Under guld�lderns slutskede b�rjade �terer�vring av Spanien av de kristna. I norra Spanien var de kristna kungarna fientligt inst�llda till judarna, samtidigt hade de kristna kungarna i Europa best�mt sig f�r att inleda korst�gen f�r att f�rhindra ytterligare muslimsk expansion i Europa. De som inte var kristna vid den h�r tiden r�kade ut f�r tv�ngskonverteringar och kunde �ven d�das, judar var inget undantag, men de fick ibland skydd fr�n tv�ngskonverteringar och d�d av vissa kungar, adelsm�n och h�gre biskopar. Korsfarart�gen gjorde att det judiska handelsmonopolet br�ts, kristna handelsm�n f�ljde med korsfararna och uppr�ttade egna handelsstationer l�ngs v�gen.

Till slut skulle judarna utvisas fr�n Frankrike och England under slutet av 1200- och 1300-talet, men inte innan de blev totalt utplundrade av kungarna enligt historieboken. Judarna skulle ocks� anklagas f�r digerd�den och f�r ritualmord av barn, ofta f�rs�kte p�ven skydda judarna men ibland r�ckte inte det skyddet och judar d�dades av kristna. I Tyskland f�ngslades rabbinen Meir ben Baruch av den tyske kejsaren Rudolf I, ist�llet f�r att adelsm�nnen skulle ha makten �ver judarna blev de nu direkt underst�llda kejsaren. Kejsaren kr�vde en l�sensumma f�r att Baruch skulle frisl�ppas men Baruch v�djade att judarna inte skulle g� med p� detta och n�r ingen l�sensumma betalades dog han till slut i f�ngenskap.

Spanien �tertogs av europ�erna och ganska omg�ende blev det strid om vem som skulle �ga konungariket. Judarna st�llde upp f�r sin kung som kallades Pedro den grymme, men han f�rlorade mot sin bror Henrik av Trastamara. Som straff fick judarna b�ra det gula m�rket, en f�r�dmjukelse. Judarna st�lldes till slut ocks� inf�r valet att d�pa sig eller d�. M�nga judar valde dopet och blev kallade nykristna och blev d�rf�r �ver tid accepterade i samh�llet. I allm�nhet kallades judarna f�r �marranos� som p�st�s betyda svin. Att ordet marrano betyder svin �r inte helt klarlagt. De kristna f�rblev misst�nksamma mot de nykristna. Det fanns flera anledningar till detta, d� de fick likadana r�ttigheter som de andra kristna blev ocks� konkurrensen h�rdare inom samh�llet om de h�ga positionerna. Den andra sk�let var att konverteringarna ocks� var falsk bland m�nga judar. De blev d� kryptojudar.

Att m�nga judar bara spelade kristna s�gs inte med blida �gon av drottningen Isabella av Kastilien och kungen Ferdinand II av Aragonien. De gav den spanska inkvisitionen mycket fria h�nder, att hitta de judar som falskeligen konverterat. Metoder som n�mns �r tortyr, konfiskering av egendom och att bli br�nd p� b�l. De nykristna i sin tur gav sig inte och protesterade till b�de kungen och p�ven att inkvisitionen m�ste tyglas. I andra fall skapades nykristna sammansv�rjningar mot inkvisitorerna, vissa m�rdades. Bestraffningen gentemot de sammansvurna som m�rdade inkvisitorerna blev h�rd och m�nga h�ngdes. �r 1492 ans�g b�de drottningen och kungen till slut att de judar som bodde kvar i Spanien skulle acceptera dopet eller l�mna landet, vissa d�pte sig men inte alla. Judarna som valde att l�mna Spanien bosatte sig bland annat i Frankrike, Holland, Italien, Konstantinopel (dagens Istanbul), Nordafrika och Portugal.