Europeiska unionens C 191/2011

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/1

RÅDETS REKOMMENDATION

av den 28 juni 2011

om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid

(Text av betydelse för EES)

2011/C 191/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Begreppet lämna skolan i förtid används avseende personer som lämnar skolan med endast utbildning på grundskolenivå eller lägre och som inte längre deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning.

(2)

Att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid är avgörande för att man ska kunna uppnå flera av nyckelmålen i Europa 2020-strategin. Minskandet av andelen som lämnar skolan i förtid omfattar såväl målet smart tillväxt genom att förbättra utbildningsnivåerna och målet tillväxt för alla genom att angripa en av de största riskfaktorerna för arbetslöshet, fattigdom och social utestängning. Europa 2020-strategin innehåller därför det överordnade målet att fram till 2020 minska andelen elever som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 %, från 14,4 % år 2009. Medlemsstaterna har åtagit sig att fastställa nationella mål med beaktande av sina respektive utgångslägen och nationella förhållanden.

(3)	I riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik i rådets beslut 2010/707/EU (1), för genomförandet av Europa 2020-strategin, uppmanas medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga skolavhopp.

(4)

I flaggskeppsinitiativet Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning anges en ram för åtgärder för social och territoriell sammanhållning, med särskild tyngdpunkt på att bryta spiralen av social utsatthet och intensifiera förebyggande verksamhet. Man tar upp ett av de överordnade målen i Europa 2020-strategin, som är att lyfta minst 20 miljoner människor ur fattigdom och social utestängning under de kommande tio åren.

(5)

Syftet med Unga på väg, som är ett huvudinitiativ inom Europa 2020-strategin, är att ”förbättra resultaten och öka den internationella attraktionskraften hos EU:s institutioner för högre utbildning samt höja den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer i EU, och därvid kombinera spetskompetens med rättvisa, genom att främja de studerandes rörlighet, och förbättra ungas anställningsmöjligheter”.

(6)

I rådets slutsatser från den 5–6 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden) angavs att andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid bör vara lägre än 10 % senast 2010, varvid sådana ungdomar definieras som personer i åldern 18–24 år som har utbildning på grundskolenivå eller lägre och som inte längre deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning. Detta referensvärde har inte uppnåtts. En av sju ungdomar lämnar för närvarande skolan utan avslutad gymnasieutbildning.

(7)

I rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen (2) framhölls behovet att höja den totala kompetensnivån och prioritera utbildning av dem som löper störst risk för ekonomisk och social utslagning, särskilt elever som slutat skolan i förtid. Man underströk behovet att ge arbetssökande yrkesrådgivning och en individuell utbildningsplan, samt utveckla valideringen av resultatet av lärande som erhållits genom formell, informell och icke-formell inlärning.

(8)

I rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om vuxenutbildning erkänns vuxenutbildningens roll när det gäller att angripa problemet med elever som lämnar skolan i förtid genom att ge en andra chans till dem som går in i vuxenlivet utan avgångsbetyg, varvid man särskilt bör inrikta sig på grundläggande färdigheter, it-kunskap och språkinlärning.

(9)	I sina slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) enades rådet om att andelen elever som lämnar utbildningen i förtid ska understiga 10 % senast 2020.

(10)

I rådets slutsatser av den 26 november 2009 om utbildning för barn med invandrarbakgrund noteras att även om många barn med invandrarbakgrund lyckas med sin utbildning, lämnar fler elever med invandrarbakgrund än andra skolan i förtid. I hela unionen är genomsnittsandelen invandrare som lämnar skolan i förtid dubbelt så hög som för infödda elever. Tillgängliga uppgifter pekar på att skolavhoppen är ännu högre bland den romska befolkningen.

(11)

I maj 2010 enades rådet i sina slutsatser om utbildningens sociala dimension om att ett framgångsrikt förebyggande av avbruten skolgång kräver större kunskaper på lokal, regional och nationell nivå om grupper som riskerar att hoppa av skolan, samt system för tidig kartläggning av personer som tillhör sådana riskgrupper, och rådet konstaterade att det bör genomföras omfattande, sektorsövergripande handlingsplaner, som innefattar flera olika strategier på skol- och systemnivå, med inriktning på de olika faktorer som leder till avbruten skolgång.

(12)	Skälen till avhopp från skolan varierar mycket från land till land och även inom regioner. Policyinsatserna för att minska avhoppen måste anpassas till de specifika förhållandena inom det lokala området, regionen eller landet i fråga, och det finns ingen lösning som passar samtliga medlemsstater.

(13)

Trots skillnaderna mellan länder och regioner finns det tydliga belägg i alla medlemsstaterna för att missgynnade och utsatta grupper berörs mest. Ungdomar med särskilda utbildningsbehov är också överrepresenterade bland de elever som lämnar skolan i förtid. Avhopp från skolan både orsakas av en ogynnsam social situation och vidmakthåller risken för social utestängning.

(14)

En europeisk ram för en övergripande politik för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid kan hjälpa medlemsstaterna att se över sin aktuella politik, utarbeta sina nationella reformprogram inom ramen för Europa 2020-strategin samt genomföra strategier som är slagkraftiga och har ett gott kostnads-nyttoförhållande. Den kan också utgöra en grund för samarbete genom den öppna samordningsmetoden och en inriktning för användningen av unionens finansieringsinstrument.

(15)

Det tar tid innan utbildningsreformer får effekt. För att uppnå en minskning av andelen elever som lämnar skolan i förtid inom de närmaste tio åren och uppnå målet i Europa 2020-strategin måste övergripande och sektorsövergripande strategier för att minska skolavhoppen genomföras så snart som möjligt.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA:

att i enlighet med nationella förhållanden använda den ram som anges i bilagan till denna rekommendation för att göra följande:

1.	Kartlägga huvudfaktorerna bakom skolavhopp och bevaka företeelsens kännetecken på nationell, regional och lokal nivå som grund för riktade och effektiva faktabaserade policyinsatser.

Se till att övergripande strategier för att minska avhoppen från skolan har utarbetats före utgången av 2012 och att de genomförs i linje med nationella prioriteringar och Europa 2020-målen. Tillämpa övergripande strategier som innefattar förebyggande åtgärder, ingripande åtgärder och kompenserande åtgärder, av vilka de senare syftar till att få personer som har hoppat av sina studier att återuppta dessa.

3.	Se till att dessa strategier innefattar lämpliga åtgärder för grupper i medlemsstaten som i högre grad riskerar att lämna skolan i förtid, såsom barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer, barn med invandrarbakgrund eller romskt ursprung eller barn med särskilda utbildningsbehov.

4.	Se till att dessa strategier på ett konsekvent sätt tar upp såväl allmän som yrkesinriktad utbildning och de utmaningar som är specifika för dessa.

5.	Integrera åtgärder som stöder minskningen av andelen elever som lämnar skolan i förtid i relevant politik som är inriktad på barn och ungdomar och samordna olika policysektorers verksamheter.

6.	Erkänna den viktiga roll som lärare, skolledare och annan utbildningspersonal spelar och samtidigt se till att alla relevanta aktörer deltar i dessa åtgärder och verksamheter för att hjälpa dem som riskerar att lämna skolan i förtid, inbegripet dem som redan hoppat av utbildningen.

HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN ATT:

1.	inom Utbildning 2020 bidra till medlemsstaternas ansträngningar för att övervaka utvecklingen på olika utbildningsnivåer i alla medlemsstaterna i syfte att identifiera trender,

stödja medlemsstaternas strategier genom utbyte av erfarenheter och god praxis samt underlätta lärandet av varandra, nätverksbyggande och experimenterande med innovativa strategier bland medlemsstaterna när det gäller åtgärder för att minska avhopp från skolan och förbättra skolresultaten för barn från grupper som riskerar att lämna skolan i förtid,

3.	integrera åtgärder som stöder minskningen av andelen elever som lämnar skolan i förtid i all relevant unionsverksamhet som är inriktad på barn och unga vuxna,

4.	stödja utarbetandet av verkningsfulla policyinsatser mot avhopp från skolan genom att lansera jämförande studier och forskning, samt uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna på detta område,

i samarbete med medlemsstaterna, och utan att det inverkar på förhandlingarna om den framtida budgetramen, se till att unionens program för livslångt lärande, ungdom och forskning samt de Europeiska strukturfonderna stöder och bidrar till genomförandet av medlemsstaternas strategier för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid,

6.	regelbundet rapportera om framstegen mot Europa 2020-målet och om genomförandet av medlemsstaternas strategier för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid via den årliga tillväxtöversikten och inom ramen för rapporteringsförfarandet enligt Utbildning 2020.

Utfärdad i Luxemburg den 28 juni 2011.

På rådets vägnar

FAZEKAS S.

Ordförande

(1) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.

(2) EUT C 290, 4.12.2007, s. 1.

BILAGA

EN RAM FÖR ÖVERGRIPANDE POLICYINSATSER FÖR ATT MINSKA ANDELEN ELEVER SOM LÄMNAR SKOLAN I FÖRTID

Strategier för att minska avhopp från skolan bör bygga på en analys på nationell, regional och lokal nivå av de förhållanden som leder till fenomenet, eftersom den genomsnittliga andelen ofta döljer stora skillnader mellan olika regioner eller länder. De elever som lämnar skolan i förtid är en heterogen grupp, och de individuella skälen till avhoppen är mycket olika. Familjebakgrund och mer allmänna socioekonomiska förhållanden, såsom arbetsmarknadens dragningskraft, är viktiga faktorer. Deras inverkan betingas av utbildningssystemets struktur, tillgängliga möjligheter till lärande samt lärmiljön. Samordningen av policyinsatser som berör barns och ungdomars välbefinnande, social trygghet, ungdomars sysselsättning och framtida karriärutsikter är viktig för att minska avhoppen från skolan.

1. Kartläggning av huvudfaktorer och övervakning

Processer som leder till tidiga avhopp från skolan har komplexa och varierande orsaker men är ofta kopplade till en socioekonomiskt missgynnad situation, en bakgrund med låg utbildning, utanförskap eller dåliga resultat i utbildningen, arbetsmarknadens dragningskraft och/eller en kombination av sociala, emotionella och utbildningsrelaterade problem som gör att individen riskerar att lämna skolan i förtid.

Man måste ta hänsyn till vilken typ av utbildning som eleverna är inskrivna i. I vissa medlemsstater går elever som har svårigheter inom allmän utbildning ofta över till yrkesutbildning. I dessa fall har yrkesskolor ett särskilt ansvar och möter särskilda utmaningar när det gäller att minska avhoppen från skolan. Evidensbaserade policyinsatser kräver att man ägnar särskild uppmärksamhet åt hur varje utbildningssektor fungerar.

Utarbetandet av evidensbaserade och kostnadseffektiva policyinsatser för att motverka avhopp från skolan fordrar att man samlar in och bevarar uppgifter om fenomenet. Detta torde möjliggöra analys på lokal, regional och nationell nivå. Analysen kan innehålla information om andelen elever som lämnar skolan i förtid, övergången mellan utbildningsnivåer, andelen elever som anmält sig till respektive avslutat en gymnasieutbildning, samt frånvaro från skolan och skolk.

—	Insamlingen av uppgifter borde möjliggöra en analys av huvudskälen bakom avhoppen hos olika elevgrupper, skolor, typer av utbildningsanstalter, kommuner eller regioner.

—

Kombinationen av uppgifter om avhopp från skolan och uppgifter om sammanhanget, såsom socioekonomiska uppgifter, kan bidra till inriktningen på åtgärder och policyinsatser. Ett annat stöd för detta kan vara insamling och analys av uppgifter om skolavhopparnas skäl samt deras utsikter vad gäller sysselsättning och yrkeskarriär.

—	En utvärdering av hur verkningsfulla och effektiva de befintliga policyåtgärderna mot avhopp från skolan är utgör en viktig grund för att förbättra strategierna och programmen för att öka elevernas möjligheter till en framgångsrik skolgång.

2. Policyram

Övergripande strategier när det gäller avhopp från skolan omfattar olika policyinsatser, samordning mellan olika policysektorer samt integrering av åtgärder för att minska avhoppen från skolan i all relevant politik som är inriktad på barn och ungdomar. Utöver en utbildningspolitik som främjar skolsystem av hög kvalitet rör detta främst socialpolitik och stödtjänster, sysselsättning, ungdomsfrågor, familjefrågor, samt integrationspolitik. Horisontell samordning mellan de olika aktörerna och vertikal samordning mellan de olika styrnivåerna är lika viktiga. Strategier mot avhopp från skolan bör omfatta förebyggande, ingripande och kompenserande inslag. Medlemsstaterna bör välja strategiernas mer detaljerande inslag utifrån sina egna förhållanden och sammanhang.

2.1

FÖREBYGGANDE POLICYINSATSER syftar till att minska risken för avhopp från skolan innan problemen uppstår. Sådana åtgärder optimerar utbildningen i syfte att ge bättre läranderesultat och undanröja hindren mot en lyckad skolgång.

Avsikten är att lägga en tidig solid grund för barn så att de kan utveckla sin potential och integreras väl i skolan. De förebyggande policyinsatserna kan omfatta följande:

Förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet gagnar alla barn och är av särskild betydelse för barn från missgynnade miljöer, bland annat invandrarbarn och romer. Den förbättrar det fysiska välbefinnandet, den sociala och känslomässiga utvecklingen samt språkliga och grundläggande kognitiva färdigheter. Verksamheten bör vara av hög kvalitet, bedrivas till rimliga kostnader, med lämplig personal och vara tillgänglig för familjer från missgynnade miljöer.

De avser utbildningssystemens organisation, skolornas resurser, utbildningsbanornas tillgänglighet, öppenhet och flexibilitet. De tar också itu med skillnader mellan könen och ger stöd till barn från missgynnade miljöer eller med annat modersmål. Förebyggande policyinsatser bör vidare omfatta:

2.	Ett utökat utbildningsutbud genom utbildningsmöjligheter efter den obligatoriska skolgången kan påverka ungdomars och deras familjers beteende och leda till att fler elever avslutar sin gymnasieutbildning.

Främjande av aktiva policyinsatser mot segregering och tillhandahållande av ytterligare stöd till skolor i mindre gynnade områden eller med många elever från socioekonomiskt missgynnade miljöer kan hjälpa skolorna att diversifiera sin sociala sammansättning och förbättra sitt utbildningsutbud. Detta förbättrar utbildningsresultaten för elever från socioekonomiskt missgynnade miljöer och minskar risken för avhopp från skolan.

Att framhålla värdet av språklig mångfald och ge stöd till barn med annat modersmål för att de ska få bättre kunskaper i undervisningsspråket och vid behov i modersmålet samt ge stöd till lärare som undervisar barn med olika nivåer av språklig kompetens kan leda till bättre utbildningsresultat för barn med invandrarbakgrund och minska risken för att de lämnar skolan i förtid.

5.	Att få föräldrarna att bli mer delaktiga, stärka deras samarbete med skolan och skapa partnerskap mellan skola och föräldrar kan höja elevernas inlärningsmotivation.

Mer flexibla och öppna utbildningsbanor (exempelvis genom att kurser ges som moduler eller att skola varvas med arbete) hjälper särskilt elever med sämre studieresultat och kan motivera dem till att fortsätta med en utbildning som är mer anpassad till deras behov och förmåga. Detta gör det även möjligt att ta itu med könsspecifika skäl till avhopp, såsom ett tidigt inträde på arbetsmarknaden eller tonårsgraviditet. Dessutom har man noterat att en begränsning av antalet upprepade skolår till förmån för ett flexibelt individuellt stöd kan leda till färre avhopp från skolan.

Förstärkta högkvalitativa, mer attraktiva och flexibla yrkesutbildningsvägar kan erbjuda elever som riskerar att lämna skolan i förtid trovärdiga alternativ till avhopp. En yrkesinriktad utbildning som är väl integrerad i utbildningssystemen som helhet gör det möjligt att komma in på gymnasial och eftergymnasial utbildning på alternativa vägar.

8.	En förstärkning av kopplingen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadssektorn i syfte att framhålla fördelarna med att fullborda utbildningen med tanke på framtida anställbarhet. Detta kan ske genom yrkespraktik eller genom ett ökat deltagande av arbetsgivare i läroanstalter på olika nivåer.

2.2

INGRIPANDE POLICYINSATSER syftar till att undvika avhopp från skolan genom att på skolnivå förbättra utbildningens kvalitet, reagera på tidiga varningstecken och ge riktat stöd till elever eller elevgrupper som riskerar att lämna skolan i förtid. De gäller alla utbildningsnivåer, från förskola och barnomsorg till gymnasieutbildning.

På skol- eller utbildningsanstaltsnivå ingår strategier mot avhopp i en heltäckande policy för skolans utveckling. Syftet är att skapa en positiv lärmiljö, förstärka kvalitet och innovation i pedagogiken, förbättra lärarkårens förmåga att hantera social och kulturell mångfald samt utarbeta sätt att angripa våld och mobbning. De ingripande policyinsatserna på skol- eller utbildningsanstaltsnivå kan omfatta följande:

1.	Att utveckla skolor till lärgemenskaper som bygger på en gemensam vision för skolans utveckling som delas av alla aktörer, där man använder allas erfarenheter och kunskap, och tillhandahålla en fördomsfri, inspirerande och trygg miljö för att stimulera ungdomar till att fortsätta sin utbildning.

2.	Att utveckla system för tidig varning beträffande elever i riskzonen, som kan bidra till att verkningsfulla åtgärder vidtas innan problemen blir uppenbara, eleverna får en känsla av utanförskap, börjar skolka eller lämnar skolan.

Nätverksarbete med föräldrar och andra aktörer utanför skolan, såsom lokalsamhällestjänster, organisationer för invandrare eller minoriteter, idrotts- och kulturföreningar, arbetsgivare och organisationer inom det civila samhället, som möjliggör helhetslösningar för att hjälpa elever i riskzonen och underlättar tillgången till stöd utifrån, såsom psykologer, social- och ungdomsarbetare samt kultur- och samhällstjänster. Detta kan underlättas av förmedlare i lokalsamhället som kan stödja kommunikation och minska misstro.

Stöd och mer egenmakt till lärare i deras arbete med elever i riskzonen, som är en förutsättning för lyckade åtgärder på skolnivå. Grundläggande lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare och skolledare hjälper dem att hantera mångfalden i klassrummet, stödja elever från socioekonomiskt missgynnade miljöer och lösa svåra pedagogiska situationer.

5.	Fritidsverksamhet efter och utanför skolan samt konstnärlig och kulturell verksamhet och idrottsverksamhet, som kan öka riskutsatta elevers självförtroende och deras förmåga att hantera inlärningssvårigheter.

Syftet med ingripande policyinsatser på individuell nivå är att tillhandahålla skräddarsydda stödmekanismer för enskilda elever som riskerar att lämna skolan i förtid. De är inriktade såväl på personlig utveckling för att bygga upp uthållighet hos elever i riskzonen som på åtgärdande av konkreta svårigheter som kan vara av social, kognitiv eller känslomässig natur. De ingripande policyinsatserna på individnivå kan omfatta:

1.	Mentorverksamhet hjälper enskilda elever med specifika studiesvårigheter eller sociala eller personliga problem. Elever får specialinriktad hjälp antingen individuellt (mentorskap) eller i små grupper (handledning), ofta av lärare, någon i lokalsamhället eller studiekamrater.

2.	Att skräddarsy undervisningen efter elevernas behov, stärka individanpassad inlärning och stödja elever i riskzonen hjälper dessa att anpassa sig till den formella utbildningens krav och övervinna hinder i utbildningssystemet och kan därigenom bidra till att begränsa antalet upprepade skolår.

Förstärkt vägledning och rådgivning stöder elevernas yrkesval, övergångar inom utbildningen eller från utbildning till arbete. Det minskar antalet dåliga beslut som fattas på grundval av falska förhoppningar eller otillräcklig information. Det hjälper ungdomar att göra val som motsvarar deras ambitioner, personliga intressen och begåvning.

4.	Se till att ungdomar vars ekonomiska omständigheter riskerar att leda till att de hoppar av skolan får tillgång till lämpligt finansiellt stöd. Ett sådant stöd kan då det anses lämpligt beviljas på vissa villkor eller kopplas till familjens sociala förmåner.

2.3

KOMPENSERANDE POLICYINSATSER syftar till att hjälpa dem som har lämnat skolan i förtid att återuppta utbildningen genom att erbjuda sätt att återgå till utbildningen och skaffa sig de kvalifikationer som de inte har uppnått. De kompenserande policyinsatserna omfattar följande:

Framgångsrika program för en andra chans till utbildning, som erbjuder lärmiljöer som motsvarar de särskilda behoven hos dem som hoppat av skolan i förtid, erkänner deras tidigare lärande och stöder deras välbefinnande. Dessa program skiljer sig från skolor vad gäller både organisation och undervisningsmetoder och kännetecknas ofta av små elevgrupper, en personlig, åldersanpassad och innovativ undervisning samt flexibla utbildningsbanor. De ska i möjligaste mån vara lättillgängliga och kostnadsfria.

2.	Olika vägar tillbaka till den ordinarie utbildningen, som det är viktigt att tillhandahålla. Övergångsklasser med tydlig inriktning på handledning kan bidra till att överbrygga klyftan mellan tidigare misslyckad skolgång och återgången till den ordinarie utbildningen.

Erkännande och validering av tidigare inlärning, inbegripet färdigheter som förvärvats inom icke-formellt och informellt lärande, som ökar ungdomars självförtroende och självaktning och underlättar återgången till utbildningen. Det kan motivera dem att fortsätta i utbildningen, hjälpa dem att fastställa sina starka sidor och göra bättre yrkesval.

4.	Ett riktat individuellt stöd, som förenar socialt, finansiellt, pedagogiskt och psykologiskt stöd till ungdomar i svåra situationer. Det är särskilt viktigt för ungdomar i allvarligt socialt eller känslomässigt trångmål som hindrar dem från att fortsätta med sin utbildning.

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/10

Eurons växelkurs (1)

30 juni 2011

2011/C 191/06

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,4453
JPY	japansk yen	116,25
DKK	dansk krona	7,4587
GBP	pund sterling	0,90255
SEK	svensk krona	9,1739
CHF	schweizisk franc	1,2071
ISK	isländsk krona
NOK	norsk krona	7,7875
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,345
HUF	ungersk forint	266,11
LTL	litauisk litas	3,4528
LVL	lettisk lats	0,7093
PLN	polsk zloty	3,9903
RON	rumänsk leu	4,2435
TRY	turkisk lira	2,3500
AUD	australisk dollar	1,3485
CAD	kanadensisk dollar	1,3951
HKD	Hongkongdollar	11,2475
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7468
SGD	singaporiansk dollar	1,7761
KRW	sydkoreansk won	1 543,19
ZAR	sydafrikansk rand	9,8569
CNY	kinesisk yuan renminbi	9,3416
HRK	kroatisk kuna	7,4018
IDR	indonesisk rupiah	12 397,41
MYR	malaysisk ringgit	4,3626
PHP	filippinsk peso	62,619
RUB	rysk rubel	40,4000
THB	thailändsk baht	44,380
BRL	brasiliansk real	2,2601
MXN	mexikansk peso	16,9765
INR	indisk rupie	64,5620

(1) Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/12

Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001

2011/C 191/08

Statligt stöd nr.: SA.32518 (11/XA)

Medlemsstat: Tyskland

Region: Schleswig-Holstein

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Gewährung von Beihilfen im Rahmen der Bekämpfung

Leukose und Brucellose bei Rindern, Schafen und Ziegen

Rättslig grund: Richtlinien für die Gewährung von Beihilfen im Rahmen der Bekämpfung Leukose und Brucellose bei Rindern, Schafen und Ziegen (Leukose-Brucellose-Beihilfe-Richtlinien)

Planerade årliga utgifter inom stödordningen eller totalt belopp för individuellt stöd som beviljats företaget: Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen: 0,15 EUR (i miljoner)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 17 februari 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Djursjukdomar (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Husdjursskötsel

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Ministerium für Landwirtschaft, Umwelt und ländliche Räume Schleswig-Holstein

Mercatorstraße 3

24106 Kiel

DEUTSCHLAND

Webbplats: http://www.schleswig-holstein.de/cae/servlet/contentblob/872674/publicationFile/Beihilfe_RiLi_Leukose.pdf

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.33004 (11/XA)

Medlemsstat: Italien

Region: Basilicata

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Interventi compensativi relativi a mancati redditi, a favore delle aziende agricole interessate da provvedimenti di abbattimenti totali conseguenti ad infezioni di tubercolosi bovina, brucellosi, leucosi bovina enzootica e scrapie o colpite dalle avversità atmosferiche. Periodo 2010 e 2011.

Rättslig grund:

Brucellosi bovina, bufalina, ovina e caprina:

D.P.R. n. 320/1954,

L. n. 615/1964,

D.M. n. 453/1992,

D.M. n. 651/1994.

Tubercolosi bovina e bufalina:

D.P.R. n. 320/1954,

L. n. 615/1964,

D.M. n. 592/1995.

Leucosi bovina enzootica:

D.P.R. n. 320/1954,

D.M. n. 358/1996.

Encefalopatie Spongiformi Trasmissibili:

D.M. 8.4.1999,

regolamento (CE) n. 999/2001 del 22 maggio 2001.

Avversità atmosferiche:

D.P.C.M. n. 66/2011,

D.G.R. n. 518/2011.

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 24 juni 2011–31 december 2011

Stödets syfte: Djursjukdomar (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006), Ogynnsamma väderförhållanden (artikel 11 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras, Uppfödning av får och getter, Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Basilicata

Dipartimento Agricoltura Sviluppo Rurale Economia Montana

Via Vincenzo Verrastro 10

85100 Potenza PZ

ITALIA

Webbplats: http://www.regione.basilicata.it/giunta/site/giunta/department.jsp?dep=100049

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.33005 (11/XA)

Medlemsstat: Italien

Region: Basilicata

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: L. 2 dicembre 1998 n. 423 — articolo 1 comma 2 — Interventi urgenti nel settore zootecnico per il ripristino funzionale delle strutture aziendali delle aree riconosciute dal D.P.C.M. n. 66/2011.

Rättslig grund:

L. 2.12.1998 n. 423.

D.P.C.M. 22.3.2011 n. 66 «Dichiarazione dello stato di emergenza in relazione alle eccezionali avversità atmosferiche che hanno colpito il territorio della Regione Basilicata nel periodo dal 18 febbraio al 1o marzo 2011».

D.G.R. n. 641 del 4 maggio 2011«L. 2 dicembre 1998 n. 423 — articolo 1 comma 2 — Interventi urgenti nel settore zootecnico per il ripristino funzionale delle strutture aziendali delle aree riconosciute dal D.P.C.M. n. 66/2011».

Högsta tillåtna stödnivå: 80 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 24 juni 2011–31 december 2011

Stödets syfte: Ogynnsamma väderförhållanden (artikel 11 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras, Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar, Uppfödning av får och getter

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Regione Basilicata

Dipartimento Agricoltura Sviluppo Rurale Economia Montana

Via Vincenzo Verrastro 10

85100 Potenza PZ

ITALIA

Webbplats: http://www.regione.basilicata.it/giunta/site/giunta/department.jsp?dep=100049

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.33156 (11/XA)

Medlemsstat: Bulgarien

Region: Bulgaria

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: „Помощ за участие в изложения по овцевъдство — Регионално изложение по овцевъдство гр. Костинброд, Общинско изложение по овцевъдство гр. Елин Пелин, Общинско изложение по овцевъдство гр. Годеч и Общинско изложение по овцевъдство гр. Брезник“

Rättslig grund: Чл. 10, ал. 1, т. 10 от Закона за подпомагане на земеделските производители; Указания, приети с Решение на Управителния съвет на Държавен фонд „Земеделие“ за схема на държавна помощ за участие в изложения и панаири

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 27 juni 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Tekniskt stöd (artikel 15 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Jordbruk, skogsbruk och fiske

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Държавен фонд „Земеделие“

бул. „Цар Борис III“ № 136

1618 София/Sоfiа

БЪЛГАРИЯ/ВULGАRIА

Webbplats: http://www.dfz.bg/bg/darzhavni-pomoshti/shemi_durjavni_pomoshti_reglament_1857_2006/

Övriga upplysningar: —

Statligt stöd nr.: SA.33219 (11/XA)

Medlemsstat: Tyskland

Region: Thüringen

Namnet på stödordningen eller namnet på det företag som tar emot det individuella stödet: Satzung zur Änderung der Satzung über Beihilfen der Thüringer Tierseuchenkasse 612-40306-TH/0002

Rättslig grund: § 7 Absatz 2 und § 20 Thüringer Ausführungsgesetz zum Tierseuchengesetz (Thüringer Tierseuchengesetz — ThürTierSG —) in der Fassung vom 30. März 2010 (GVBl. S. 89) in Verbindung mit der Satzung über Beihilfen der Thüringer Tierseuchenkasse (Beihilfesatzung in der Fassung der 4. Änderungssatzung)

Högsta tillåtna stödnivå: 100 %

Datum för genomförande: —

Varaktighet för stödordningen eller det individuella stödet: 24 juni 2011–31 december 2013

Stödets syfte: Djursjukdomar (artikel 10 i förordning (EG) nr 1857/2006)

Berörd(a) sektor(er): Husdjursskötsel

Den beviljande myndighetens namn och adress:

Thüringer Tierseuchenkasse

Victor-Goerttler-Straße 4

07745 Jena

DEUTSCHLAND

Webbplats:

http://www.thueringertierseuchenkasse.de/Download/Beihilfesatzung2011.pdf

http://www.thueringertierseuchenkasse.de/Download/thuertiersg.pdf

Övriga upplysningar: —

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/15

MEDIA 2007 – UTVECKLING, DISTRIBUTION, MARKNADSFÖRING OCH UTBILDNING

Inbjudan att lämna förslag – EACEA/19/11

Stöd till digitalisering av europeiska biografer

2011/C 191/09

1. Mål och beskrivning

Denna inbjudan att lämna förslag grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (MEDIA 2007).

Programmets övergripande mål är att:

a)	bevara och stärka Europas kulturella och språkliga mångfald och dess filmarv och audiovisuella arv, säkerställa att allmänheten har tillgång till detta samt främja dialog mellan kulturer,

b)	öka spridningen av och tittandet på europeiska audiovisuella verk inom och utanför Europeiska unionen, bland annat genom större samarbete mellan aktörerna,

c)	stärka den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft på en öppen och konkurrensutsatt europeisk marknad som är gynnsam för sysselsättningen, bland annat genom att främja kontakterna mellan branschfolket på det audiovisuella området.

Målet med projektet för digitalisering av biografer är att uppmuntra biografer som visar en betydande andel icke-nationella europeiska verk att utnyttja de möjligheter som digitaltekniken erbjuder.

Målet med denna inbjudan att lämna förslag är att underlätta övergången till digitalteknik för biografer som visar europeiska filmer, genom att ge stöd till indirekta kostnader i samband med inköp av digitala projektorer.

2. Vem kan söka bidrag?

Denna inbjudan riktar sig till europeiska oberoende biografoperatörer vars huvudverksamhet är filmvisning.

Sökande måste ha sitt säte i något av följande länder:

—	Europeiska unionens 27 medlemsstater.

—	EES-länderna, Schweiz och Kroatien.

Sökande organisationer ska:

—	vara premiärbiografer (som tar med europeiska premiärfilmer på programmet högst tolv månader efter den nationella premiären),

—	ha varit öppna för allmänheten i minst tre år,

—	ha ett system för biljettförsäljning och insläpp,

—	ha minst en filmduk och 70 platser,

—

ha gett 520 filmvisningar per år om de är permanenta biografer (dvs. biografer som drivs under minst sex månader om året), 300 visningar per år om de är biografer med endast en duk (30 visningar per månad) och minst 30 visningar per månad om de är sommar- eller utomhusbiografer (biografer som drivs under färre än sex månader om året),

—	ha haft minst 20 000 åskådare under de senaste tolv månaderna eller sålt 20 000 entrébiljetter till faktiskt erlagt, normalt biljettpris.

Sökande som har eller kommer att få en projektor av en mellanhand inom ramen för ett VPF-avtal är inte stödberättigade.

För att ha rätt till stödet måste biograferna under 2010 ha visat minst 50 procent europeiska filmer, av vilka minst 30 procent ska vara icke-nationella europeiska filmer.

En film betraktas som europeisk om den uppfyller Mediaprogrammets definition av sådana filmer inom stödsystemen Cinema Selective och Cinema Automatic.

Redan kategoriserade filmer finns i den europeiska filmdatabasen (European Movie Database):

http://ec.europa.eu/culture/media/programme/distrib/filmbase/index_en.htm

En film betraktas som europeisk om den uppfyller följande definition:

Ny spelfilm (inbegripet animerad film) eller dokumentärfilm som har minst 60 minuters speltid och uppfyller följande villkor:

—

Verket ska till övervägande del produceras av en producent eller producenter från länder som deltar i Mediaprogrammet. För att kunna betraktas som faktiska producenter måste produktionsbolagen anges som producenter i listan över medverkande. Även andra faktorer, som konstnärlig kontroll, innehav av filmrättigheter och andel av vinsten kan beaktas vid fastställandet av vem den faktiska producenten är.

och

—

Verket ska produceras med stort deltagande av branschfolk som är medborgare eller bosatta i länder som deltar i Mediaprogrammet. ”Stort deltagande” definieras som mer än 50 procent av poängen i nedanstående tabell (t.ex. tio eller fler poäng när det gäller spelfilm eller störst andel poäng om det sammanlagda poängantalet är lägre än 19, vilket normalt gäller dokumentärfilmer eller animerade filmer där alla kategorier vanligtvis inte ingår i listan över medverkande):

Funktion	Poäng
Regissör	3
Manusförfattare	3
Kompositör	1
Skådespelare 1	2
Skådespelare 2	2
Skådespelare 3	2
Konstnärlig ledare/Produktionsdesigner	1
Chefsfotograf	1
Filmklippare	1
Ljud	1
Inspelningsplats	1
Laboratorium	1
Totalt	19

Filmer som består av reklam, pornografiskt eller rasistiskt material eller som förespråkar våld, är inte stödberättigade.

3. Vilka aktiviteter kan få bidrag?

Stöd till indirekta kostnader i samband med inköp av digitala projektorer, som uppfyller de innehållsrelaterade säkerhetskraven i Digital Cinema Initiative (DCI) och installeras i en biograf som uppfyller alla kriterier för stöd.

Stödet kan endast sökas för 1 projektor per filmduk och för högst 3 dukar per biograf.

Projektorn måste införskaffas mellan ansökningsdagen och den 30 juni 2013.

4. Tilldelningskriterier

Stödberättigande ansökningar/aktiviteter kommer att utvärderas enligt följande tilldelningskriterier:

Kriterium

Poäng

Europeisk dimension

Antal begärda projektorer:

1 projektor



2 projektorer



3 projektorer



Befintlig nationell stödmekanism

Nej



5. Budget

De årliga budgetanslagen för samfinansiering av projekt är omkring 2 000 000 EUR.

Det ekonomiska stödet ges i form av ett engångsbidrag på högst 20 000 EUR per filmduk.

Bidraget täcker kostnader förknippade med digitaliseringen av europeiska biografer, med undantag av kostnaderna för digital projektor och server.

EACEA förbehåller sig rätten att endast dela ut en del av de tillgängliga medlen.

6. Sista inlämningsdag

Förslagen ska lämnas in (vara poststämplade) senast den 15 september 2011.

Förslagen ska skickas till följande adress:

Education, Audiovisual and Culture Executive Agency (EACEA)

Constantin DASKALAKIS

BOUR 3/66

Avenue du Bourget/Bourgetlaan 1

1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

För att godtas måste ansökan göras med hjälp av det officiella ansökningsformuläret och undertecknas av den person som har rätt att ingå juridiskt bindande överenskommelser å den sökande organisationens vägnar. Kuvertet ska tydligt märkas:

MEDIA programme — Distribution EACEA/19/11 — Digitisation of cinemas

Inga ansökningar tas emot via fax eller e-post.

7. Utförlig information

Ansökningsformulär och riktlinjer finns på följande webbadress:

http://ec.europa.eu/culture/media/programme/distrib/schemes/auto/index_en.htm

Ansökan ska lämnas in på avsedda formulär och omfatta samtliga begärda uppgifter och bilagor.

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/20

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 191/11

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”SCHWÄBISCHE SPÄTZLE”/”SCHWÄBISCHE KNÖPFLE”

EG-nr: DE-PGI-0005-0738-02.02.2009

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Tyskland

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 2.7

Pastaprodukter

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

”Schwäbische Spätzle”, även känd som ”Schwäbische Knöpfle”, är en äggbaserad pastaprodukt som framställs av färska ägg i en traditionell hemlagad stil. Produkten är oregelbunden till formen och har en ojämn, porös yta. Degen skärs i bitar som läggs direkt i kokande vatten/ånga. I dagligt språkbruk avser båda beteckningarna samma produkt som framställs av samma deg, vilket innebär att de båda beteckningarna är synonymer. Produktens form kan variera. Den kan vara tjock eller smal, lång eller kort. Det finns ingen tydlig åtskillnad mellan användningen av de båda beteckningarna och språkbruket varierar mellan regionerna.

Karakteristiska egenskaper

Färg/utseende: naturlig, guldgul till ljusgul.

Form: En pastaprodukt med oregelbunden form, ojämn och porös yta, traditionell hemlagad stil, formen varierar från smal till tjock och från lång till kort.

Konsistens/struktur: fast, kan kokas/klibbar inte, med en ojämn yta.

Kvalitet på äggen: färska ägg enligt normala regler för pastaprodukter.

Ägginnehåll per kilo grovt eller fint mjöl: torr ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”: minst 2 ägg per kilo mjöl, normalt tillsätts 4–6 ägg per kilo mjöl.

Färsk ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”: minst 8 ägg per kilo grovt eller fint mjöl.

Kvalitet på mjölet: durumvetemjöl eller speltvetemjöl.

Kvalitet på mjölet för färsk ”spätzle”: vetemjöl eller speltvetemjöl.

Kvalitet på vattnet: färskt dricksvatten.

Salt: valfritt, högst 1 procent.

Kryddor, örter, spenat: valfritt.

Citronsyra: valfritt för färsk ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

De ingredienser som används för att framställa (torkad) ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” är mjöl, färska ägg och dricksvatten. Salt (högst 1 procent), kryddor, örter och spenat kan tillsättas. I färsk ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” kan citronsyra tillsättas och fint mjöl kan användas helt eller delvis i stället för grovt mjöl.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

—

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” måste framställas i det avgränsade geografiska området för att garantera äktheten hos denna traditionella produkt som är typisk för sin region, och för att säkra en konsekvent hög kvalitet. Produktionsstegen för färska och torra pastaprodukter är desamma fram till kylning och torkning. ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” framställs traditionellt för hand, och produkten började inte tillverkas maskinellt förrän i början av 1900-talet. Ingredienserna blandas och degen knådas till dess att den blir jämn. Sedan knådningsmaskinerna kom har denna process i stor utsträckning mekaniserats. Degen formas till bitar som läggs i kokande vatten eller ånga. Konsistensen på degen och rätt koktid och temperatur kräver en instinktiv känsla och erfarenhet som är svår att standardisera. Producentens hantverksskicklighet och regionala kunskap om beredningen spelar därför en speciell roll i denna process. När det gäller den torra pastaprodukten förtorkas ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” först och torkas därefter helt. Den färska pastaprodukten förkyls vid behov, pastöriseras och kyls därefter till 2–7 °C.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

—

3.7 Särskilda regler för märkning:

—

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Det geografiska området Schwaben omfattar hela Baden-Württemberg och hela regionen Schwaben i Bayern.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” har framställts i det geografiska området i århundraden och är ett mycket viktigt inslag i det schwabiska köket. Producentens hantverksskicklighet och regionala kunskap om beredningen spelar därför en speciell roll i denna process. Traditionellt skärs ”spätzle”-degen för hand och än i dag anses skärning av degen på skärbräde vara en speciell symbol för produktens kvalitet. Maskinframställningen av ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” i traditionell hemlagad stil, dvs. som om degen skurits för hand, inleddes av ekonomiska skäl i början av 1900-talet. De första patenten som grundades på praktisk erfarenhet (se till exempel Deutsches Reichpatent 471046) registrerades i syfte att bevara äktheten och den hemlagade karaktären hos ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”. Det finns register från flera utställningar där de traditionella kunskaper som användes i Schwaben för att framställa produkten kan spåras ända från det att produkten tillkom till nutid (se ”Spätzle und Knöpfle — Geschichte(n) rund um das Leibgericht der Schwaben”, särskilt Alte Zeiten, Ofterdingen; ”Spätzle — Schaben, pressen, hobeln”, Freilichtmuseum Beuren). Många kocktävlingar och flera världsrekord i skärning av ”spätzle”-deg visar även på det geografiska områdets särskilda betydelse i kombination med de mänskliga faktorerna. Den lokala kunskapen att tillaga degen har gått i arv från generation till generation och är en viktig aspekt av den färdiga produktens särskilda egenskaper. Traditionen att göra ”spätzle” kan spåras ända tillbaka till 1700-talet. År 1725 drog Rosino Lentilio, en rådsherre och husläkare från Württemberg, slutsatsen att ”knöpflein” och ”spazen” är ”allt som görs av mjöl”. Odlingen av speltvete var utbredd i området Schwaben–Alemannien på den tiden. Detta sädesslag går att odla i magra jordar och var mycket populärt i denna fattiga region, som främst befolkades av småjordbrukare. Eftersom speltvetemjöl innehåller mycket glutenprotein kunde degen tillagas utan ägg i dåliga tider, och därför framställdes ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” främst av speltvetemjöl. Produkten blev känd i höglandsområdet Münsinger Alb. När industrialiseringen började och välståndet ökade förvandlades ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” från att vara vanlig husmanskost till en kulinarisk specialitet som serverades vid högtider. I en skildring av en by med schwabiska jordbrukare från 1937 beskrivs ”spätzle” som en högtidsrätt. Året före kallade den lokala poeten Sebastian Blau ”spätzle” för symbolen för den schwabiska regionala identiteten. ”Rätten ’spätzle’ är grunden i vårt kök, en berömd symbol för vårt land etc., A och O på en schwabisk meny etc.”. På mindre gynnade platser med karg natur inom det geografiska området ledde de traditionella regionala metoderna att tillaga ”spätzle” i kombination med den högt utvecklade hantverksskickligheten till en produkt med högt värde. I dagens Schwaben framställs ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” av nästan alla pastaproducenter och finns på nästan alla restaurangmenyer. Produkten har även exporterats med framgång sedan 1980-talet. För de människor som lever i det geografiska området har produkten blivit en symbol för deras identitet. Att ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” har haft stor betydelse för det schwabiska köket framgår bland annat av en roman som publicerades första gången år 1827 med titeln ”Die Geschichte von den Sieben Schwaben”, enligt vilken sedvänjan i Schwaben är att ”äta upp till fem gånger om dagen, fem gånger soppa, och med ’knöpfle’ eller ’spätzle’ i två av målen”. År 1892 skrev Elise Henle att alla kvinnor i Schwaben måste veta hur man kokar ”spätzle”: ”om hon inte kan koka ’spätzle’ är hon ingen riktig schwabisk flicka”. Mer nyligen räknade den schwabiske författaren Siegfried Ruoss i sin kokbok ”Schwäbische Spätzleküche”upp mer än 50 olika recept från Schwaben som innehåller ”spätzle”.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Till skillnad från andra pastaprodukter är ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” en äggbaserad pastaprodukt som framställs av färska ägg i en traditionell hemlagad stil. Produkten är oregelbunden till formen och har en ojämn, porös yta. Degen skärs i bitar som läggs direkt i kokande vatten/ånga. Bitarna kan vara smala eller tjocka, långa eller korta. Det är den enda pastasort som kokas för första gången redan under framställningen. Den fuktiga degen pressas antingen genom en spätzlepress eller droppas genom en sådan press in i en behållare med hett vatten. Vid behov skärs degen under denna process.

5.3 Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Orsakssambandet mellan de särskilda egenskaperna hos ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” och det geografiska området kan hänföras till det särskilda anseende produkterna åtnjuter till följd av sitt ursprung. Produkterna är pastaspecialiteter med en lång tradition, symboliserar Schwaben och är särskilt välkända och har högt anseende, både inom regionen och utanför. Detta bekräftas av de flesta yttranden som mottagits från den nationella myndigheten och av en konsumentundersökning som genomfördes 2002.

För det andra bekräftar ett stort antal hänvisningar i litteratur, tidningsartiklar och regionala kokböcker att ”spätzle” och ”knöpfle” är en basrätt i det schwabiska köket och produkterna åtnjuter ett högt anseende som Schwabens ”nationalrätt”.

I dagens Schwaben finns ”Schwäbische Spätzle” och ”Schwäbische Knöpfle” med i nästan alla pastaproducenters produktlistor och på nästan alla restaurangmenyer. Produkten har också exporterats med framgång sedan 1980-talet. Det höga anseende som ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” åtnjuter beror främst på de traditionella regionala framställningsmetoderna och den högt utvecklade hantverksskicklighet som finns i Schwaben när det gäller framställningen av ”Spätzle”, där den handskurna sorten är särskilt populär. Även maskinframställning kräver en instinktiv känsla och erfarenhet, vilket innebär att producenternas hantverksskicklighet och regionala kunskaper är särskilt viktiga. Man kan därför förutsätta att det anseende som ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” åtnjuter är nära förknippat med den region där produkten framställs.

Produkten ”Schwäbische Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” är välkänd för konsumenterna på grund av sitt regionala ursprung och är högt uppskattad på grund av sin långa tradition som en schwabisk specialitet och den lokala hantverksskicklighet som har utvecklats i att framställa produkten, som anses vara av särskilt god kvalitet om den är handskuren. En landsomfattande undersökning som genomfördes 1965 av Konsumgenossenschaft Stuttgart e.G. för regionerna Stuttgart och Reutlingen, visade att ”spätzle” har ett mycket högt anseende. Det finns även en mångfald dikter i den schwabiska litteraturen om schwabernas favoriträtt, till exempel en dikt som publicerades 1838 i Schwarzwälder Boten med titeln ”Das Lob der Schwabenknöpfle”, dikten ”Schwäbische Leibspeisa” och ”Spätzles-Lied”. Ett stort antal högtider och sedvänjor har kopplingar till ”Schwäbiche Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle”, och produkterna marknadsförs till turistindustrin i form av temaveckor om kulinariska specialiteter, kurser, seminarier och tävlingar i skärning av ”spätzle”. Mer nyligen har ”Schwäbiche Spätzle”/”Schwäbische Knöpfle” kommit att betraktas som Schwabens ”kulinariska ambassadör”.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

Markenblatt, vol. 21, 23 maj 2008, del 7a–aa, s. 33858

(http://www.register.dpma.de/DPMAregister/geo/detail.pdfdownload/127)

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

1.7.2011

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/24

Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 191/12

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”ΚΟΥΦEΤΑ ΑΜΥΓΔAΛΟΥ ΓΕΡΟΣΚΗΠΟΥ” (KOUFETA AMYGDALOU GEROSKIPOU)

EG-nr: CY-PGI-0005-0800-02.03.2010

SGB ( X ) SUB ( )

1. Beteckning:

”Κουφέτα Αμυγδάλου Γεροσκήπου” (Koufeta Amygdalou Geroskipou)

2. Medlemsstat eller tredjeland:

Cypern

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1 Produkttyp:

Klass 2.4.

Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror

3.2 Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Koufeta Amygdalou Geroskipou är rostade kanderade mandlar.

Slutprodukten har följande huvudegenskaper:

Fysiska egenskaper

Form: oval/mandelformad

Färg: vit

Kemiska egenskaper

Fuktinnehåll: 2–4 %

Organoleptiska egenskaper

Yta/textur: Det yttre lagret med sockerlag har en karakteristiskt skrovlig yta och är jämförelsevis mjukare att tugga än liknande produkter. Det har en behaglig eftersmak och smälter lätt i munnen. Sockerlagrets tjocklek varierar mellan två och fyra millimeter.

Smak: sötma från sockret och en karakteristisk smak av rostade mandlar.

3.3 Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Följande används för framställning av Koufeta Amygdalou Geroskipou: a) mandlar och b) strösocker.

3.4 Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

Ej tillämpligt.

3.5 Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Produktionen och förpackningen av Koufeta Amugdalou Geroskipou måste äga rum i det avgränsade geografiska området (kommunen Geroskipou). Såväl sockret som mandlarna får emellertid komma från platser utanför det avgränsade geografiska området.

3.6 Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

Koufeta Amygdalou Geroskipou får inte förpackas vid temperaturer som överstiger 45 °C på grund av kondensationen som skapar fukt i påsarna. Förpackningsprocessen äger rum i rumstemperatur och kan inledas så snart temperaturen faller under 45 °C. Om Koufeta inte förpackas vid denna tidpunkt försvinner för mycket fuktighet och mandlarna blir inte mjuka att tugga (dvs. deras specifika organoleptiska egenskaper ändras). Tidpunkten för förpackningen av Koufeta Amygdalou Geroskipou är med andra ord avgörande för bevarandet av mandlarnas fina organoleptiska egenskaper. Det är därför mycket viktigt att Koufeta Amygdalou Geroskipou förpackas i det avgränsade geografiska området. Detta garanterar också produktens äkthet och spårbarhet.

3.7 Särskilda regler för märkning:

Koufeta Amygdalou Geroskipou ska märkas med ett bäst före-datum som infaller en månad från produktionsdatumet.

4. Kort beskrivning av det geografiska området:

Kommunen Geroskipous förvaltningsgränser.

5. Samband med det geografiska området:

5.1 Specifika uppgifter om det geografiska området:

Koufeta Amygdalou Geroskipou framställs enligt ett traditionellt familjerecept, Hittills har alla personer som deltagit i framställningen i kommunen Geroskipou varit ättlingar till Sophocles Athanasios, som började framställa dessa mandlar i Geroskipou 1895. Produkten har framställts på samma sätt i över hundra år i samma geografiska område (kommunen Geroskipou) av ättlingar till Sophocles Athanasios. Följaktligen har de speciella kunskaper som behövs för att framställa Koufeta Amygdalou Geroskipou funnits i det avgränsade geografiska området sedan 1895 och förts vidare fram till våra dagar. Erfarna tillverkare har lärt och lär fortfarande den yngre generationen hur man framställer Koufeta Amygdalou Geroskipou. Denna kunskap överförs alltså från generation till generation.

I boken med titeln ”Geroskipou – Förr och nu” (Γεροσκήπου - Παλαιό και Σύγχρονα Πρόσωπο) (Aristidou och Vakis, 1992) finns en hänvisning till framställningen av kanderade mandlar i Geroskipou efter 1930, mandlar som huvudsakligen säljs på festivaler. I boken ”Geroskipou – En historisk och folkloristisk studie” (”Η Γεροσκήπου – Ιστορική και Λαογραφική Μελέτη”) (Hatzikyriakos, 2000) anges också att kanderade mandlar framställs av sockerlag, socker och mandlar som kokas i en liten gryta. En avgörande händelse för Koufeta Amygdalou Geroskipou var tilldelningen av ett pris vid en särskild mässa som anordnades i Stroumbi 1937.

Koufeta Amygdalou Geroskipou nämns också i en bok som givits ut av kommunen Geroskipou med titeln ”Geroskipou från antiken till våra dagar” (”Γεροσκήπου από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα”) (2008). I det månatliga nyhetsbrevet ”O Tahidromos tis Paphou” (augusti 2010) intervjuas en erfaren producent som än i dag framställer Koufeta. I intervjun konstateras att produkten är en traditionell produkt från Geroskipou med gamla anor.

5.2 Specifika uppgifter om produkten:

Koufeta Amygdalou Geroskipou har två utmärkande egenskaper:

a)	Produkten har högt renommé tack vare den traditionella framställningsmetod som använts i kommunen Geroskipou från slutet av 1800-talet och fram till i dag.

Vissa specifika organoleptiska egenskaper särskiljer dessa mandlar från liknande produkter, främst deras karakteristiskt skrovliga yta och textur på grund av det yttre lagret med sockerlag som är mjukare att tugga än för liknande produkter. Mandlarna är lättsmälta och har en behaglig eftersmak. Sockret ger också Koufeta Amygdalou Geroskipou en karakteristisk sötma. Den skrovliga ytan, texturen och sötman är unika för produkten och saknas hos andra kanderade mandlar. Koufeta Amygdalou Geroskipou framställs dessutom utan användning av vax för att skydda eller isolera mandeln (en metod som används för framställning av andra kanderade mandlar för att bevara mandelns oljehalt). Vid framställningen används inte heller några andra råvaror än mandlar och socker eller någon ytterligare process för att putsa de kanderade mandlarna, såsom är fallet för andra kanderade mandlar. (Vid putsning beläggs mandlarna med ett vaxlager eller putsas mekaniskt som komplement till bearbetningen i maskinen för framställning av kanderade mandlar.). Produktens ytporer är därför öppna, vilket gör ytan skrovlig jämfört med andra kanderade mandlar. Under bäst före-perioden är Koufeta Amygdalou Geroskipou också mjukare och sötare än andra kanderade mandlar, eftersom inga andra råvaror används. (Vid framställning av andra kanderade mandlar tillsätts även ytterligare råvaror för att väga upp produktens sötma.)

Koufeta Amygdalou Geroskipou är en välkänd produkt på hela Cypern. Såsom nämns ovan har Koufeta Amygdalou Geroskipou framställts i Geroskipou i många år och kunskapen om framställningen har överförts från en generation till nästa fram till våra dagar. De unika egenskaperna och särdagen hos Koufeta Amygdalou Geroskipou beror på kunskapen och skickligheten hos tillverkarna i Geroskipou, särskilt när det gäller framställningsmetoden. Den specifika karakteristiska texturen hos Koufeta Amygdalou Geroskipou hänger främst samman med sättet att framställa produkten, i synnerhet processens längd när de rostade mandlarna täcks med ett ytskickt av sockerlag, den rytmiska rörelsen hos maskinen där de kanderade mandlarna framställs och det recept som används vid framställningen. Den viktigaste faktorn under framställningsprocessen, och den viktigaste kunskapen, är att producenten hela tiden måste stå vid maskinen och övervaka hela processen med att belägga mandlarna med sockerlagret för att vid behov kunna ingripa omedelbart för att justera tjockleken och mängden sockerlag samt temperaturen. Kombinationen av den tid som krävs för att belägga de rostade mandlarna med ett lager med sockerlag och den rytmiska rörelsen hos maskinen under denna process är också mycket viktig. Om mandlarna beläggs med sockerlagret tidigare än avsett och/eller om den rytmiska rörelsen hos maskinen inte är den exakt rätta, klibbar de kanderade mandlarna fast vid varandra. Om mandlarna beläggs med sockerlagret senare än avsett och/eller om den rytmiska rörelsen hos maskinen inte är den exakt rätta, torkar de kanderade mandlarna ut och den korrekta mängden socker absorberas inte. Ovanstående ingår i traditionen, de autentiska lokala framställningsmetoderna och den lokala specialkunskapen hos producenterna i Geroskipou. Framgången för det recept som beskrivs i produktspecifikationen beror också på att endast två råvaror används, nämligen socker och mandlar, (till skillnad från framställningen av andra kanderade mandlar, där även andra råvaror används).

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(Artikel 5.7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006)

http://www.moa.gov.cy/moa/da/da.nsf/All/BAB8773EB6D4C5BD422576CD00354E95/$file/EvnoikiApofasiYpourgou4406Jan10.pdf?OpenElement

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

		ISSN 1725-2504 doi:10.3000/17252504.C_2011.191.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 191

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	54 årgången 1 juli 2011

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	I Resolutioner, rekommendationer och yttranden
	REKOMMENDATIONER
	Rådet
2011/C 191/01	Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid ( 1 )	1

	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2011/C 191/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6241 – CIE Management II/Gruppo Coin) ( 1 )	7

2011/C 191/03	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6162 – Pfizer/Ferrosan Consumer Healthcare Business) ( 1 )	7

2011/C 191/04	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende COMP/M.6160 – Apollo/PlayPower) ( 1 )	8

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Rådet
2011/C 191/05	Rådets beslut av den 28 juni 2011 om utnämning och ersättande av ledamöter i styrelsen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	9

	Europeiska kommissionen
2011/C 191/06	Eurons växelkurs	10

	Revisionsrätten
2011/C 191/07	Särskild rapport nr 5/2011 Systemet med samlat gårdsstöd – vad måste göras för att den ekonomiska förvaltningen ska bli bättre?	11

	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2011/C 191/08	Medlemsstaternas uppgifter om statligt stöd som beviljats enligt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001	12

	V Yttranden
	ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 191/09	MEDIA 2007 – Utveckling, distribution, marknadsföring och utbildning – Inbjudan att lämna förslag – EACEA/19/11 – Stöd till digitalisering av europeiska biografer	15

	FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV KONKURRENSPOLITIKEN
	Europeiska kommissionen
2011/C 191/10	Förhandsanmälan av en koncentration (Ärende COMP/M.6288 – Blackstone/Stargazer) – Ärendet kan komma att handläggas enligt ett förenklat förfarande ( 1 )	19

	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2011/C 191/11	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	20

2011/C 191/12	Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel	24