Frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Singapore

VIKTIGA PUNKTER

Genom frihandelsavtalet mellan EU och Singapore fastställs villkor för att ekonomiska aktörer från EU fullt ut ska kunna dra nytta av de möjligheter som skapas i Singapore genom säkerställandet av

• en omfattande liberalisering av tjänste- och investeringsmarknaderna, inbegripet:
  • övergripande regler om licensiering och ömsesidigt erkännande av examensbevis, och
  • sektorsspecifika regler som utformats för att garantera lika villkor för företag från EU,
• nya anbudsmöjligheter för anbudsgivare från EU, särskilt på marknaden för allmänna nyttigheter där det finns många ledande leverantörer från EU,
• avlägsnandet av tekniska och lagstiftningsmässiga handelshinder för handel med varor, såsom dubbel provning, i synnerhet genom att man främjar användning av tekniska och lagstiftningsmässiga standarder som är välkända inom EU inom sektorerna
  • motorfordon,
  • elektronik,
  • läkemedel och medicintekniska produkter,
  • grön teknik,
• ett mer handelsvänligt system, på grundval av internationella standarder, för godkännande av EU:s köttexport till Singapore,
• Singapores åtagande om att inte höja sina tariffer (vilka man för närvarande, frivilligt, i regel avstår från att tillämpa) på import från EU samt mindre kostsam åtkomst för europeiska företag och konsumenter till produkter som framställts i Singapore,
• en hög skyddsnivå vad gäller immateriella rättigheter, inbegripet tillämpningen av dessa rättigheter och av gränskontroller,
• en högre skyddsnivå än enligt avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter för EU:s geografiska beteckningar efter deras registrering i Singapore, genom det nationella register över geografiska beteckningar som inrättades den 1 april 2019, efter Europaparlamentets godkännande av frihandelsavtalet – sedan frihandelsavtalet trädde i kraft har kommittén för handel mellan EU och Singapore antagit tre beslut om geografiska beteckningar (beslut nr 1/2020 av den 17 april 2020, 2/2020 av den 27 april 2020 och 3/2022 av den 19 april 2022),
• ett omfattande kapitel om handel och hållbar utveckling – som syftar till att säkerställa att handeln stöder miljöskydd och social utveckling samt främjar en hållbar förvaltning av skogar och fiskerier – och om hur arbetsmarknadens parter och det civila samhället kommer att involveras i dess genomförande och övervakning,
• snabba tvistlösningsmekanismer genom antingen ett skiljedomsförfarande via skiljenämnd eller med hjälp av en medlare samt
• ett omfattande nytt kapitel för att främja nya möjligheter inom sektorn för ”grön tillväxt” som uppfyller målen i EU:s handlingsplan för den gröna given.

Det finns ett protokoll till avtalet med definitionen av ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete. Det ändrades i slutet av 2022 för att återspegla

• ändringar i Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (se sammanfattning),
• ersättning av systemet för självcertifiering av varors ursprung av godkända EU-exportörer med ett system för självcertifiering av varors ursprung av registrerade exportörer (det så kallade REX-systemet), och
• en utvidgning av tillämpningsområdet för de tre ursprungskvoter som gäller för produkter med ursprung i Singapore och som importeras till EU: konserverat kött, curryfiskbollar och bläckfiskbullar.