Berättelsen om drottning Karin Månsdotter (1550–1612) har fascinerat människor i århundraden, men i brist på källor har historiens luckor fyllts med berättelser.
På måndagen lyftes Karins kista ur sarkofagen, och Karins grav öppnades för första gången sedan år 1867. Moderna bioarkeologiska metoder erbjuder för första gången möjlighet att undersöka hennes hälsotillstånd, vad hon åt som barn, hennes sista levnadsår på Liuksiala kungsgård samt få tillförlitlig information om exempelvis hennes utseende och bakgrund.
– Det kan ge många svar på hurdan och vem hon egentligen var. Här i Finland har hon varit väldigt viktig för oss. Det har flera gånger sagts att hon hade finländska föräldrar. Åtminstone modern var inte på något sätt finsk, såvitt vi vet, men om fadern vet vi väldigt lite, säger forskaren Veli-Pekka Toropainen från Åbo universitet.
– Kvarlevorna behandlas med yttersta respekt och man rör vid dem endast i den utsträckning som forskningen nödvändigtvis kräver. Undersökningen kan jämföras med en läkarundersökning, säger docent Ulla Nordfors från Åbo universitet, som leder undersökningen.
Från ölskänka till drottning
Karin Månsdotter föddes 1550 och var fjorton år när hon träffade Erik XIV. Enligt en historia fick kungen syn på Karin när hon sålde nötter på Stortorget i Stockholm. Mer sannolikt är att de träffades på hovmusikern Gert Cantors krog, där den vackra, rödblonda Karin var anställd som källarpiga.
Mycket tyder på att kungen verkligen blev djupt förälskad i Karin och hans närmaste medarbetare noterade att hon var den enda som hade en lugnande inverkan över den tidvis sinnessjuka kungen.
Karin blev kungens frilla, det vill säga älskarinna, och innan de gifte sig hade hon redan fött honom två barn. År 1568 blev hon krönt till drottning, men samma år fråntogs Erik makten.
– Det var inte ovanligt att härskarna hade en frilla. Det hörde till saken. Men det att han gifte sig med en frilla, det var ovanligt. Att han gifte sig med en allmogekvinna var en av orsakerna till att han avsattes av sin bror Johan och av adeln, säger Veli-Pekka Toropainen.
Bröllopet blev en signal till uppror och Erik avsattes. Karin hann vara drottning i bara 87 dagar.
Karin följde Erik då han sattes i fängelse och paret fick ytterligare barn. Efter att Erik förgiftats och dött 1577 fick Karin Liuksiala kungsgård i Kangasala som förläning. Karin dog 1612 och hennes kista flyttades till det Tottska kapellet i Åbo domkyrka.
Bröt sig in i graven
Karin Månsdotter är den enda kungligheten som är begravd i Finland. Blommor läggs fortfarande på graven, och gravplatsen är en av de mest besökta sevärdheterna i Åbo domkyrka.
Det finns inga bilder av Karin Månsdotter från då hon ännu levde. Konstnären Erik Johan Löfgrens kända målning Erik XIV och Karin Månsdotter är från 1864.
Löfgren fick i uppdrag att måla ett historiskt motiv med Karin och Erik, men han gjorde det väldigt annorlunda, då kung Erik lutar sitt huvud i Karins famn. Det är ovanligt att porträttera kungligheter på det viset.
Eftersom det inte fanns någon bild av Karin sedan tidigare bröt Löfgren sig på natten in i Åbo domkyrka, där han med sin kamrat Adolf Lindman öppnade Karins träkista i det Tottska gravkapellet.
Löfgren kunde konstatera att hon var välbevarad och att hon hade vackra vrister, och han fick en bild av hur hon sett ut.
Men Lindman märkte också att den gamla kistan var i dåligt tillstånd, så han startade en insamling för att skapa en sarkofag åt drottningen. Hennes kvarlevor undersöktes och flyttades 1867 till sarkofagen som placerades i Kankas kapell.
Tre gravar undersöks
Renoveringen av Åbo domkyrka erbjuder en sällsynt möjlighet att genomföra ny forskning. Syftet är att med moderna vetenskapliga metoder ta fram ny information om Karins liv, samtidigt som man respekterar den avlidna och hennes grav.
Forskningen omfattar kvarlevorna efter Karin Månsdotter, hennes dotter Sigrid Vasa och ett litet okänt barns kista, som också funnits i det Tottska gravkapellet.
– En intressant fråga är om Karins son Henrik är begravd under golvet i det Tottska kapellet. Är han det okända barnet i kistan? Det ska vi undersöka, säger Ulla Nordfors.
Förutom Karins utseende och eventuella finska rötter vill Nordfors också veta hurdana fysiska spår som livet på 1500- och 1600-talet satte i kvinnorna.
I undersökningarna använder man bland annat osteologi (alltså läran om ben), forntida DNA-analys, isotopforskning, paleoproteomik (studiet av forntida proteiner) och textilanalyser.
Med dagens metoder kan man redan med väldigt små provmängder göra omfattande naturvetenskapliga analyser. Proven tas under två veckor i början av februari, men provsvaren blir klara först senare.
Forskningen är en del av en utställning som öppnas på Museicentret Vapriikki i Tammerfors år 2028, i sambandet med 460-årsdagen av Karins kröning.