Sverigeklassen -stark som Scarnhorst?

Det fanns som bekant tre pansarskepp i Sverigeklassen. Sverige, Gustav V och Drottning Victoria (Den f�rsta b�ten ink�ptes genom en g�va till Sveriges riksdag). L�gg d�rtill Fylgian, s� har du "de fyras g�ng". Samma antal som de nyligen best�llda Lule�-b�tarna. Deras betydelse f�r neutralitetsvakten kan knappast �verskattas.

De var av karakt�ren "kustkryssare" och kunde g�mma sig inomsk�rs, f�r att sen genskjuta en �verl�gset m�ngdubbelt st�rre angripare, men med fullt j�mstark bev�pning. Flytande f�stningar. Min j�mf�relse med tyska slagskeppet Scarnhorst (wikipedia).

-Scarnhorst; l�ngd 234 m; deplacement; 32 100 ton (l�tt); fart 31 knop; bestyckning 9 x 28 cm; .
-Gustav V.: l�ngd 120 m; deplacement 6 842 ton (l�tt) ; fart 23 knop; bestyckning 4 x 28 cm.
Bes�ttningarnas styrkef�rh�llanden voro 1 600 man mot c:a 430 man.

Scarnhorst s�nktes av en brittisk flotta ute p� �ppet hav, medans Gustav V tj�nade sitt rike i neutralitetsvakten. Gustav V byggdes p� Kockums b�tvarv i Malm�.

Men vad hade h�nt om b�tarna n�nsin m�ttes? Gustav V kanske hade l�gre eldhastighet, beroende p� f�rre antalet x kanoner och laddningens beskaffenhet m.m. All krutr�k som skymmer sikten. Fast det m�ste de ha �vat p�. Och en f�rsvarare har f�rdelen av att sj�brisen bl�ser bort r�ken ur sikte. B�tarna hade ocks� "utsiktstorn" �ver r�ken. Och samtidig eldgivning fr�n kustforten i land. S� Scarnhorst hade �nd� blivit sv�rt skadskjuten efter en fulltr�ff och f�tt �terv�nda hem! Eller g�tt p� n�t f�rr�diskt grund om de k�rt f�r fort. Kanske s�nkt av torpeder eller g�tt p� minor. ett rent ut sagt helvete f�r en angripare. Och vad s�ger flashback forum om denna j�mf�relse?

Skulle nog mera j�mf�ras med Graf Spee, men kommer nog till tr�ffs�kerhet vad g�ller s�nkning av n�got skepp, f�rsta tr�ff kan ge utslag till seger f�r det skeppet, mindre skepp har en f�rdel mindre tr�ffyta.

Jaa, Graf Spee �r kanske mera j�mf�rlig. Mycket mindre, och mindre tr�ffyta. Den gick p� Sydamerika och s�nktes av den egna bes�ttningen l�ser jag, f�r att inte hamna i fiendens h�nder.

En st�rtbombare hade s�klart kunnat avg�ra alltsammans. Men det h�r var man lyckligt ovetande om. Och framf�rallt var utg�ngen av luftanfall �nnu oviss. "Beredskapen �r god" som man sa.

L�ser p� lite om Sverige-klassen och fr�getecknet f�r mig heter 23 knop..? Det var ok f�r den tiden de kom, men inp� 30-t och WW2 �r v�l 30+ knop ett krav..?

De svenska b�tarna uppgraderas fr�n koleldning till oljeeldning, men det p�verkade bara marginellt. Och det r�cker ju med att genskjuta en angripare, att v�nta in. De snabba tyska b�tarna m�ste haft �ngturbiner. Och en del �kte ifr�n engelsm�nnen (SMS G�ben har jag l�st om)

Sen kan man fundera p� bes�ttningens storlek. 430 man i kanske tre skift /vakter. plus ett till i land, s�g 500. Motsvarar v�l ett stort pappersbruk. x 4 b�tar blir 2000 man totalt, en mindre industristad! Och hur fick man tag p� alla? Sj�kadetter, hamnsj�are och fiskare r�cker inte l�ngt.

En flytande krutdurk minst sagt, inget st�lle dit man ville skicka sina ungdomar till direkt. Utan det h�ngde nog p� att ungdomarna "gick till sj�ss" efter folkskolan och tog v�rvning olovandes. Typ farv�l k�ra Mor, p� en lapp!

Men bef�len var mera seniora, och beh�vde ha seglat i handelsflottan f�rst, Kanske ett b�ttre s�tt att ta efter!

Scharnhorst hade inte bara mer �n dubbelt s� m�nga kanoner, utan �ven kraftigare kanonen (tyngre granater, avfyrade i h�gre hastighet, samt mycket modernare granater) och ett enormt �vertag i pansarskydd och flytkraft.

Scharnhorst kunde sl� igenom Sveriges pansar p� alla avst�nd som den kunde skjuta p� (d.v.s. strax �ver 40km), medan Sverige skulle beh�va komma in p� rammningsavst�nd, f�r att vara s�ker p� att sl� igenom.


Krutr�kens f�rm�ga att skymma, p�verkas av vindriktning, vindhastighet och fartygets hastighet och riktning. Vem som �r offensiv och vem som �r defensiv har ingen som helst p�verkan. D�remot s� var Sverigeklassens koleldning (ja eller mixad kol och oljeeldning som de senare byggdes om till) en nackdel, som ofta kunde begr�nsa m�jligheten att eldleda, samt som kunde r�ja fartyget, �ven om det gick bakom en �.

Men visst. Kombinationen av mindre artillerifartyg, jagare, torpedb�tar, ub�tar, minor, kustartilleri, samt torped och st�rtbombningsflygplan i en sk�rg�rdsmilj�, utgjorde en mycket sv�rkn�ckt n�t.

De tyska fartygen hade en maxfart p� 31 knop, s� de kunde avbryta striden n�r de ville, �ven med skador. Maskineriet p� Sverige-skeppen avgav en maximal effekt p� 20 000 h�stkrafter, vilket resulterade i en maxfart p� 22,5 knop.

Exakt, tyskarna var snabba att ta till flykten. Men de hade ingen stans att ta v�gen. Utan oftast hamnade de i neutrala l�nder.

Och att ta emot krigsskepp fr�n stridande nation kunde vara nog s� besv�rande f�r det "mottagande " landet.

Och vad hade h�nt om tyskt krigsskepp s�kt "fristad" i Sverige? Nu kunde de avvisas v�nligen men best�mt!

Det finns ett tillf�lle d� Scharnhorst och Gneisenau st�tte p� britternas HMS Rodney (34 200 ton, huvudbev�pning 9 x 40 cm, men presterade bara 23 knop). Tyskarna h�rjade i en konvoj, britten fr�gade "What ship" med signalstr�lkastare, tysken svarade med namnet p� en brittisk kryssare, samtidigt som de visade bara akterskeppet mot Rodney, samt drog p� max fart (31 knop).

De tyska slagskeppen i VK2 var mer eller mindre byggda f�r kryssarkrigf�ring, det vill s�ga att sl� till snabbt och sen fly. Erfarenheterna fr�n VK1 visade att Tyskland inte hade n�got att vinna p� att st�lla upp slaglinje mot slaglinje med britterna s� man valde en annan v�g.

Tanken var god men flyg och radar gjorde att �vervattensfartygen inte kunde g�mma sig p� havets vidder som tidigare, s� det blev �terigen ub�tarna som fick dra lasset medan de stolta slagskeppen och kryssarna f�rtvinade vid kaj (och �drog sig Hitlers vrede).

Vad g�ller �stersj�n k�nns 30 knop p� att stort dinosaurieskepp r�tt on�digt, det hinner knappt f� upp farten innan det brakar in i n�got.