärder för att motverka antiziganism och diskriminering. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna mot antiziganism och diskriminering genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder.

Mål 1-b: Främja kunskaper om romers historia och kultur, erkännande av romer samt försoning

Outputindikatorer: Sekundära (valfria): Inga indikatorer har ännu tagits fram på detta område. Indikatorer kan till exempel tas fram avseende följande: ·Majoritetsbefolkningens kunskaper om att romer är en erkänd nationell minoritet. ·Majoritetsbefolkningens kunskaper om romernas historia, litteratur, konst, kultur, musik och politik. ·Majoritetsbefolkningens deltagande i romska kulturfestivaler och andra offentliga arrangemang. ·Majoritetsbefolkningens kunskaper om att romani är ett erkänt icke-territoriellt språk enligt Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. ·Majoritetsbefolkningens kunskaper om Förintelsen av romer.

Processindikatorer för mål 1-b: Främja kunskaper om romers historia och kultur, erkännande av romer samt försoning

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder med indikatorer och delmål för att främja kunskaper om romers historia och kultur ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument. ·Förintelsen av romer erkänns och minnesdagar ingår i den officiella kalendern över allmänna helgdagar. ·Det finns monument eller minnesmärken som uppmärksammar Förintelsen av romer. ·Romska personers bidrag till medlemsstatens historia erkänns och ingår i den officiella kalendern över allmänna helgdagar. ·Romernas historia, kultur och konst ingår i den formella läroplanen för skolor, universitet och akademiska kurser. ·Romska kulturinitiativ är inkluderade i landets relevanta allmänna evenemangskalendrar. ·Expertkommissioner om antiziganism (sannings-, erkännande- och försoningskommissioner) finns och arbetar för att skapa en djupare förståelse för hinder och exkluderingsmekanismer i medlemsstaten. ·Det finns nödvändiga strukturer för att genomföra Europarådets stadga för landsdels- eller minoritetsspråk. ·Frågor som rör romsk konst, kultur och historia diskuteras regelbundet i särskilda statliga rådgivande organ i syfte att påverka politiken. ·Det finns en årlig statsbudget för att stödja romska kulturorganisationer som främjar romsk kultur. ·Det finns en årlig statsbudget för lokala romska medier (tryckmedier, internet, teve, radio). ·Det finns en budget på stadsnivå eller lokal nivå för lokala romska medier och för att främja romsk konst och kultur. ·Ministerier och statliga myndigheter som arbetar med ungdomsfrågor har särskilda avdelningar som arbetar med romska ungdomars inkludering och med kapacitetsuppbyggnad hos romska ungdomsorganisationer.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Skolor undervisar om romernas historia och kultur. ·Skolor erbjuder kostnadsfri undervisning i romani. ·Lärare och skolpersonal utbildas i inkluderande undervisning och mångfald. ·Lärare och skolpersonal utbildas i romsk kultur och historia, inbegripet om Förintelsen av romer. ·Offentliga tjänstemän, lärare, poliser etc. erbjuds utbildning i romsk konst, kultur och historia. ·Sändningstid i offentliga medier avsätts för romsk konst och kultur. ·Sändningstid i offentliga medier avsätts för nyheter på romani. ·Möjligheter till scenframträdanden i samband med festivaler för romsk kultur som stöds med offentliga medel. ·Andelen positiva narrativ om romer i allmänna medier och press har ökat i förhållande till negativa narrativ.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Samråd äger rum med civilsamhällesorganisationer gällande behovet av offentligt stöd till romsk konst och kultur. ·Statliga rådgivande organ som ger feedback på statliga budgetanslag till stöd för nationella strategiska ramar för romer kan lägga fram förslag om projekt som rör romsk konst och kultur. ·Särskilda åtgärder för att främja romsk konst, kultur och romska minneshögtider utformas i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer och romska förintelseöverlevande och/eller deras efterlevande. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i beslutsprocessen för att ta fram särskilda åtgärder som främjar och anslår medel för romsk konst och kultur. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta operativa mål.

Mål 2: Minska fattigdom och social utestängning

Huvudindikatorer:	Majoritetsbefolkning:
3)Fattigdomsrisk (under 60 procent av ekvivalerad medianinkomst efter sociala transfereringar)	Eurostat [ilc_li02] FN:s hållbarhetsmål 1.2.1
3.1) Fattigdomsrisk bland barn <18 år	Eurostat [ilc_li02] FN:s hållbarhetsmål 1.2.2
4)Andel personer som lever i allvarlig materiell fattigdom 6 (som inte har råd med 4 av 9 utgiftsposter, bl.a. mat, bjuda hem vänner etc.) 4.1) Barn <18 år som lever i allvarlig materiell fattigdom	Eurostat [ilc_mddd11] FN:s hållbarhetsmål 1 Eurostat [ilc_mddd11] FN:s hållbarhetsmål 1
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer som lever i hushåll som inte har råd med en måltid med kött, kyckling, fisk (eller likvärdigt vegetariskt alternativ) varannan dag	Eurostat [ilc_mdes03]
Andel personer som lever i hushåll där minst en person har gått till sängs hungrig den senaste månaden därför att det inte fanns tillräckligt med pengar för att köpa mat	Ej tillämpligt/FRS
Andel barn i åldern 0–17 år som lever i hushåll där minst en person har gått till sängs hungrig den senaste månaden därför att det inte fanns tillräckligt med pengar för att köpa mat	Ej tillämpligt/FRS
Andel personer som lever i hushåll som har (stora) svårigheter att få det att gå ihop ekonomiskt	Eurostat [ilc_mdes09]
Andel personer som saknar bankkonto	Ej tillämpligt/FRS

Processindikatorer för övergripande mål 2: Minska fattigdom och social utestängning

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur  ·Åtgärder med indikatorer och delmål för att minska fattigdom och social utestängning bland romer, i synnerhet barnfattigdom, ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument. ·Riktlinjer för socialt skydd och bistånd innehåller antidiskrimineringsbestämmelser för att säkerställa lika tillgång för romer. ·Det finns en mekanism som garanterar möjlighet att öppna ett bankkonto. ·Bankgarantier ställs för mikrolån till låginkomsthushåll. Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser ·Det finns ett livsmedels- och näringsprogram för skolbarn. ·Riktad utbildning i bekämpning av diskriminering och antiziganism anordnas för personal inom socialtjänsten. ·Särskilda nationella åtgärder genomförs för att ta hänsyn till fattigdom i flera generationer och behovet av att stödja romska barn och deras familjer vad gäller utbildning, boende, hälsa och fattigdomsminskning. ·Utbildning i finanskunskap och stöd till finansiell inkludering erbjuds. Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet  ·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser när det gäller social inkludering/fattigdomsminskning. ·Särskilda åtgärder för fattigdomsminskning och social inkludering (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) utformas i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer. ·Insatser för fattigdomsminskning och social inkludering (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) genomförs med deltagande av romska organisationer på lokal nivå. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att minska fattigdom och social utestängning (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering) genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av de åtgärder som genomförs för att minska fattigdom och social utestängning (i synnerhet åtgärder inriktade på romer som löper hög risk för marginalisering). ·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället, näringslivet, den akademiska världen och forskarsamfundet i sina beslutsprocesser när det gäller social inkludering/fattigdomsminskning.

Mål 3: Främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende för offentliga institutioner

Huvudindikator:	Majoritetsbefolkning
5)Andel personer som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer (inom samtliga områden) och som gjorde en anmälan vid det senaste tillfället	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
6)Indikator för aktivt medborgarskap och delaktighet SKA VIDAREUTVECKLAS	Eventuellt FRS
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som INTE anmälde att det senaste fallet av trakasserier berodde på att de är romer (av alla personer som utsattes för trakasserier)	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som INTE anmälde att det senaste fysiska överfallet mot dem berodde på att de är romer	Ej tillämpligt/eventuellt FRS FN:s hållbarhetsmål 16.3.1
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som känner till minst ett jämlikhetsorgan, en nationell människorättsorganisation eller ombudsmannamyndighet	Eventuellt FRS
Andel personer i åldern 16 och uppåt som i regel känner förtroende för polisen	Eurostat [Ilc_pw03]
Andel personer i åldern 16 och uppåt som i regel känner förtroende för rättsväsendet	Eurostat [Ilc_pw03]
Fler indikatorer för delaktighet som ska tas fram: Andel personer anställda inom offentlig förvaltning (NACE-kategori O 7 ) Andel personer med chefsyrken eller yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (ISCO 8 8+9) Andel personer som röstade i (det senaste) nationella valet	Eurostat [lfsa_eisn2]

Processindikatorer för övergripande mål 3: Främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder med indikatorer och delmål för att främja delaktighet genom stärkt egenmakt, samarbete och förtroende ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument. ·Lokala och gruppbaserade icke-statliga organisationer deltar i civilsamhällets samordnade insyn i strategins genomförande på EU-nivå. ·Företrädare för romska civilsamhällesorganisationer inbjuds regelbundet att delta som fullvärdiga medlemmar i nationella övervakningskommittéer för EU-fonderna. ·I kommuner med en stor andel romska invånare är rollen som romsk medlare en officiell tjänst inom den lokala förvaltningen. ·Kommuner med en stor andel romska invånare har en eller flera särskilda tjänstemän som ansvarar för romska frågor. ·Allmänna politiska partier lovar att ha romska kandidater på sina vallistor för valbara platser i parlamentsval och val till regionala/kommunala representativa församlingar. ·I städer och kommuner med en stor andel romska invånare är romska rådgivande organ eller romska policysamordnare en del av den institutionella strukturen för genomförande av politiken för romsk inkludering. ·Det finns ett särskilt organ som har i uppdrag att stärka förtroendet bland romer och deras egenmakt vars verksamhet är effektiv. ·De nationella människorättsinstitutionerna, ombudsmannamyndigheten och jämlikhetsorganet samråder regelbundet med civilsamhället om romernas situation och/eller involverar det romska civilsamhället i regelbundna samråd. ·Mekanism för rättshjälp i mål som rör antiziganism har de ekonomiska resurser som krävs för en effektiv verksamhet. ·Det finns mekanismer för att säkra och uppmuntra romska/pro-romska civilsamhällesorganisationers deltagande i samordnad övervakning av genomförandet nationella strategiska ramar för romer och i övervakning och anmälan av hatpropaganda på internet. ·Det finns en budget för att stödja civilsamhället när det gäller projekt som syftar till att stärka romers egenmakt, etablera samarbete och stärka förtroendet för offentliga institutioner. ·Det finns en budget för kunskapshöjande kampanjer som syftar till att krossa romska stereotyper.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Anmälda fall i procent som går vidare till domstol. ·Utbildning av ansvariga i antiziganism och antidiskriminering.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Mekanismer för att uppmuntra romers deltagande i utformning, genomförande och övervakning av politik på nationell nivå ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer. ·Det finns mekanismer som uppmuntrar romers deltagande i utformning, genomförande och övervakning av all politik som påverkar deras situation på lokal nivå. ·Romer deltar i medieråd. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta operativa mål. ·Det finns romer i ledande eller beslutsfattande positioner inom de organisationer som genomför verksamhet för romers inkludering. ·Det finns romska anställda på den nationella kontaktpunkten för romsk inkludering och på andra institutioner som arbetar med romsk inkludering. ·Lokala planer har upprättats (som överensstämmer med nationella strategiska ramar för romer) och håller på att genomföras av lokala myndigheter i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer, i synnerhet de som arbetar på lokal nivå.

Sektorsspecifika mål

Mål 4: Öka reell lika tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet

Huvudindikator:	Majoritetsbefolkning
7)Andel barn mellan 3 år och åldern för obligatorisk skolstart som är inskrivna i förskola eller barnomsorg	Eurostat [sdg_04_30] FN:s hållbarhetsmål 4.2.2
8)Andel personer i åldern 20–24 år med avslutad utbildning på minst gymnasienivå	Eurostat [edat_lfs_9903] FN:s hållbarhetsmål 4.3
9)Andel barn i åldern 6–15 år som går i skolor där ”alla eller de flesta av deras skolkamrater är romer” enligt respondenterna (bara vissa länder)	Ej tillämpligt.
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel barn i skolpliktig ålder (5–18 år) som är inskrivna i utbildning, medlemmar i hushållet (beroende på land)	Ej tillämpligt
Andel personer i åldern 16 år och uppåt (föräldrar/förmyndare eller elever) som under de senaste 12 månaderna i sina kontakter med skolmyndigheter anser sig ha blivit diskriminerade på grund av att de är romer	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Unga med högst grundskoleutbildning i åldern 18–24 år	Eurostat [edat_lfse_14]
Andel personer i åldern 30-34 år med avslutad högskoleutbildning	Eurostat [t2020_41]
Förekomst av hatmotiverad mobbning/trakasserier av barn (på grund av att de är romer) i skolan de senaste 12 månaderna, av alla respondenter som är föräldrar/vårdnadshavare till barn i skolåldern	Ej tillämpligt/FRS
Ska vidareutvecklas: ·Andel barn i skolåldern som lever i hushåll utan någon dator ·Andel barn i skolåldern som lever i hushåll utan tillgång till internet ·Andel unga romer i åldern 16–24 år som lever i hushåll utan någon dator ·Andel unga romer i åldern 16–24 år som lever i hushåll utan tillgång till internet
Processindikatorer för mål 4: Öka romers faktiska deltagande i inkluderande allmän utbildning av god kvalitet
Indikator – Dimension A – Institutionell struktur
·Övervakning av att den allmänna utbildningspolitiken är inkluderande ingår den nationella strategiska ramen för romer. ·Det finns ett nationellt/regionalt program för att minska segregering. ·En nationell plan håller på att genomföras för att förhindra och få bort feldiagnoser som leder till att romska elever felaktigt placeras i särskolor. ·Det finns program för positiv särbehandling för att anställa romska lärare inom det allmänna utbildningssystemet. ·Rollerna som romsk skolmedlare och lärarassistent är integrerade i utbildningssystemet. ·Det finns uttryckliga garantier och kriterier i nationella strategiska ramar för romer för att säkerställa att den allmänna utbildningspolitiken är inkluderande. ·Det finns ett system för att garantera unga romer en plats i gymnasie- eller yrkesutbildning och stödja deras skolnärvaro, med särskild inriktning på flickor. ·Det finns ett system för att stödja romer som vill gå vidare till högre utbildning genom stipendier, mentorskap och rådgivning, med särskild inriktning på flickor.
Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser
·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer verkligen har tillgång till inkluderande allmän utbildning av god kvalitet och ett långsiktigt mål om att uppnå samma faktiska tillgång som majoritetsbefolkningen. ·Det finns garantier för att säkerställa romska barns reella lika tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg. ·Lärare och andra anställda inom utbildningsväsendet får riktad utbildning om hur man förhindrar diskriminering och antiziganism. ·Lärare får utbildning om och i inkluderande undervisningsmetoder. ·Romska elever får individuellt pedagogiskt stöd från kvalificerad personal inom det allmänna utbildningssystemet. ·Det finns läroplaner och undervisningsmaterial om romers kultur, historia och språk. ·Det finns åtgärder för att främja romska barns tillgång till icke schemalagda aktiviteter, kultur- och fritidsaktiviteter i en multikulturell miljö. ·Romer har tillgång till stödprogram (t.ex. individuellt stöd, stipendier eller mentorskap, däribland digital kompetens). ·Det finns en budget för bekämpning av rasism riktad mot romer i skolorna. ·Det finns stipendier för att stödja romer som är inskrivna vid universitet. ·Studier i romologi eller om romer erbjuds på universitetsnivå. ·Skolor erbjuder kostnadsfri undervisning i romani. ·Det finns riktade åtgärder för att stödja informell utbildning och certifiera praktiskt förvärvade kvalifikationer.
Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet
·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på utbildningsområdet. ·Skolinspektioner deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs under detta mål. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att främja lika tillgång till utbildning (i synnerhet åtgärder mot segregering och för en inkluderande utbildning på alla nivåer) genomförs.

Mål 5: Öka reell lika tillgång till hållbar sysselsättning av god kvalitet

Huvudindikator:	Majoritetsbefolkning
10)Andel personer i åldern 20–64 år som själva uppger att deras huvudsakliga verksamhet är ”avlönat arbete” (hel- och deltidsarbete, tillfälliga jobb, egenföretagande eller visstidsarbete de senaste fyra veckorna)	Eurostat [lfsa_ergan] FN:s hållbarhetsmål 8.5
11)Andel unga personer i åldern 15–29 år* vars huvudsakliga verksamhet för närvarande är att de ”varken arbetar eller studerar” (UVAS)	Eurostat [edat_lfse_20] FN:s hållbarhetsmål 8.6.1
12)Sysselsättningsgap mellan kvinnor och män: Skillnad mellan andelen kvinnor respektive män i åldern 20–64 år som har avlönat arbete	Eurostat [lfsa_ergan] FN:s hållbarhetsmål 8.5
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 12 månaderna anser sig ha blivit diskriminerade i sitt arbete	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats när de sökt arbete	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Ytterligare indikatorer för sysselsättning av god kvalitet som ska tas fram: Fasta anställningar, kvalificerat arbete, andel personer som arbetar inom den offentliga sektorn, fattigdom bland förvärvsarbetande och yrkesutbildning
Processindikatorer för mål 5: Öka den faktiska andelen romer med hållbar avlönad sysselsättning av god kvalitet
Indikator – Dimension A – Institutionell struktur
·Mekanismer för att främja sysselsättning av god kvalitet för romer finns och tilldelas nödvändiga ekonomiska resurser. ·Romska organisationer deltar som observatörer i fackförbund och trepartskommissioner. ·Det finns mentorskaps- och karriärutvecklingsprogram för att främja anställning av romer med akademisk utbildning inom offentlig förvaltning. ·Det finns mekanismer för att främja anställning av romer på heltid på arbetsförmedlingar eller andra grenar av offentlig förvaltning som arbetar med att främja tillträde till arbetsmarknaden. ·I kommuner med en stor andel romska invånare är rollen som romsk arbets- och ungdomsmedlare en officiell tjänst i förvaltningsstrukturen. ·Det finns program som hjälper romer att starta nya småföretag och sjösätta företagsinitiativ.
Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser
·Det finns riktade åtgärder för att främja romskt entreprenörskap och egenföretagande, särskilt bland ungdomar. ·Det finns riktade åtgärder för att främja formalisering av befintlig informell sysselsättning. ·Det finns riktade åtgärder för att främja anställning av romer inom offentlig förvaltning. ·Offentliga sysselsättningsprogram inriktade på platser med en stor andel romska invånare har uttryckliga exitstrategier som omfattar kompetensutveckling och kvalifikationskomponenter. ·Program för arbetslivserfarenhet, praktikplatser, lärlingskap och karriärutveckling som är inriktade på romska ungdomar genomförs och får anslag. ·Program som stöder inkluderande arbetsgivare och uppmuntrar lika möjligheter i arbetslivet genomförs. ·Informationskampanjer och riktad utbildning om hur diskriminering och antiziganism kan bekämpas på arbetsmarknaden anordnas för arbetsförmedlingar, fackförbund och arbetsgivare. ·Program för mikrolån till småföretag som uttryckligen är inriktade på romska samhällen finns och genomförs.
Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet
·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på sysselsättningsområdet. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att öka andelen romer med avlönad sysselsättning av god kvalitet genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder. ·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet romska företagare och framgångsrika romska yrkesutövare i sina beslutsprocesser på sysselsättningsområdet.

* Aktuella data baserade på FRA:s enkäter omfattar bara åldersgruppen 16–29 år

Mål 6: Förbättra romers hälsa och deras reella lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet

Huvudindikator:	Majoritetsbefolkning
13)Skillnad i förväntad livslängd vid födseln (majoritetsbefolkning jämfört med romer)	Human Mortality Database / Eurostat [demo_mlexpec]
14)Andel personer med begränsad tillgång till hälso- och sjukvård samt sociala tjänster SKA VIDAREUTVECKLAS	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som skattar sin allmänna hälsa som ”mycket god” eller ”god”	Eurostat [hlth_silc_01]
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som har sjukförsäkring	OECD [ECHI 76]
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som i sina kontakter med hälso- och sjukvården under de senaste 12 månaderna anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Ska vidareutvecklas: Andel romska kvinnor som födde sitt första barn före 20 års ålder Icke tillgodosedda medicinska behov	Eurostat [demo_fordager] FN:s hållbarhetsmål 3.7 Eurostat [SDG_03_60]
Processindikatorer för mål 6: Förbättra romers hälsa och deras reella tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet
Indikator – Dimension A – Institutionell struktur
·Systemet med hälsomedling är institutionaliserat och integrerat i hälso- och sjukvårdsförvaltningens relevanta strukturer. ·Det finns ett system för att uppmuntra och stödja möjligheterna till karriärutveckling för hälsomedlare som vill skaffa sig en vårdutbildning. ·Det finns ett system för att tillhandahålla förebyggande hälso- och sjukvård till romer i getton och segregerade/avlägsna bosättningar. ·Regionala hälsoinspektioner har de (ekonomiska och mänskliga) resurser som krävs för att säkerställa att nationella vaccinations- och immuniseringsprogram för barn och äldre, samt preventiva vårdinsatser som blodprov och cancerscreening även når ut till romska samhällen.
Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser
·Det finns hälsoupplysningsprogram som är anpassade till romers specifika hälsoproblem (t.ex. en hälsosam livsstil och kosthållning). ·Förebyggande hälsoprogram som når ut till riskgrupper, däribland romer, finns och genomförs. ·Kunskapshöjande kampanjer om vaccinationers betydelse organiseras. ·Vaccination av barn och äldre (influensa) är ekonomiskt överkomlig och genomförs. ·Regelbundna preventiva hälsokontroller av barn genomförs kostnadsfritt och riskgrupper följs upp. ·Det finns mödravårdsprogram för utsatta kvinnor och regelbunden mödravård erbjuds. ·Det finns program för hälsokontroller av mödrar och barn i åldern 0–3 år som är särskilt inriktade på utsatta grupper. ·Anställda inom hälso- och sjukvård får riktad utbildning om hur man förhindrar diskriminering och antiziganism. ·Det finns hälsoupplysningskampanjer som riktar sig till romska samhällen.
Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet
·Det finns bestämmelser för att säkerställa romers delaktighet i utformningen av politiska åtgärder på hälsoområdet. ·Särskilda åtgärder för att hantera utmaningar på hälsoområdet håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra romers tillgång till hälso- och sjukvård genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av åtgärder som genomförs på hälsoområdet. ·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet nätverken av romska hälsomedlare i sina beslutsprocesser på hälsoområdet.

Mål 7: Öka romers reella lika tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster 9

Huvudindikator:	Majoritetsbefolkning
15)Andel personer som bor i bostäder med allvarliga brister (lägenheter som är för mörka, har läckande tak/fuktiga väggar eller golv, som saknar bad/dusch eller toalett inomhus)	Eurostat [tessi 291]
16)Andel personer som lever i hushåll där antalet rum uppfyller Eurostats definition av trångboddhet	Eurostat [ilc_lvho05a / SDG_11_10] FN:s hållbarhetsmål 1 och 11
17)Andel personer som lever i hushåll utan rinnande vatten inomhus (bara vissa länder)	Eurostat [ilc_mdho05] FN:s hållbarhetsmål 6.1.1
Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel personer som lever i hushåll utan toalett, dusch eller badrum inomhus	Eurostat [ilc_mdho05 / SDG_06_10] FN:s hållbarhetsmål 6
Andel personer som lever i bostäder med läckande tak, fuktiga väggar, golv eller grundläggning, eller mögel i fönsterramar eller golv	Eurostat [SDG_01_60] FN:s hållbarhetsmål 1
Andel personer i hushåll som under de senaste 12 månaderna någon gång tvingats lämna bostaden eller boplatsen	Ej tillämpligt
Andel personer i åldern 16 år och uppåt som under de senaste 5 åren anser sig ha diskriminerats på grund av att de är romer när de sökt en bostad	Ej tillämpligt/eventuellt FRS
Att utveckla ytterligare: Boendesegregation. Indikator(er) som tar hänsyn till de geografiska aspekterna av romers situation. Tillgång till grundläggande tjänster och infrastruktur på området (hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, skolor, barnomsorg etc.) som beror på avstånd, kostnader, öppettider eller brist på service. Andel personer som bor i olagliga bostäder eller svartbyggen.	Ej tillämpligt Ej tillämpligt

Processindikatorer för mål 7: Förbättra romers reella tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder för att bekämpa boendesegregation ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument. ·Det finns tydliga riktlinjer för avhysningar som också följs för att förhindra olagliga avhysningar. ·Det finns tydliga riktlinjer för avhysningar som också följs för att skydda hushåll med barn. ·Kryphål i bostadslagstiftningen som förhindrar legalisering av svartbyggen i romska bosättningar har täppts till. ·Stödberättigande- och bedömningskriterier för EU-finansierade projekt som förbättrar infrastrukturen på platser med en stor andel romska invånare ger särskilda poäng till företag som anställer eller drivs av romer. ·Det finns en politik som uppmuntrar och stöder lokala självhjälpsinitiativ när det gäller boende. ·Det görs regelbundna bedömningar av behovet av boplatser och uppehållsplatser för husvagnar. ·Det finns mekanismer för att säkerställa romers rätt till rent vatten och sanitet.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns uttryckliga garantier och kriterier i nationella strategiska ramar för romer för att säkerställa att allmänna bostadsförmedlingar och bostadsprogram är inkluderande. ·Det finns riktade åtgärder för att ge stöd till socialt eftersatta områden i syfte att minska segregering. ·Det finns riktade åtgärder med garanterad finansiering för att förbättra offentlig infrastruktur för utsatta bosättningar när det gäller vägar, vatten, sanitet, tillgång till offentliga tjänster och avloppsanläggningar. ·Det finns ett ”Bostad först”-program. ·Personal på bostadsförmedlingar och kommunkontor får riktad utbildning om hur man bekämpar diskriminering och antiziganism på bostadsområdet. ·Utsatta bosättningar och läger kartläggs och övervakas regelbundet. ·Övervakning av bostadsaspekter (antal lokala bostadsenheter som behöver bedömas) genomförs regelbundet.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Det finns åtgärder för att säkerställa att romer är delaktiga i utformningen av insatser på bostadsområdet. ·Särskilda åtgärder för att hantera utmaningar på bostadsområdet håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer. ·Insatser på bostadsområdet som är inriktade på romer (särskilt för att minska segregering) håller på att tas fram och genomföras med deltagande av romska lokala organisationer. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra bostadssituationen och i synnerhet minska segregeringen genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av genomförda åtgärder på bostadsområdet, särskilt åtgärder för att minska segregering. ·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet nätverken av romska hälso- och utbildningsmedlare i sina beslutsprocesser på sysselsättningsområdet.

Mål 7-a: Bekämpa miljöfattigdom och främja miljörättvisa

Outputindikatorer Sekundära (valfria)
Indikator	Majoritetsbefolkning
Andel romer som lever i hushåll där följande anges som bostadsproblem: Föroreningar, smuts och andra miljöproblem i närområdet så som rök, damm, obehaglig lukt eller förorenat vatten	Eurostat [ilc_mddw02]
Outputindikatorer: Sekundära (valfria): Inga indikatorer har ännu utvecklats på detta område. Indikatorer kan till exempel tas fram avseende följande: Exponering för miljömässiga livsvillkor som är farliga och förknippade med hälsorisker: ·Boende i områden som riskerar att drabbas av naturkatastrofer (per typ av katastrof: översvämmande floder, skyfall, jordskred etc.). ·Boende i miljöfarliga områden (per typ: avfallsdeponier eller soptippar, nedlagda industriområden, gruvor etc.). ·Exponering för riskfaktorer (per typ: boende i förorenade områden, beroende av orenat och förorenat vatten, exponering för giftiga utsläpp, elektromagnetisk strålning etc.). ·Arbete i farliga yrken, inklusive arbete på ouppodlad mark, i containrar etc. och utan tillräckligt skydd. ·Boende i områden som saknar infrastruktur, t.ex. säkert dricksvatten, rening av avloppsvatten, asfalterade vägar, sophämtning etc. ·Andel hushåll som är beroende av att bränna fast avfall för att värma upp sina bostäder.

Processindikatorer för mål 7-a: Bekämpa miljöfattigdom och främja miljörättvisa

Indikator – Dimension A – Institutionell struktur

·Åtgärder för att bekämpa miljöfattigdom och främja miljörättvisa ingår uttryckligen i nationella strategiska ramar för romer eller relaterade styrdokument. ·Riktlinjer säkerställer att romer som bor i miljöfarliga områden får förtur till subventionerade boenden. ·Kraven för säkra bostäder och för att förhindra en farlig bostadsmiljö tillämpas strikt. ·Miljöbedömningar görs av nya byggplatser och boplatser. ·Det finns effektiva mekanismer för att kontrollera att miljörelevanta bestämmelser i arbetslagstiftningen följs.

Indikator – Dimension B – Särskilda åtgärder och insatser

·Det finns riktade åtgärder med säker finansiering för att omplacera romska familjer som bor i miljöfarliga områden. ·Konsekvensbedömningar görs av bostadspolitik och bostadsbestämmelser som tar hänsyn till miljöfaktorer. ·Miljökonsekvenserna av politik och miljörisker för romer behandlas i nationella strategiska ramar för romer.

Indikator – Dimension C – Beslutsprocessers kvalitet

·Särskilda åtgärder för att hantera miljöproblem i de områden där romer är bosatta (särskilt i segregerade romska samhällen) håller på att tas fram i samarbete med romska civilsamhällesorganisationer och romska invånare på de berörda platserna. ·Insatser för en säker och hållbar miljö som är inriktade på romer (särskilt segregerade romska samhällen) håller på att tas fram och genomföras tillsammans med romska lokala organisationer. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningskommittéerna för de operativa program under EU-fonderna genom vilka de specifika åtgärderna för att förbättra miljösituationen i områden där romer är bosatta (i synnerhet marginaliserade romska grupper) genomförs. ·Romska civilsamhällesorganisationer deltar i övervakningen av resultaten av de åtgärder som genomförs för att förbättra miljösituationen i områden där romer är bosatta (särskilt segregerade romska samhällen). ·Offentliga institutioner och förvaltningar (på central och lokal nivå) väger in synpunkter från det romska civilsamhället och i synnerhet romska hälsomedlare i sina beslutsprocesser på hälsoområdet.

(1)

Europeiska kommissionen (2017). Better Regulation Guidelines. Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Bryssel den 7 juli 2017, SWD(2017) 350.

(2)

   Operativa mål under detta övergripande mål är bland annat att bekämpa diskriminering, trakasserier, hatbrott och hatpropaganda som riktas mot romer. Främja (kunskaper om) romers historia och kultur, erkännande av romer samt försoning.

(3)

   T.ex. rinnande vatten, tillfredsställande sanitet, insamling och hantering av avfall, el, gas, tillgång till transporter, finansiella tjänster och digital kommunikation (i linje med princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter). Ett operativt mål under detta sektorsspecifika mål är att främja miljörättvisa och bekämpa miljöfattigdom.

(4)

  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/final_guidelines_4-10-18_without_date_july.pdf

(5)

 FRA:s enkät om grundläggande rättigheter.

(6)

 Ska ersättas med social och materiell fattigdom (Eurostat [ilc_mdsd07]) och respektive indikator för barn om de i framtiden används i rapporteringen om FN:s hållbarhetsmål för majoritetsbefolkningen.

(7)

     NACE är en akronym som används för de olika statistiska klassificeringarna av ekonomisk verksamhet som utvecklats sedan 1970 i Europeiska unionen (EU) .  
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/NACE bakgrund

(8)

     International Standard Classification of Occupations (ISCO). http://www.ilo.org/public/english/bureau/stat/isco/  

(9)

   T.ex. rinnande vatten, tillfredsställande sanitet, insamling och hantering av avfall, el, gas, tillgång till transporter, finansiella tjänster och digital kommunikation (i linje med princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter).