Förstod aldrig att det skulle vara så jobbigt att göra sig av med farfars hus.
Här har jag varit alla lov och nästan alla helger sedan jag föddes och i början av åttiotalet så flyttade vi upp hit för gott. Här tror jag att jag upplevt mina allra bästa stunder i livet men också några av de värsta. Och nu är det snart slut, snart finns det inget att återvända till när man känner att man behöver minnas gamla tider. Minns när man var nio eller tio och gick där ner mot Mejdan och letade mask. Sedan åkte pappa och jag ut till någon tjärn i skogen och metade småabborre tills långt inpå sommarnatten, en lycklig tid.
Per Lissel 