Det är mycket som står på spel inför Eurovisionens 70-årsjubileum i Wien. Trots att det är flera månader kvar till tävlingen präglas stämningen redan nu av splittring och osäkerhet.
Vi sammanfattar den senaste tidens händelser i videon:
Irlands, Nederländernas, Sloveniens och Spaniens respektive public servicebolag har nyligen meddelat att de tänker hoppa av tävlingen om Israel får vara med. Även Island har signalerat att en bojkott kan bli aktuell.
I den andra vågskålen står Danmark och Australien, som har gjort klart att de tänker delta i tävlingen oavsett vad.
Israels medverkan i Eurovisionen har varit omstridd ända sedan kriget mot Hamas bröt ut år 2023. Trycket har ökat ytterligare efter att både en FN-kommission och Amnesty International konstaterat att Israel bedriver folkmord i Gaza.
Att Spanien går i bräschen för en bojkott är särskilt anmärkningsvärt, inte minst eftersom landet är en del av de så kallade ”Big Five” – de fem nationer (Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike) som står för de största ekonomiska bidragen till tävlingen.
– Det blir helt klart ett hål i kassan om man försöker ordna en Eurovision utan Spanien, säger Svenska Yles Eurovisionskommentator Eva Frantz.
Enligt hennes uppgifter är Spanien den näst största finansiären efter Tyskland.
Så … är Eurovisionens framtid hotad?
Det är svårt att ge ett definitivt svar – men läget ser allt annat än ljust ut.
– Situationen är mycket allvarlig, eftersom Eurovisionens hela ursprungstanke har satts i gungning. Tävlingen skapades för att ena ett splittrat Europa och stå fri från politiken, men nu verkar det upplägget inte längre hålla, säger Frantz.
Hon påpekar att tävlingen visserligen kan genomföras med en mindre budget om Spanien väljer att stanna hemma, men att den kan falla väldigt platt om många länder saknas. Speciellt om det handlar om länder som har ett starkt symbolvärde.
En Eurovision 2026 ser det ändå ut att bli – frågan är bara hur många länder som väljer att stå över.
Yle ger inga svar i nuläget
Finland har ännu inte tagit ställning i frågan. Johanna Törn Mangs, direktör och ansvarig chefredaktör för kultur och fakta på Yle, säger att bolaget väntar på EBU:s besked.
Tävlingen för ny musik UMK ordnas oavsett. Den går av stapeln i Tammerfors den 28 februari.
Samtidigt växer pressen på Yle: flera politiker kräver ett tydligare ställningstagande. Riksdagsledamoten Jouni Ovaska (C) har föreslagit att de nordiska länderna borde överväga en gemensam bojkott.
Eurovisionens arrangör EBU har meddelat att diskussioner pågår med medlemsländerna och att varje nation själv får avgöra sitt deltagande.
Ett officiellt beslut om Israels medverkan väntas i december – samma datum som är deadline för ländernas anmälan. Datumet har senarelagts på grund av den senaste tidens turbulens.
Men Eva Frantz är skeptisk.
– Det är för sent enligt mig. EBU har fått krav på klarspråk i ett och ett halvt års tid. Nu behövs det mer än automatsvar om att tävlingen inte är politisk. Det räcker inte längre.