Om parlamentet Europaparlamentet
 

Lissabonfördraget: mer makt för Europaparlamentet 

Lissabonfördraget, som trädde i kraft i slutet av 2009, innebar att Europaparlamentet fick större makt som lagstiftare och nu är jämställt med ministerrådet i beslut om vad EU ska göra och hur dess pengar ska användas. Parlamentets samarbete med de andra EU-institutionerna ändrades också, och dess ledamöter har nu större möjlighet att påverka vem som ska styra EU. Tack vare de här reformerna har du nu ännu mer att säga till om när du lägger din röst i EU-valet för att bestämma vilken väg EU ska gå.

Europaparlamentet:Nya befogenheter

Stärkt roll för

  •  

    Enligt fördragsändringarna är det parlamentet som väljer ordförande för kommissionen, EU:s verkställande organ

     

  •   Efter fördraget har parlamentet och rådet   .

Lissabonfördraget har gett Europaparlamentet ökade befogenheter:

    
  •  

    Lissabonfördraget har gett parlamentet lagstiftningsmakt på över 40 nya områden och gjort det till en verkligt likvärdig partner till rådet som lagstiftare.

    Områden med medbeslutande sedan tidigare:

    • Miljö
    • Transport
    • Inre marknaden
    • Sysselsättning och socialpolitik
    • Utbildning
    • Folkhälsa
    • Konsumentskydd

    Nya områden genom Lissabonfördraget:

    • Jordbruk och fiske
    • Stöd till fattiga regioner
    • Säkerhet och rättvisa
    • Handelspolitik
    • Samarbete med länder utanför EU
    • Genomförandeakter
  •  

    Internationella avtal – rätt att godkänna/förkasta

  •  

    Parlamentet beslutar om hela budgeten (och inte bara om icke-obligatoriska utgifter)

  •  

    Ny form av deltagandedemokrati. Parlamentet har försökt förenkla proceduren och håller utfrågningar med personer bakom initiativ som samlat det nödvändiga antalet namnunderskrifter

Godkänner hela budgeten

Lissabonfördraget har gett EU och Europaparlamentet större möjligheter att agera och nå resultat. Parlamentet har fått fullständig lagstiftningsmakt på över 40 nya områden, bland annat jordbruk, energiförsörjning, invandring, rättsliga frågor och EU-medel och står på jämställd fot med rådet, som företräder medlemsländernas regeringar. Parlamentet har även fått befogenhet att godkänna hela EU-budgeten tillsammans med rådet.

Ledamöterna har numera även rätt att stoppa internationella avtal och tvekade inte att utnyttja denna rätt för att rösta ner det kontroversiella Acta-avtalet mot piratkopiering, som många befarade skulle sätta grundläggande rättigheter ur spel. Den händelsen visar att de beslut som parlamentarikerna fattar med sin utökade makt nu har ännu större inflytande på européernas vardag.

Parlamentet väljer kommissionens ordförande

Lissabonfördraget har inte bara gett parlamentet samma lagstiftningsbefogenheter som rådet utan även makten att staka ut Europas politiska riktning. Enligt fördragsändringarna är det parlamentet som väljer ordförande för kommissionen, EU:s verkställande organ. Beslutet måste spegla resultatet i EU-valet, alltså väljarnas önskan.

Medborgarnas röst starkare

Som EU:s enda folkvalda institution är det både parlamentets rätt och skyldighet att se till att övriga EU-institutioner ställs till svars för sina handlingar. Parlamentet håller ett vakande öga på människorättsstadgan, som är en del av Lissabonfördraget, och medborgarinitiativet, som ger människor möjlighet att föreslå ny lagstiftning genom att få en miljon personer att underteckna en framställning i ett visst ämne.