Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.
Tidigare räknades också Pluto som planet, men från och med 24 augusti 2006 har Pluto i stället räknats som en dvärgplanet. Andra dvärgplaneter i vårt solsystem är Ceres, Eris, Haumea och Makemake.
Solen
Solen är stjärnan i solsystemet och det är runt den som de övriga delarna i solsystemet kretsar. Solen är mycket större än planeterna i vårt solsystem. Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden.
Ljuset och värmen som solen utstrålar är en förutsättning för allt biologiskt liv på jorden. I många kulturer har man dyrkat solen som en gud. I den grekiska mytologin kallades solens personifiering Helios och i den egyptiska mytologin kallades solguden Ra. I nordisk mytologi var Sol en kvinnlig gud som körde solens vagn kallad Afrödull.
Merkurius
Merkurius är den planet som ligger närmast solen och är den minsta planeten. Merkurius har inga naturliga satelliter och dess enda kända geologiska strukturer förutom nedslagskratrar är kullar, klippor och dalar som troligen bildades under dess tidigaste historia. Merkurius nästan obetydliga atmosfär består av atomer som blåsts dit från solen av solvinden.
Merkurius kretsar runt solen på den innersta omloppsbanan. Planeten är bränd och bestrålad som ingen annan planet på grund av att den ligger närmast solen. Planeten har fått sitt namn efter den romerske guden Mercurius som var gudarnas budbärare.
Venus
Venus kallas också ”Morgonstjärnan” eller ”Aftonstjärnan” eftersom den ses främst vid soluppgång och solnedgång. Venus har nästan samma storlek som jorden (0,815 jordmassor). Venus är även på många andra sätt lik jorden då den har en tjock silikatmantel runt en järnkärna, en betydande atmosfär och sannolikt geologisk aktivitet. Men det finns även stora skillnader; Venus är mycket torrare än jorden och dess atmosfär är nästan 90 gånger tätare.
Venus har inga naturliga satelliter och är den varmaste planeten i solsystemet med en yttemperatur på över 400 °C.Tidvis är Venus den överlägset ljusaste planeten på himlen. Planeten har fått sitt namn av kärleks- och skönhetsgudinnan Venus. Italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei upptäckte Venus faser och storleksvariation år 1610, vilket utgjorde ett viktigt stöd för den heliocentriska världsbilden.
Jorden
Vi kallar vår planet jorden fastän dess yta till mer än sjuttio procent är täckt av vatten. Det är troligen ur vattnet som livet på jorden har börjat. Jorden är den största och mest kompakta av de inre planeterna. Jorden är den enda av planeterna som konstaterats ha geologisk aktivitet och är även den enda planeten som med säkerhet hyser liv.
Jordens atmosfär skiljer sig markant från de andra planeternas, vilket förklaras av att närvaron av levande organismer har förändrat atmosfären till att innehålla fritt syre, i dag motsvarande 21 procent. I programmet bekantar vi oss bland annat med klimatet, atmosfären och strukturen av vår planet.
Mars
Mars är den fjärde planeten från solen. Mars är mindre än jorden och Venus. Den har en tunn atmosfär till största delen bestående av koldioxid. På Mars finns solsystemets största berg, Olympus Mons och solsystemets största kanjon, Valles Marineris. Mars yta, som är täckt av vulkaner tyder på geologisk aktivitet som kan ha pågått fram till alldeles nyligen.
En stor del av ytan täcks av ett djupt lager finfördelat stoft som bland annat innehåller mycket järnoxid (=rost) vilket ger Mars dess rödaktiga färg. Mars har två små månar (Deimos och Phobos) vilka tros vara asteroider som fångats upp av gravitationen. Mars eller den röda planeten är sannolikt följande värld mänskligheten kommer att besöka. I dag är Mars en livlös planet, men har det någonsin funnits liv på Mars?
Jupiter
Jupiter är den största av de yttre solsystemets planeter. Den har 2,5 gånger så mycket massa som alla de andra planeterna sammantaget. Jupiter består huvudsakligen av väte och helium. Jupiters höga inre värme skapar ett antal mer eller mindre bestående inslag i dess atmosfär som till exempel den Stora röda fläcken.
Jupiter har 95 kända månar. De fyra största, Ganymedes, Callisto, Io, och Europa, visar en stor likhet med stenplaneterna, till exempel vulkanism och en varm kärna. Ganymedes, den största av solsystemets månar, är större än Merkurius. Jupiter har mörka ringar som är väldigt tunna.
Saturnus
Saturnus är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet. Saturnus känner man igen på dess utbredda ringsystem. Saturnus har stora likheter med Jupiter som till exempel sammansättningen i atmosfären och dess magnetosfär. Saturnus har 274 kända månar, vilket gör den till solsystemets rekordhållare. Två av månarna, Titan och Enceladus, visar tecken på geologisk aktivitet, även om de till största delen består av is. Titan är större än Merkurius och är den enda månen i solsystemet med en betydande atmosfär.
Uranus
Uranus är den sjunde planeten från solen. Uranus är en av solsystemets fyra gasjätteplaneter - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus - och är av ungefär samma storlek som Neptunus. Planetens diameter är ungefär 50 000 km (ca 4 gånger så stor som jordens). Planetens rotationsaxel har en lutning på hela 98 grader, vilket innebär att planeten snarast ”rullar” genom rymden på sin bana runt solen.
Det tar 84 år för Uranus att fullborda ett varv runt solen. På grund av Uranus lutning ger det mycket märkliga dygn och år. Under ungefär halva banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.
Neptunus
Neptunus är den åttonde planeten från solen. Också Neptunus är en så kallad gasjätte, och har fått sitt namn efter havsguden Neptunus i romersk mytologi. Den 24 augusti 2006, då den Internationella astronomiska unionen beslutade att Pluto inte längre var en planet, blev Neptunus den yttersta planeten i solsystemet. Neptunus var dock den yttersta planeten i solsystemet även mellan åren 1979 och 1999, eftersom Pluto då låg närmare solen än Neptunus.
Neptunus liknar Uranus, både i fråga om atmosfär och kemisk sammansättning – båda består huvudsakligen av väte, helium och metan. Trots att Neptunus ligger längre bort ifrån solen än vad Uranus gör har den en mycket livligare atmosfär.
Avståndet mellan Jorden och Neptunus är ca 4,4 miljarder kilometer och med bil 110 kilometer i timmen skulle det ta ca 4 500 år. Även med raket skulle det ta väldigt lång tid, om du t.ex. skulle åka 11 kilometer i sekunden skulle det ta 12-13 år.
