Kan en dollarmiljardär förändra den svenska apoteksmarknaden och pressa priserna på läkemedel genom att starta ett välgörenhetsapotek? Det är huvudfrågan i en ny juridisk studie av Nick Dimitrievski, lektor i skatterätt vid Handelshögskolan.
Nick Dimitrievski har granskat hur priset på läkemedel sätts i Sverige. Det handlar om den så kallade handelsmarginalen – den ersättning apoteken får för att sälja läkemedel inom läkemedelsförmånen. Slutsatsen är oväntad:
– Apotekens lönsamhet liknar dagligvaruhandelns trots att livsmedel är en helt fri marknad medan apoteken är hårt reglerade, säger Nick Dimitrievski.
Varför är det ett problem?
– Regleringen verkar inte tydligt följa det som lagen och EU-direktiv säger – patients och konsumenters intressen ska vara i fokus. I praktiken styrs prissättningen idag mer av apotekens behov än av patienternas, säger Nick Dimitrievski. Samtidigt är reglerna svåröverskådliga – utspridda i olika lagar och föreskrifter.
För att testa systemets gränser konstruerar Nick Dimitrievski en fiktiv dollarmiljardär som startar Grandien välgörenhetsapotek AB. Tanken är att sälja läkemedel billigare, finansierat av en stiftelse. Överraskande nog visar analysen att inget i dagens regelverk förbjuder ett sådant välgörenhetsapotek.
– Caset kombinerar affärslogik och filantropi: verksamheten drivs professionellt, men målet är samhällsnytta och lägre priser, säger Nick Dimitrievski. Disruptionen ligger i prissättningen – inte tekniken. Ett sådant projekt kräver dock mycket kapital och tålamod. Det är inget en vanlig entreprenör kan göra.
Nick Dimitrievski placerar sin studie i ett större sammanhang. Sverige 2025 är inte Sverige 1995. Det offentliga drar sig gradvis tillbaka från delar av välfärden, samtidigt som filantropi och ideella aktörer ännu inte tagit en lika stor plats som i exempelvis USA.
– Det finns rika svenskar som vill bidra, förklarar Nick Dimitrievski. Men infrastrukturen kring svensk filantropi är svag och få förebilder kliver fram. Min fiktive miljardär är därför också en symbol – en efterlysning av vår tids mecenater.
Ett metodskifte inom juridiken
Nick Dimitrievski menar att juridisk forskning ibland fastnar i paragrafstudier. Med caset visar han hur juridik kan kombineras med samhällsvetenskapliga perspektiv – för att bättre förstå hur välfärdsstaten förändras.
Studien är tänkt som en förstudie. Den pekar ut områden för mer forskning, bland annat kring:
- Tillståndsprövning för nya typer av aktörer
- Samspelet mellan TLV:s och Läkemedelsverkets regelverk
- Skattereglernas betydelse för filantropiska verksamheter
Skatterätten har redan en stark kunskapsbas att bygga vidare på, särskilt kring hur myndighetsregler fungerar i praktiken. Ett närmare samarbete mellan forskare och myndigheter – till exempel genom myndighets-/företagsdoktorander – skulle kunna fördjupa förståelsen ytterligare.
– Frågor om uttagsbeskattning togs inte upp i artikeln men kan i praktiken visa sig bli mycket viktiga för om ett välgörenhetsapotek är möjligt, säger Nick Dimitrievski. Detta undersöks nu i ett separat forskningsprojekt.
Sammanfattning
Studien utmanar bilden av apoteksmarknaden och Nick Dimitrievski menar att:
- Dagens reglering gynnar apotek snarare än patienter
- Prissättningen är otydligt motiverad och svårtillgänglig
- Ett välgörenhetsapotek faktiskt skulle kunna vara lagligt
- Sverige är på väg mot en välfärdsmodell där filantropi får större betydelse
Och det viktigaste:
– En ensam, kapitalstark aktör skulle – åtminstone i teorin – kunna pressa priserna och göra verklig skillnad, säger Nick Dimitrievski.
Mer läsning
