Ockupationszoner Tyskland och �sterrike 1945

Kommunisterna avr�ttade axelmakternas arme och de civila som gav upp i maj 1945.

De som avr�ttades var Kroater, Bosniaker, slovener och civila (tiotusentals).

De som avr�ttade var kommunisterna/serberna.

Vad Tito hade f�r f�r�ldrar �r ointressant.


L�s l�nken:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bleiburgmassakern

M�nga bra inl�gg - det m�rks att det finns ett intresse f�r dom 18 m�naderna efter maj 1945. En g�ng k�pte jag ett mycket skadat ub�tsf�rtj�nsttecken (billigt)... hakkorset i mitten hade avl�gsnats. Ett filmtips �r "Lore" fr�n 2012 som handlar om n�gra barn till en nazih�jdare efter kapitulationen.

https://www.youtube.com/watch?v=3knVAr9UQp8

Men, hur klarar du att leta upp massakern p� Wikipedia men inte
Četnicihttps://sv.wikipedia.org/wiki/%C4%8Cetnici
Partisanerna var en blandad grupp av olika etniciteter som gjorde motst�nd mot Ustasjas och tyskarnas massmord.
Chetniks var d�remot en etnisk serbisk grupp som slogs f�r att �terins�tta den serbiske kungen och var definitivt inga kommunister.

Har du en antiserbisk agenda eller �r det n�gra m�rkliga tv�ngstankar som sp�kar?

Kriget i Jugoslavien under WWII var f�renklat: Tyskv�nliga vs. Monarkister vs. Kommunister.

Kommunisterna m�rdade under maj 1945 de kapitulerade Axelmakterna och civila.

Kommunisterna/serberna avr�ttade 1945 minoriteterna som ville ha sj�lvst�ndighet fr�n Jugoslavien.

Men Jugoslavien f�ll s�nder igen p� 1990-talet i nya etniska konflikter mellan Bosniaker, Kroater och Serber.

Kommunisterna m�rdade inte tyskarna eller italienarna som var dom egentliga axelmakterna utan fr�mst ustasja och chetniks.
Ustasja hade ett eget koncentrationsl�ger d�r dom m�rdade judar och serber bland m�nga andra s� jag f�ller inga t�rar �ver deras d�d.

Var f�r du den felaktiga infon om att Titos arm� skulle best� av serber ifr�n?

Det var en j�vla tur att Sovjet gav upp �n, n�rmare Sverige g�r knappast att komma fr�n �stersj�n sett.

I dag �r det 80 �r sedan ryssarna gav sig av. Ocks� p� Bornholm sysslade "befriarna" en hel del med urryska kulturyttringar, som v�ldt�kter och summariska avr�ttningar.

'Vi frygtede, de aldrig ville rejse' 80 �r senere sp�ger russernes bes�ttelse stadig p� Bornholm
https://www.dr.dk/nyheder/indland/vi-frygtede-de-aldrig-ville-rejse-80-aar-senere-spoeger-russernes-besaettelse-stadig-paa-bornholm

I eftertiden har historikere kastet lys over anmeldelser af voldt�gter, vold og r�verier beg�et af de russiske soldater. Noget der dog ikke blev talt h�jt om p� Bornholm i 1945-1946.

'Da st�vet fra russernes bombardement havde lagt sig, oplevede Ella Munck Jallov som barn ikke hverdagen meget anderledes end under tysk styre. Generelt beskriver hun russerne som s�de ved b�rn og dyr.

Hun husker dog �n bestemt situation efter russernes indtog, som skr�mte hende. Hun var ude at lege p� gaden.

- Der kom en bil og holdt ind og ud steg to m�nd. Og den ene blev stillet op ad stenmuren, og s� 'plaf' blev han skudt og s� foldet sammen og lagt ind p� bags�det.

Og de forskellige opfattelser af den russiske bes�ttelse af Bornholm er historiker og museumsinspekt�r Jakob Seerup ogs� st�dt p�:

- Mange havde positive oplevelser med de sovjetiske soldater, men der var ogs� mange, der oplevede det meget negativt. Der var voldt�gter og r�verier og vold, s� det var en meget blandet oplevelse, og man kan h�re lidt forskellige erindringer, alt efter hvem man taler med.

En viktig skillnad mellan det ockuperade Tyskland och det ockuperade �sterrike var att Tyskland uppl�stes med Tredje Rikets fall maj 1945, och att det d�refter var de allierade som i varsin zon sk�tte alla inrikes �renden fram tills V�sttyskland och �sttyskland utropades som stater 1949 och sedan i successiv takt byggde upp egna inrikesministerier till att flera �r senare skapa eget f�rsvar.


�sterrike som stat b�rjade �teruppst� redan i slutet av april 1945, f�rst med en provisorisk regering under Karl Renner och fr�n jultid 1945 med den permanenta �sterrikiska regeringen Figl. Ett sj�lvst�ndigt f�rsvarsministerium skapades f�rvisso f�rst 1956, men hade f�reg�tts av att f�rsvars�renden l�g som en egen sektion under Bundeskanzleramt (Heeresamt). Regeringarna var samlingsregeringar mellan konservativa och socialdemokrater, till att b�rja med ocks� med kommunisterna, men en regering som lyckades st� emot kommunisternas f�rs�k att skapa upplopp under 1950 utan att Sovjetunionen grep in ("Oktoberstreiks 1950"). KP� hade aldrig till skillnad fr�n kommunisterna i det som blev DDR suttit ensamma inom administrationen utan blev snart undanskuffade av b�de konservativa och socialdemokrater och hade heller inget st�d att skapa ett socialistiskt enhetsparti som SED blev i den tyska sovjetzonen 1946.

�sterrike hade ett helt annat f�rspr�ng fr�n och med krigsslutet 1945 �n vad Tyskland hade d�r en regering f�r hela landet fanns med fr�n b�rjan och ocks� en situation d�r antalet soldater fr�n ockupationsmakterna minskade successivt, �ven om exempelvis sovjetiska soldater kunde kontrollera t�g som gick inom den egna ockupationszonen till 1955.

En viktig orsak till att Sovjetunionen gick med p� att sl�ppa sin del av �sterrike var att i zonerna som de v�stallierade hade fanns alla de viktiga alppassen (Brenner, Tauern, Pyhrn) vilket ocks� gjorde det m�jligt att h�lla ihop logistikkedjorna mellan Italien och V�sttyskland inom NATO. Den �sterrikiska sovjetzonen erbj�d mest ett visst djup men inga st�rre f�rdelar (oljan var f�rsumbar j�mf�rt med vad man redan hade inom �stblocket) och dessutom en storstad (Wien) som beh�vde f�rs�rjas. Genom att �sterrike blev ett neutralt land 1955 hoppades man troligen b�de kunna sl� in en kil i NATOs logistik samtidigt som Wiens n�rhet till b�de Ungern och Tjeckoslovakien skulle g�ra �sterrikarna mottagliga f�r Moskvas budskap om det beh�vdes.

Otroligt intressant information! En bra popul�rkulturell skildring som delvis ber�r det du beskriver sker ju i filmen "Den tredje mannen" fr�n 1949. Jag f�rest�ller mig att det l�nge var ett tabubelagt �mne i �sterrike om dom var aktivt delaktiga (eller bara ockuperade) 1938-45 och att detta kanske f�rklarar socialdemokratins starka st�llning. Dom ville vara som Sverige - neutrala.

Socialdemokratins st�llning i �sterrike var l�ngt knepigare �n s�, SP� hade blivit f�rbjudna efter milit�rkuppen 1934 och allts� varit under "inhemskt" f�rtryck redan innan Anschluss. D�rtill fanns en stad-landmots�ttning under mellankrigstiden som var mycket starkare �n i Skandinavien, m�nga b�nder st�dde katolsk-konservativa partier efter erfarenheterna i f�rsta v�rldskrigets slutskede d� m�nga stadsbor (=hungriga arbetare) s�kte sig ut och plundrade/stal mat i omgivningen. D�rtill var livsmedels- och energif�rs�rjningen av huvudstaden och den socialistiska h�gborgen Wien ett bekymmer under m�nga �r efter WW1 eftersom det nya �sterrike tappade leveranser av kol och spannm�l fr�n det tidigare imperiet. I Skandinavien hade vi bondepartier som kunde g�ra kohandel med socialdemokraterna eftersom b�da grupperna var kroppsarbetare och delade intressen av h�jda l�ner och b�ttre priser, men s�dant samarbete var inte m�jligt i d�tida �sterrike.

Samlingsregeringarna fr�n 1945 var en slags p�tvingad form av "kohandel" utifr�n omst�ndigheterna, men som fick det lyckliga slutet att det s� sm�ningom ledde till full sj�lvst�ndighet och att ockupationsmakterna drog sig ur 1955. I och med att nationella val h�lls h�sten 1945 och att en �sterrikisk regering kunde bildas kunde �sterrike ocks� visa upp att landet hade varit "Hitlers f�rsta offer" eftersom de allierade till�t detta, �ven om en stor del av befolkningen hade slutit upp 1938-1945 och att landet varit en egen enpartistat fr�n 1934.

En intressant dokument�rfilm som handlar om denazifiering 1945-50 och senare p� olika s�tt - i v�st mer debatter och i �st mer antinazism.

"The Denazification of Germany: A Successful Process?"

https://www.dailymotion.com/video/x9usxio