dbo:abstract
|
- Les llengües paleosiberianes són un conjunt de llengües parlades a l'extrem nord-occidental d'Àsia que tot i no constituir cap família lingüística, s'agrupen sota aquest nom, per desconeixement dels filòlegs en no poder ser encabides en els altres grups de la zona. Són llengües diferents parlades a zones remotes de Sibèria i que l'única cosa que tenen en comú és la suposició que són anteriors a les llengües turqueses i les manxú-tungús. Darrerament han estat desplaçades totes pel rus. Està formada per quatre famílies:
* La família txukokto-kamtxatka
* Koriak
* Txuktxi
*
*
* Itelmen
* Iukaguir
* Quet
* Nivkh Lingüisticament es caracteritzen per:
* En sintaxi, afavoreix les construccions ergatives amb marques que indiquen l'agent o instrument de l'acció.
* En fonologia, tenen consonants postvelars (K no és q')
* Hi ha harmonia vocal de diverses classes i alternances consonàntiques.
* Té una forta tendència a la composició o circumflexió, com al txuktxi ga-mor-ïk-orw-ima (el nostre trineu), ga-mor-ïk-tor-orw-ïma (el nostre trineu nou) i ga-tor-orw-ima (al nostre trineu). Tot i que no es parla a Sibèria, hi ha qui considera l'ainu com a membre d'aquest grup. D'altres filòlegs les relacionen amb el grup na-dené o amb les llengües esquimoaleutianes (ca)
- Παλαιοσιβηρική ονομάζεται μια οικογένεια γλωσσών που ομιλούνται αποκλειστικά από ιθαγενείς φυλές στις τούνδρες της ρωσικής Άπω Ανατολής. Συμβατικά τα φύλα αυτά αποκαλούνται Παλαιοσιβηρικά. Η οικογένεια αποτελείται από τρεις κλάδους. Σε παρένθεση αναγράφεται ο αριθμός όσων δήλωσαν πως γνωρίζουν κάθε γλώσσα στην παρρωσική απογραφή του 2002, όμως ο πραγματικός αριθμός ομιλητών είναι μικρότερος, αφού δε διευκρινίζεται πόσοι τη χρησιμοποιούν στην καθημερινότητά τους:
* Τσουκοτκο-καμτσατκικός: Εντοπίζεται γεωγραφικά στην ασιατική πλευρά του Βερίγγειου Πορθμού. Περιλαμβάνει κυρίως τις γλώσσες των τσούκτσι (7.742) και των κοριάκων (3.019). Υπό εξαφάνιση είναι η Αλιούτορ, η Ιτελμέν και η Κερέκ - οι δύο πρώτες ομιλούνται από ευάριθμους ηλικιωμένους (40 και 385 αντίστοιχα), τη δε τρίτη το 1997 χρησιμοποιούσαν ως πρώτη γλώσσα μόνο δύο υπερήλικες (δεκαπέντε δήλωσαν ότι τη γνώριζαν το 2002).
* (604): Εντοπίζεται στα σύνορα της Γιακουτίας με την Καμτσάτκα, σε δύο περιοχές εντελώς αποκομμένες μεταξύ τους. Περιλαμβάνει δύο γλώσσες, τη Βόρεια (Γιουκαγίρ της τούνδρας) και τη Νότια (Γιουκαγίρ του δάσους), οι οποίες δεν είναι αμοιβαία κατανοητές. Κάποιοι ερευνητές θεωρούν ότι δε θα έπρεπε να κατατάσσεται στις παλαιοσιβηρικές αλλά στις Ουραλικές, με τις οποίες υποστηρίζουν ότι είναι γενετικά συγγενής. Οι πραγματικοί χρήστες και των δύο γλωσσών δεν υπερβαίνουν τους 200.
* Αμουρική (688): Εντοπίζεται στις εκβολές του ποταμού (Κράι Χαμπάροβσκ) και στη βόρεια Σαχαλίνη, η οποία βρίσκεται ακριβώς απέναντι. Περιλαμβάνει τέσσερις διαλέκτους και μολονότι οι αριθμούν ως λαός περίπου 5.000 μέλη, μόλις το 1/7 γνωρίζει τη γλώσσα. Οι τρεις αυτοί κλάδοι δε συγκροτούν οικογένεια με το κλασικό κριτήριο της καταγωγής από την ίδια πρωτογλώσσα, αλλά στη βάση του κοινού ετεροπροσδιορισμού: καμία παλαιοσιβηρική γλώσσα δε συγγενεύει με τις αλταϊκές (κυρίως τουνγκουζικές και τουρκικές), που εμφανίσθηκαν στην περιοχή κατά το μεσαίωνα και κυριαρχούσαν έως την έλευση των Ρώσων. Πρόκειται δηλαδή για απόλυτα τεχνικό όρο, ο οποίος συμπεριλαμβάνει κάποιες απομονωμένες γλώσσες επειδή δε μπορούν να καταταχθούν αλλού, και όχι για πραγματική γλωσσική οικογένεια. Καμία παλαιοσιβηρική γλώσσα δεν ήταν γραπτή έως τις πρώτες δεκαετίες του 20ού αιώνα. Οι πρώτες απόπειρες για δημιουργία αλφαβήτων έγιναν από σοβιετικούς γλωσσολόγους, προσαρμόζοντας είτε το λατινικό είτε το κυριλλικό. Στη δεκαετία του '30 συντάχθηκαν γραμματική και συντακτικό, γράφτηκαν σχολικά αναγνωστικά και δόθηκαν κίνητρα για τη συγγραφή ή μετάφραση λογοτεχνίας στις τοπικές γλώσσες. Σήμερα σε όλες τις γλώσσες της οικογένειας χρησιμοποιούνται παραλλαγές του κυριλλικού αλφαβήτου. Οι παλαιοσιβηρικές γλώσσες βρίσκονται πια σε ύφεση, έχοντας εκτοπισθεί από τη ρωσική. Ομιλούνται κυρίως από τις μεγαλύτερες ηλικίες, αφού οι νεότερες γενιές (ειδικά όσοι έχουν εγκαταλείψει το νομαδικό τρόπο ζωής των προγόνων τους) είτε δεν τις γνωρίζουν καθόλου, είτε μπορούν να τις καταλάβουν αλλά όχι να τις μιλήσουν. Χαρακτηριστικό είναι το παράδειγμα της πλέον ομιλούμενης γλώσσας της οικογένειας: ενώ το 2002 υπήρχαν 15.767 άνθρωποι που αυτοπροσδιορίστηκαν εθνικά ως Τσούκτσι, ήταν μόλις 7.742 (49%) αυτοί που δήλωσαν ότι γνωρίζουν την τσουκοτική. (el)
- Praaziaj aŭ prasiberiaj lingvoj estas komuna nomo de lingvoj el nordokcidenta Siberio, kiuj ekzistis tie antaŭ la disvastiĝo de tungus-manĉura lingvaro. Kvankam ili ne estas devene parencaj unu al la alia, ili havas iujn komunajn trajtojn. Tiuj aperis ĉar la lingvoj dum miljaroj ekzistis kune kaj la interinfluiĝis. Al prasiberiaj lingvoj apartenas 4 lingvaroj:
* Eskim-aleŭta lingvaro
* Jeniseja lingvaro
* Jukagira lingvaro
* Ĉukĉa-kamĉatka lingvaro Anakaŭ al tiu grupo apartenas du 2 senparencaj lingvoj: la nivĥa kaj la aina. (eo)
- Die paläosibirischen Sprachen – auch paläoasiatische oder altsibirische Sprachen genannt – sind eine Gruppe von etwa zehn Sprachen mit zusammen nicht mehr als 11.000 Sprechern, die heute im Wesentlichen in Sibirien gesprochen werden. Sie sind die Reste mehrerer alteingesessener Sprachfamilien, die bereits vor der Einwanderung der turkischen, tungusischen und uralisch-samojedischen Ethnien nach Nord- und Ostsibirien dort ansässig waren. Die paläosibirischen Sprachen bilden keine genetische Einheit, sondern zerfallen genetisch in fünf oder sechs Gruppen; zwei, Giljakisch und Ainu, sind nach heutiger Kenntnis isolierte Sprachen. Der Begriff paläosibirisch bezeichnet also eine reine Restkategorie, die die Sprachen einer bestimmten Region zusammenfasst, die nicht in die größeren Sprachfamilien Uralisch, Turkisch, Tungusisch oder Indogermanisch eingeordnet werden können. Bei allen handelt es sich um mehr oder weniger bedrohte Sprachen. (de)
- Paleosiberiano o paleoasiático (del griego palaios que significa «antiguo») es un término usado en lingüística para nombrar un conjunto dispar de diversas pequeñas familias y lenguas aisladas habladas en regiones remotas de Siberia. Lo único que tienen estas lenguas en común es la suposición de que anteceden a otras lenguas dominantes en la zona, sobre todo las lenguas tungús y las túrquicas; que a su vez han sido desplazadas por el idioma ruso. Tres lenguas aisladas o pequeñas familias de lenguas, sin relación lingüística entre ellas, forman el grupo de las lenguas paleosiberianas: 1.
* Las lenguas chucoto-camchatcas, que incluyen al chucoto o chukchi y su pariente próximo el coriaco o koryak. Se cree que el kamchadal es pariente lejano. Chukchi y koryak prosperan en el extremo oriental de Siberia. Kamchadal o itelmeno es hablado por menos de cien de personas en la península de Kamchatka. 2.
* Las lenguas yucaguiras, de las cuales se conservan dos lenguas, el en los cursos bajos del río Kolyma y el indigirka y el , más hacia el interior y el este, probablemente extinto. Algunos lingüistas consideran que el yucaguiro está emparentado con las lenguas urálicas. 3.
* El nivkh o gilyak se habla en la cuenca baja del Amur y en la mitad norte de la isla de Sajalín. Posee una literatura moderna reciente. Los nivkh han tenido una historia turbulenta durante el siglo XX. A veces se añade a estas lenguas el ainu, a pesar de que, estrictamente hablando, no es una lengua de Siberia. Sobrevive a duras penas en el sur de Sajalin, donde antaño fue la lengua principal. También se habló en las islas Kuriles y en Hokkaidō donde se ha reavivado el interés por la lengua en los últimos años. Ha habido intentos de relacionarla con las superfamilia indopacífica y con el . El ket o queto, última lengua viva de las lenguas yeniseianas y hablada en el curso medio del río Yenisei, se consideraba anteriormente como una lengua aislada, sin embargo, puede estar relacionada con las lenguas na-dené, habladas en América del Norte, en lo que constituiría la única filiación lingüística entre lenguas nativas del Viejo y Nuevo Mundo y juntas formarían la posible familia de las lenguas dené-yeniseicas. Esta idea se remonta al trabajo de Alfredo Trombetti, el primero en proponer, en 1923, una relación entre las lenguas na-dene y las lenguas del Yenisei. Michael Fortescue documentó las relaciones entre el idioma ket y las lenguas Na-dené. Merritt Ruhlen en 1998 también sostuvo argumentos en favor de la hipótesis dené-yeniseica. En marzo de 2008, el profesor de la publicó un trabajo que resumía diez años de investigación basada en la morfología verbal y en la reconstrucción de varias protolenguas, donde se mostraba evidencia de que las lenguas na-dené están relacionadas con las lenguas yeniseicas de Siberia (Vajda 2008). Este trabajo ha sido favorablemente considerado por varios especialistas, pero también ha recibido críticas como la de Lyle Campbell, que considera insuficiente aun la evidencia presentada por Vajda. Pero el conjunto de lenguas descrito en el presente artículo, las paleosiberianas, se resiste a una clasificación lingüística obvia, tanto con otras familias de lenguas como entre sí. (es)
- Paleosiberiar hizkuntzak familia-hizkuntza bat da. Iparraldeko Asian erabiltzen diren hizkuntzen saila, jenisei, luorawetlan, yukaghir eta Giliak multzoetako hizkuntzek osatua. Jenisei multzoko lau hizkuntzetatik bakarrik erabiltzen da gaur egun (1.000 hiztun inguru). Luorawetlan multzoa bost hizkuntzetan banatzen da: txuktxiera (13.000 hiztun), koriakera (8.000 hiztun), kamchadal, kerek eta aliutor. Yukaghir multzoko hizkuntza bizi bakarra odul-a da. Gilyak multzoa izen bereko hizkuntza bakarrak osatzen du (4.000 hiztun). (eu)
- Paleosiberian (or Paleo-Siberian) languages or Paleoasian (Paleo-Asiatic) (from παλαιός palaios, "ancient") are several linguistic isolates and small families of languages spoken in parts of northeastern Siberia and the Russian Far East. They are not known to have any genetic relationship to each other; their only common link is that they are held to have antedated the more dominant languages, particularly Tungusic and latterly Turkic languages, that have largely displaced them. Even more recently, Turkic (at least in Siberia) and especially Tungusic have been displaced in their turn by Russian. (en)
- Les langues paléo-sibériennes, paléo-asiatiques ou hyperboréennes sont un ensemble hétéroclite de quatre à six petites familles de langues de Sibérie. Ce regroupement est aujourd'hui complètement désuet. Il a été lancé à l'origine par Leopold von Schrenck, ethnographe russe, en 1883 (Paleoaziatskij). Ces langues, aujourd'hui menacées, ne sont pas toutes reliées phylogénétiquement entre elles, mais partagent une situation géographique commune à l'est de la Sibérie et un caractère vestigial dans un environnement linguistique majoritairement altaïque, façonné par les migrations des peuples de langues turques, toungouses, samoyèdes et russe qui les ont déplacées. Ces familles sont :
* les langues ienisseïennes, qui seraient apparentées au na-déné (déné-yénisséien, Edward Vajda 2010) ;
* le youkaguir, qui serait apparenté aux langues ouraliennes, dont la divergence serait antérieure à celle entre finno-ougriens et samoyèdes ;
* les langues tchouktches-kamtchadales (ou luorawetlan) ;
* le nivkhe (ou gilyak) ;
* les langues eskimo-aléoutes (parfois incluses) ;
* les langues aïnoues (parfois incluses). Les deux groupes tchouktches-kamtchadales et nivkhe feraient partie (comme l'ouralo-youkaguire) de la macro-famille eurasiatique proposée par Greenberg (2001), mais auraient des affinités plus fortes selon l'hypothèse (Fortescue, 2011). (fr)
- Rumpun bahasa Paleosiberia atau Paleoasiatik adalah kelompok bahasa yang diusulkan guna kemudahan klasifikasi atas berbagai bahasa di Siberia yang merupakan bahasa isolat seperti , Ainu, Nivkh, dan bahasa-bahasa lainnya. Penuturnya diperkirakan berjumlah 23.000 orang. (in)
- Le lingue paleosiberiane, a volte chiamate anche paleoasiatiche, sono una famiglia linguistica che ha la funzione di "contenitore" di alcune lingue isolate dell'Asia settentrionale, che discendono da antichi idiomi aventi una protolingua distinta sia da quella nostratica che da quella dene-caucasica. Si tratta infatti di idiomi precedenti all'arrivo delle lingue uralo-altaiche e delle lingue ienisseiane. La protolingua di queste arcaiche lingue, il paleosiberiano, sarebbe stata parlata in Siberia 10 000 anni prima di Cristo, alla fine del Paleolitico. Le lingue che comunemente vi si includono sono:
* lo jukaghiro;
* il giliako o nivkh (detto anche nivchen);
* le lingue ciukotko-kamciatke. Solo nel caso del ciukcio-kamciadal si può parlare di affinità linguistica a tutti gli effetti. Lo jukaghiro potrebbe appartenere alle lingue uraliche. (it)
- 고시베리아 제어(Paleosiberian languages)은 시베리아와 그 주변 지역에서 사용되는 고립어 또는 미시적 규모의 어족들을 다룰 때 사용하는 편의상의 제어(諸語) 분류이다. 일반적으로 이들 간의 계통적 관계는 상정되지 않는다. 소위 알타이 제어로 불리는 튀르크어나 퉁구스어 등 대형 어족이 유입되기 이전부터 동북아에서 사용되던 소규모 언어들을 모은 편의상의 분류로, 알타이 제어 등의 영향력이 강해지면서 대부분 흔적을 남기지 않고 사멸하였으나 일부 살아남은 것이 현재의 고시베리아 제어의 언어들에 해당한다. 이러한 구분은 고대에 인도유럽어족 언어들이 유럽 대륙으로 유입되며 사라져간 것으로 추정되는 언어들을 지칭하는 고유럽 제어(Paleo-European languages) 같은 용어와도 대응되는 것이다. (ko)
- 古シベリア諸語(こシベリアしょご)は、シベリアで話されている孤立した言語や小さな語族をまとめて指す用語である。古アジア諸語、旧シベリア諸語、旧アジア諸語、オホーツク諸語ともいう。相互の系統関係はない。 現在のシベリアでは主としてツングース諸語やテュルク諸語、ウラル諸語が話されている(さらにロシア語に代わりつつある)が、それ以前には古シベリア諸語が広く話されていたかもしれない。 (ja)
- Met Paleosiberische talen (ook 'Paleoaziatisch' of 'Hyperboreïsch') wordt een restgroep van enkele kleine (bedreigde) taalfamilies en isolaten bedoeld die niet onderling verwant zijn en ook niet verwant zijn aan andere (prominentere) taalfamilies in Siberië, namelijk de Indo-Europese (Russisch), de Altaïsche (Toengoezische en Turkse talen) en Oegrische. De benaming is slechts een geografische verzamelnaam en verwijst niet naar genetische, taalhistorische of taaltypologische verwantschap. In principe worden de volgende talen tot de Paleosiberische groep gerekend: Chukchi, Koryak, Kamchadal (Itelmen) (die gedrieën de Tsjoektsjo-Kamtsjadaalse taalfamilie vormen), Yukagir, Ket en Nivkh (Gilyak). Ze worden alle gesproken in noordoostelijk Siberië. Naast de Tsjoektsjo-Kamtsjadaalse taalfamilie rekenen taalkundigen soms ook de Inuït-Aleut-groep tot de Paleosiberische talen. Tot slot valt soms ook het Ainu onder de noemer. Vermoedelijk behoorden de Paleosiberische talen ooit tot grotere taalgroepen, die langzaam zijn verdreven door de drie voornoemde taalfamilies die pas later opgang maakten in Siberië. Zo is van het Ket bekend dat het verwant is aan Arih, Assan en Kott, die in de vroege 19e eeuw uitstierven. Dit is bekend door woordenlijsten die door Russische pioniers zijn opgesteld sinds de 18e eeuw. (nl)
- Línguas Paleo-Siberianas ou Línguas Paleo-Asiáticas (do grego palaios, "antigo") é um termo usado em Lingüística para classificar um grupo díspar de línguas antigas faladas em remotas regiões da Sibéria. Suas únicas características comuns são o fato de que são ancestrais das línguas mais dominantes na região, em espacial das Línguas tungúsicas a mais tarde das Línguas turcomanas, as quais vieram a substituir essas Paleo-siberianas. Em tempos mais recentes as as Turcomanas (mais na Sibéria e mais ainda as Tungúsicas foram substituídas pelo russo. O povo Merkit (tribo Mongol) possivelmente teria falado uma língua paleo-siberiana. (pt)
- Języki paleoazjatyckie, języki paleosyberyjskie – umowna nazwa kilkunastu niezwiązanych genetycznie języków ludów północno-wschodniej Azji. Według hipotezy rosyjskiego uczonego L. Szrenka ludy paleoazjatyckie są potomkami pierwotnej ludności zamieszkującej Północną Azję. Wewnątrz tej grupy języków możemy wydzielić bliżej niespokrewnione ze sobą rodziny językowe:
* rodzina czukocko-kamczacka
* język czukocki
* język koriacki
* język kerecki (wymarły w 2005 r.)
* język alutorski (czasem uważany za dialekt koriackiego)
* język itelmeński
* rodzina eskimo-aleucka
* języki eskimoskie
* język aleucki
* język niwchijski
* język ajnuski (klasyfikowany także jako język izolowany)
* rodzina jenisejska, zaliczana do hipotetycznej makrorodziny dene-jenisejskiej, złożona niegdyś z 6 języków, w której jedynym żywym jest
* język ketyjski (zw. także keckim)
* rodzina jukagirska, czasami zaliczana do języków paleoazjatyckich, choć według nowszych badań uważa się za ją za powiązaną genetycznie z językami uralskimi (dla potrzeb tej koncepcji tworzy się nadrodzinę językową ). W skład rodziny jukagirskiej wchodziły niegdyś 3 języki, obecnie jedynym żywym jest
* język jukagirski Wszystkie te języki są aglutynacyjne, przy czym u niektórych aglutynacja jest przyrostkowa, a u innych przyrostkowo-przedrostkowa. Część należy do języków ergatywnych. Niekiedy traktuje się je jako ogniwo między językami uralskimi a językami tubylczych ludów obu Ameryk. Języki paleoazjatyckie są obecnie bardzo szybko wypierane przez inne języki, zwłaszcza rosyjski. W Ameryce Północnej języki eskimo-aleuckie wypiera język angielski, zaś język ajnuski praktycznie wymarł pod naporem języka japońskiego. Jedynym językiem paleoazjatyckim, którego ani zasięg, ani liczba użytkowników nie zmniejsza się jest należący do języków eskimoskich język grenlandzki. (pl)
- Paleosibiriska språk, även paleoasiatiska språk eller hyperboreiska språk, är ett samlingsnamn på ett flertal språk i nordöstra Asien som inte ingår i några större språkfamiljer. Flera av språken fick kyrilliska skriftsystem på 1920-talet, vilket ledde till intensifierade studier av dem. Till de paleosibiriska språken räknas nivchiska, jukagiriska, ketiska och de tjuktji-kamtjatkanska språken. Ibland räknas även ainu och eskimåisk-aleutiska språk in i gruppen. Ket måste numera anses vara ett så kallat isolerat språk, i och med att de närmaste släktingarna (såsom ) dog ut under 1800-talet. Jukagiriska anses vara den sista representanten av en större språkfamilj. De övriga språken i språkfamiljen dog ut i samband med ryskans och tjuktjiskans expansion under 1700-talet. Enligt vissa forskare (till exempel Björn Collinder) är denna språkfamilj besläktad med de uraliska språken. Trots många försök och forskning har man inte lyckats säkerställa någon släkting till nivch. Språken delar ett strukturellt särdrag: de kan alla foga till ordstammen så att båda tydligt urskiljs. Idag är paleosibiriska språk nästintill utdöda och har ersatts av ryska. Vissa av språken används dock i skolväsendet och lokalradio. (sv)
- Па́леоазиа́тские (палеосибирские) языки — собирательный термин для языков в северной и северо-восточной Сибири, на Дальнем Востоке и в арктической зоне Северной Америки, не связанных между собой генетическим родством и сохранившихся в Северной Азии со времён, предшествующих широкому распространению там тунгусо-маньчжурских и тюркских языков. К палеоазиатским языкам причисляют:
* Семьи языков:
* Енисейские языки
* Чукотско-камчатские языки (из которых иногда выделяется ительменский язык)
* Юкагирские языки
* Эскимосско-алеутские языки
* Изолированные языки:
* Нивхский язык
* Айнский язык (иногда также классифицируется как языковая семья с единственным живым языком) В рамках палеоазиатских языков иногда рассматривается субстратная лексика народов Крайнего Севера (досаамский субстрат, гипотетическая лексика сиртя в ненецком языке и др.). (ru)
- Палеоазійські мови — мовна сім'я, що об'єднує чукотсько-камчатські, ескімосько-алеутські, єнісейські та юкагіро-чуванські мови, територія поширення яких північно-східний Сибір та Далекий Схід Росії. (uk)
- 古西伯利亞語言(Paleosiberian languages、Paleosiberian),或古亞細亞語言(Paleoasian languages、Palaeo-Asiatic),並不是一種語言,也不是一個正式的語系,而是語言學家用來指涉某些位於西伯利亞偏遠地區的孤立語言和小語系語言的稱謂,作為這些語言的總稱。古西伯利亞語言的情況十分複雜,各語言之間的系屬關係目前也不十分明確。因此,古西伯利亞語言基本上只是為了描述上的便利而創造出來的,並不意味這些語言之間有歷史發展上的承傳關係。 說古西伯利亞語言的人口總數約為23,000人。 (zh)
|
rdfs:comment
|
- Praaziaj aŭ prasiberiaj lingvoj estas komuna nomo de lingvoj el nordokcidenta Siberio, kiuj ekzistis tie antaŭ la disvastiĝo de tungus-manĉura lingvaro. Kvankam ili ne estas devene parencaj unu al la alia, ili havas iujn komunajn trajtojn. Tiuj aperis ĉar la lingvoj dum miljaroj ekzistis kune kaj la interinfluiĝis. Al prasiberiaj lingvoj apartenas 4 lingvaroj:
* Eskim-aleŭta lingvaro
* Jeniseja lingvaro
* Jukagira lingvaro
* Ĉukĉa-kamĉatka lingvaro Anakaŭ al tiu grupo apartenas du 2 senparencaj lingvoj: la nivĥa kaj la aina. (eo)
- Paleosiberiar hizkuntzak familia-hizkuntza bat da. Iparraldeko Asian erabiltzen diren hizkuntzen saila, jenisei, luorawetlan, yukaghir eta Giliak multzoetako hizkuntzek osatua. Jenisei multzoko lau hizkuntzetatik bakarrik erabiltzen da gaur egun (1.000 hiztun inguru). Luorawetlan multzoa bost hizkuntzetan banatzen da: txuktxiera (13.000 hiztun), koriakera (8.000 hiztun), kamchadal, kerek eta aliutor. Yukaghir multzoko hizkuntza bizi bakarra odul-a da. Gilyak multzoa izen bereko hizkuntza bakarrak osatzen du (4.000 hiztun). (eu)
- Paleosiberian (or Paleo-Siberian) languages or Paleoasian (Paleo-Asiatic) (from παλαιός palaios, "ancient") are several linguistic isolates and small families of languages spoken in parts of northeastern Siberia and the Russian Far East. They are not known to have any genetic relationship to each other; their only common link is that they are held to have antedated the more dominant languages, particularly Tungusic and latterly Turkic languages, that have largely displaced them. Even more recently, Turkic (at least in Siberia) and especially Tungusic have been displaced in their turn by Russian. (en)
- Rumpun bahasa Paleosiberia atau Paleoasiatik adalah kelompok bahasa yang diusulkan guna kemudahan klasifikasi atas berbagai bahasa di Siberia yang merupakan bahasa isolat seperti , Ainu, Nivkh, dan bahasa-bahasa lainnya. Penuturnya diperkirakan berjumlah 23.000 orang. (in)
- 고시베리아 제어(Paleosiberian languages)은 시베리아와 그 주변 지역에서 사용되는 고립어 또는 미시적 규모의 어족들을 다룰 때 사용하는 편의상의 제어(諸語) 분류이다. 일반적으로 이들 간의 계통적 관계는 상정되지 않는다. 소위 알타이 제어로 불리는 튀르크어나 퉁구스어 등 대형 어족이 유입되기 이전부터 동북아에서 사용되던 소규모 언어들을 모은 편의상의 분류로, 알타이 제어 등의 영향력이 강해지면서 대부분 흔적을 남기지 않고 사멸하였으나 일부 살아남은 것이 현재의 고시베리아 제어의 언어들에 해당한다. 이러한 구분은 고대에 인도유럽어족 언어들이 유럽 대륙으로 유입되며 사라져간 것으로 추정되는 언어들을 지칭하는 고유럽 제어(Paleo-European languages) 같은 용어와도 대응되는 것이다. (ko)
- 古シベリア諸語(こシベリアしょご)は、シベリアで話されている孤立した言語や小さな語族をまとめて指す用語である。古アジア諸語、旧シベリア諸語、旧アジア諸語、オホーツク諸語ともいう。相互の系統関係はない。 現在のシベリアでは主としてツングース諸語やテュルク諸語、ウラル諸語が話されている(さらにロシア語に代わりつつある)が、それ以前には古シベリア諸語が広く話されていたかもしれない。 (ja)
- Línguas Paleo-Siberianas ou Línguas Paleo-Asiáticas (do grego palaios, "antigo") é um termo usado em Lingüística para classificar um grupo díspar de línguas antigas faladas em remotas regiões da Sibéria. Suas únicas características comuns são o fato de que são ancestrais das línguas mais dominantes na região, em espacial das Línguas tungúsicas a mais tarde das Línguas turcomanas, as quais vieram a substituir essas Paleo-siberianas. Em tempos mais recentes as as Turcomanas (mais na Sibéria e mais ainda as Tungúsicas foram substituídas pelo russo. O povo Merkit (tribo Mongol) possivelmente teria falado uma língua paleo-siberiana. (pt)
- Палеоазійські мови — мовна сім'я, що об'єднує чукотсько-камчатські, ескімосько-алеутські, єнісейські та юкагіро-чуванські мови, територія поширення яких північно-східний Сибір та Далекий Схід Росії. (uk)
- 古西伯利亞語言(Paleosiberian languages、Paleosiberian),或古亞細亞語言(Paleoasian languages、Palaeo-Asiatic),並不是一種語言,也不是一個正式的語系,而是語言學家用來指涉某些位於西伯利亞偏遠地區的孤立語言和小語系語言的稱謂,作為這些語言的總稱。古西伯利亞語言的情況十分複雜,各語言之間的系屬關係目前也不十分明確。因此,古西伯利亞語言基本上只是為了描述上的便利而創造出來的,並不意味這些語言之間有歷史發展上的承傳關係。 說古西伯利亞語言的人口總數約為23,000人。 (zh)
- Les llengües paleosiberianes són un conjunt de llengües parlades a l'extrem nord-occidental d'Àsia que tot i no constituir cap família lingüística, s'agrupen sota aquest nom, per desconeixement dels filòlegs en no poder ser encabides en els altres grups de la zona. Són llengües diferents parlades a zones remotes de Sibèria i que l'única cosa que tenen en comú és la suposició que són anteriors a les llengües turqueses i les manxú-tungús. Darrerament han estat desplaçades totes pel rus. Està formada per quatre famílies: Lingüisticament es caracteritzen per: (ca)
- Παλαιοσιβηρική ονομάζεται μια οικογένεια γλωσσών που ομιλούνται αποκλειστικά από ιθαγενείς φυλές στις τούνδρες της ρωσικής Άπω Ανατολής. Συμβατικά τα φύλα αυτά αποκαλούνται Παλαιοσιβηρικά. Η οικογένεια αποτελείται από τρεις κλάδους. Σε παρένθεση αναγράφεται ο αριθμός όσων δήλωσαν πως γνωρίζουν κάθε γλώσσα στην παρρωσική απογραφή του 2002, όμως ο πραγματικός αριθμός ομιλητών είναι μικρότερος, αφού δε διευκρινίζεται πόσοι τη χρησιμοποιούν στην καθημερινότητά τους: (el)
- Die paläosibirischen Sprachen – auch paläoasiatische oder altsibirische Sprachen genannt – sind eine Gruppe von etwa zehn Sprachen mit zusammen nicht mehr als 11.000 Sprechern, die heute im Wesentlichen in Sibirien gesprochen werden. (de)
- Paleosiberiano o paleoasiático (del griego palaios que significa «antiguo») es un término usado en lingüística para nombrar un conjunto dispar de diversas pequeñas familias y lenguas aisladas habladas en regiones remotas de Siberia. Lo único que tienen estas lenguas en común es la suposición de que anteceden a otras lenguas dominantes en la zona, sobre todo las lenguas tungús y las túrquicas; que a su vez han sido desplazadas por el idioma ruso. Tres lenguas aisladas o pequeñas familias de lenguas, sin relación lingüística entre ellas, forman el grupo de las lenguas paleosiberianas: (es)
- Les langues paléo-sibériennes, paléo-asiatiques ou hyperboréennes sont un ensemble hétéroclite de quatre à six petites familles de langues de Sibérie. Ce regroupement est aujourd'hui complètement désuet. Il a été lancé à l'origine par Leopold von Schrenck, ethnographe russe, en 1883 (Paleoaziatskij). Ces familles sont : Les deux groupes tchouktches-kamtchadales et nivkhe feraient partie (comme l'ouralo-youkaguire) de la macro-famille eurasiatique proposée par Greenberg (2001), mais auraient des affinités plus fortes selon l'hypothèse (Fortescue, 2011). (fr)
- Le lingue paleosiberiane, a volte chiamate anche paleoasiatiche, sono una famiglia linguistica che ha la funzione di "contenitore" di alcune lingue isolate dell'Asia settentrionale, che discendono da antichi idiomi aventi una protolingua distinta sia da quella nostratica che da quella dene-caucasica. Si tratta infatti di idiomi precedenti all'arrivo delle lingue uralo-altaiche e delle lingue ienisseiane. La protolingua di queste arcaiche lingue, il paleosiberiano, sarebbe stata parlata in Siberia 10 000 anni prima di Cristo, alla fine del Paleolitico. (it)
- Met Paleosiberische talen (ook 'Paleoaziatisch' of 'Hyperboreïsch') wordt een restgroep van enkele kleine (bedreigde) taalfamilies en isolaten bedoeld die niet onderling verwant zijn en ook niet verwant zijn aan andere (prominentere) taalfamilies in Siberië, namelijk de Indo-Europese (Russisch), de Altaïsche (Toengoezische en Turkse talen) en Oegrische. De benaming is slechts een geografische verzamelnaam en verwijst niet naar genetische, taalhistorische of taaltypologische verwantschap. In principe worden de volgende talen tot de Paleosiberische groep gerekend: Chukchi, Koryak, Kamchadal (Itelmen) (die gedrieën de Tsjoektsjo-Kamtsjadaalse taalfamilie vormen), Yukagir, Ket en Nivkh (Gilyak). Ze worden alle gesproken in noordoostelijk Siberië. Naast de Tsjoektsjo-Kamtsjadaalse taalfamilie r (nl)
- Języki paleoazjatyckie, języki paleosyberyjskie – umowna nazwa kilkunastu niezwiązanych genetycznie języków ludów północno-wschodniej Azji. Według hipotezy rosyjskiego uczonego L. Szrenka ludy paleoazjatyckie są potomkami pierwotnej ludności zamieszkującej Północną Azję. Wewnątrz tej grupy języków możemy wydzielić bliżej niespokrewnione ze sobą rodziny językowe: Wszystkie te języki są aglutynacyjne, przy czym u niektórych aglutynacja jest przyrostkowa, a u innych przyrostkowo-przedrostkowa. Część należy do języków ergatywnych. (pl)
- Па́леоазиа́тские (палеосибирские) языки — собирательный термин для языков в северной и северо-восточной Сибири, на Дальнем Востоке и в арктической зоне Северной Америки, не связанных между собой генетическим родством и сохранившихся в Северной Азии со времён, предшествующих широкому распространению там тунгусо-маньчжурских и тюркских языков. К палеоазиатским языкам причисляют: В рамках палеоазиатских языков иногда рассматривается субстратная лексика народов Крайнего Севера (досаамский субстрат, гипотетическая лексика сиртя в ненецком языке и др.). (ru)
- Paleosibiriska språk, även paleoasiatiska språk eller hyperboreiska språk, är ett samlingsnamn på ett flertal språk i nordöstra Asien som inte ingår i några större språkfamiljer. Flera av språken fick kyrilliska skriftsystem på 1920-talet, vilket ledde till intensifierade studier av dem. Till de paleosibiriska språken räknas nivchiska, jukagiriska, ketiska och de tjuktji-kamtjatkanska språken. Ibland räknas även ainu och eskimåisk-aleutiska språk in i gruppen. Ket måste numera anses vara ett så kallat isolerat språk, i och med att de närmaste släktingarna (såsom ) dog ut under 1800-talet. (sv)
|