Stefan Bonn
It i lärandet för att nå målen

Specialpedagogiska skolmyndigheten. Varför it i lärandet? 2010 såg vi fram emot, då
kommer det att vara klart. Men det var det inte. Då skulle handlingsplanen för
handikappades behov vara klar. Det blev mycket kring den fysiska miljön, men även
lärandet och pedagogiken.
Framåt kan man se att regeringen har en strategi att anpassa skolan mer till elever i behov
av särskilt stöd. Skoldagen säger att eleverna ska ha tillgång till böcker och tidsenliga
lärverktyg. Termen lärverktyg används för att ge en mer tidsenlig beskrivning av vad man
ska använda. 
I skolverkets rapport från 2004 tyckte man att dessa hjälpmedel också måste kunna
användas i situationer när kunskap prövas. Det är fortfarande diskussioner om det. Det är
varje rektors ansvar att besluta om.
It i lärandet är så mycket mer än inköp och hantering av utrustning och program. Många
har bara köpt och inte gett utbildning i hur man hanterar datorn. Man måste ge lärarna it-
kompetens. 
I Lund flyttade it-pedagogen in i biblioteket redan 1999, för att se till att eleverna har rätt
saker i sina datorer.
Skolledaren måste ha koll på var man skaffar sig sin kompetens.
Som pedagog behöver man kunskap om alternativa verktyg och hur de kan användas i
undervisningen. Information om lämpliga digitala läromedel. Tanken föddes om
Skoldatarek. Tanken var att man ska vända sig till lärare och utbilda om program för barn i
behov av särskilt stöd bland annat.
2002-2005 genomdrevs ett projekt i samarbete med 6 kommuner. Senare mellan 2006 och
2009 genomfördes ytterligare ett projekt. Efter dessa projekt har 43 av 45 kommuner
startat ett Skoldatatek. Fram till nu har 204 kommuner fått stöd att starta upp. Det är 2/3 av
landets kommuner.
Effekterna av skoldatateket har utvärderats. Det visade sig svar bra, så man fortsatte.
Största effekten gavs om verktygen fanns och fungerade, att möjligheterna introducerades
tidigt, utbildade pedagoger och föräldraengagemang. Eleverna blev mer självständiga!
Är det bra eller inte med en dator till en elev? Det vet vi inte ännu, men Unosuno pågår
och ska vara klart 2013. 
Det vi vet om skolan får vi ofta reda på genom massmedia. Ett stort uppslag i vår var
Skolan på efterkälken inom it. Tidigare hade man i media visat hur man satsade på att
skriva sig till läsning. Skolministern sa emot i en artikel, enl den reportern. Sedan sa
vetenskapen att det inte finns någon vetenskap som bevisar att man lär sig bättre.
Diskussionen fortsätter. Svenska barn läser sämre på grund av datorn. Sagostunden som
försvann var nästa rubrik. 
Ordförrådet ökas med 80% genom läsning. En avancerad läsare läser nästan 2000 ord i
veckan, en mindre avancerad 16 ord i veckan. På ett år skiljer det väldigt mycket.
Det är känt att de elever som har svårt att läsa och skriva har det svårt under hela sin
skoltid. Ju tidigare vi sätter in resurser desto bättre, men de med dyslexi till exempel måste
räkna med att problemen inte försvinner helt. Då måste vi tänka på att kompensera. Och
då blir det alla pedagogers uppgift, inte bara de som förut höll i träningen.
Faktorer som minskar glappet: kompensatoriska hjälpmedel sa man 2004, vi säger
Alternativa verktyg.
Nyckeln till god läsförmåga är TOT, timme om task. Precis som fiolspel och
idrottsutövande krävs mycket träning. Kompenserande åtgärder kan vara det som gör att
eleven kan träna. 

Hur många verktyg behöver man? Det varierar förmodligen. Det beror på vem man är. 
Det är viktigt att man gör en noggrann utredning av elevens kompensatoriska behov. Inte
för många på en gång, det tar tid att få dem att fungera. Det är viktigt att lärarna känner sig




bekväma med det här. En del lärare berörs mer än andra. 
För att arbetet ska vara mödan värt måste utbytet vara större än insatsen. 

Mobiltelefonen har många funktioner som kan ersätta de som förut fanns bara i datorn.
Kalender, träningsprogram mm. Det känns som att vi hittills varit väldigt glada när vi hittar
appar som ersätter datorprogram. Det finns dock en otydlighet om vem som ska betala
just nu. 

Dr kommer nya möjligheter i tex iBook author, kolla Al Gores bok!

Barnen håller på med sina apparater, det är bra. Vi kan påverka så att de håller på med
bra saker för inlärning. En bra app skulle kunna vara begriplig, ha ett tydligt mål, osv.

Analys av appar: vem ska använda appen?
Gratis eller betala? Kolla gratisversionen och köp om du vill, användaren
kvalitetsbestämmer apparna. 

Var kan man hitta validering av appar? Se bild. logopedeniskolan.blogspot.com är en
favorit.
Mejla Stefan för att få presentationen. Med många adresser till bra program och appar. 

Åtgärdsprogram ska skrivas. Det är bra att lyfta fram i åtgärdsprogrammet hur man
använder datorstöd i skolan. 

Frågan för skolhuvudmannen enligt Stefan är inte om man ska ha Skoldatatek utan Hur
man ska ha det.

More Related Content

PPTX
Digitalt berättande
PDF
iPads för yngre åldrar, grund och fortsättning
PPTX
Iktsidan fyller 3 år!
PDF
Hakan fleischer
PPT
Lärplatta i förskolan
PPTX
A v folkhögskola januari 2015
PPTX
IKT - vad innebär det?
Digitalt berättande
iPads för yngre åldrar, grund och fortsättning
Iktsidan fyller 3 år!
Hakan fleischer
Lärplatta i förskolan
A v folkhögskola januari 2015
IKT - vad innebär det?

Similar to Stefan bonn (20)

DOC
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
PPTX
Ikt på fritids, möjligheter, svårigheter
PPT
20140320 framtidens läromedel
PPT
Surfplattan i förskolan språk
PDF
Bok och antologi: Unos Uno - Att förändra skolan med teknik. Bortom en dator ...
PDF
Treatment täbykommun
PDF
Paper niclas hedman
DOC
Minnesanteckningar föräldrarådet 24 februari
PDF
Nå målen med stöd av it
PDF
Dokumentation Mölndals första implementeringskonferens
PDF
Saker jag lärt mig vid IKT-studion
PDF
Kent_Lundgren_praktikprojekt_Polhemskolan_150106
PPTX
Helsjön folkhögskola dec 2014
PPTX
En till-en framtidens lärande 2011-02-13
PDF
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
PDF
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
PPTX
Surfplattan inspriationsdagarna 2014
PPT
Dialog en förutsättning för utveckling i förskolan
PPTX
Digital kompetens
PDF
Pedagogiskpub mik2
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Ikt på fritids, möjligheter, svårigheter
20140320 framtidens läromedel
Surfplattan i förskolan språk
Bok och antologi: Unos Uno - Att förändra skolan med teknik. Bortom en dator ...
Treatment täbykommun
Paper niclas hedman
Minnesanteckningar föräldrarådet 24 februari
Nå målen med stöd av it
Dokumentation Mölndals första implementeringskonferens
Saker jag lärt mig vid IKT-studion
Kent_Lundgren_praktikprojekt_Polhemskolan_150106
Helsjön folkhögskola dec 2014
En till-en framtidens lärande 2011-02-13
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
Surfplattan inspriationsdagarna 2014
Dialog en förutsättning för utveckling i förskolan
Digital kompetens
Pedagogiskpub mik2

More from ken456 (20)

PDF
Matteuppgift
PDF
Repetitionsfragor i kemi
PDF
Periodiska systemet år 9
PDF
Kroppen och hälsa...
PDF
Planering matematik
PDF
Syror bas hjälp pdf
PDF
Uppdrag v7
PDF
Broar
PDF
Botkyrka dag 2
PDF
Teknik redovisning pdf
PDF
Workshop kalmar 7 januari 2
PDF
Atomen slide
PDF
Mats larsnas
PDF
Tom 5
PDF
Tom 4
PDF
Tom 3
PDF
Ne ger gratis_mattehjalp kopia
PDF
Ant artikel
PDF
Alkoholer
KEY
Test
Matteuppgift
Repetitionsfragor i kemi
Periodiska systemet år 9
Kroppen och hälsa...
Planering matematik
Syror bas hjälp pdf
Uppdrag v7
Broar
Botkyrka dag 2
Teknik redovisning pdf
Workshop kalmar 7 januari 2
Atomen slide
Mats larsnas
Tom 5
Tom 4
Tom 3
Ne ger gratis_mattehjalp kopia
Ant artikel
Alkoholer
Test

Stefan bonn

  • 1. Stefan Bonn It i lärandet för att nå målen Specialpedagogiska skolmyndigheten. Varför it i lärandet? 2010 såg vi fram emot, då kommer det att vara klart. Men det var det inte. Då skulle handlingsplanen för handikappades behov vara klar. Det blev mycket kring den fysiska miljön, men även lärandet och pedagogiken. Framåt kan man se att regeringen har en strategi att anpassa skolan mer till elever i behov av särskilt stöd. Skoldagen säger att eleverna ska ha tillgång till böcker och tidsenliga lärverktyg. Termen lärverktyg används för att ge en mer tidsenlig beskrivning av vad man ska använda. I skolverkets rapport från 2004 tyckte man att dessa hjälpmedel också måste kunna användas i situationer när kunskap prövas. Det är fortfarande diskussioner om det. Det är varje rektors ansvar att besluta om. It i lärandet är så mycket mer än inköp och hantering av utrustning och program. Många har bara köpt och inte gett utbildning i hur man hanterar datorn. Man måste ge lärarna it- kompetens. I Lund flyttade it-pedagogen in i biblioteket redan 1999, för att se till att eleverna har rätt saker i sina datorer. Skolledaren måste ha koll på var man skaffar sig sin kompetens. Som pedagog behöver man kunskap om alternativa verktyg och hur de kan användas i undervisningen. Information om lämpliga digitala läromedel. Tanken föddes om Skoldatarek. Tanken var att man ska vända sig till lärare och utbilda om program för barn i behov av särskilt stöd bland annat. 2002-2005 genomdrevs ett projekt i samarbete med 6 kommuner. Senare mellan 2006 och 2009 genomfördes ytterligare ett projekt. Efter dessa projekt har 43 av 45 kommuner startat ett Skoldatatek. Fram till nu har 204 kommuner fått stöd att starta upp. Det är 2/3 av landets kommuner. Effekterna av skoldatateket har utvärderats. Det visade sig svar bra, så man fortsatte. Största effekten gavs om verktygen fanns och fungerade, att möjligheterna introducerades tidigt, utbildade pedagoger och föräldraengagemang. Eleverna blev mer självständiga! Är det bra eller inte med en dator till en elev? Det vet vi inte ännu, men Unosuno pågår och ska vara klart 2013. Det vi vet om skolan får vi ofta reda på genom massmedia. Ett stort uppslag i vår var Skolan på efterkälken inom it. Tidigare hade man i media visat hur man satsade på att skriva sig till läsning. Skolministern sa emot i en artikel, enl den reportern. Sedan sa vetenskapen att det inte finns någon vetenskap som bevisar att man lär sig bättre. Diskussionen fortsätter. Svenska barn läser sämre på grund av datorn. Sagostunden som försvann var nästa rubrik. Ordförrådet ökas med 80% genom läsning. En avancerad läsare läser nästan 2000 ord i veckan, en mindre avancerad 16 ord i veckan. På ett år skiljer det väldigt mycket. Det är känt att de elever som har svårt att läsa och skriva har det svårt under hela sin skoltid. Ju tidigare vi sätter in resurser desto bättre, men de med dyslexi till exempel måste räkna med att problemen inte försvinner helt. Då måste vi tänka på att kompensera. Och då blir det alla pedagogers uppgift, inte bara de som förut höll i träningen. Faktorer som minskar glappet: kompensatoriska hjälpmedel sa man 2004, vi säger Alternativa verktyg.
  • 2. Nyckeln till god läsförmåga är TOT, timme om task. Precis som fiolspel och idrottsutövande krävs mycket träning. Kompenserande åtgärder kan vara det som gör att eleven kan träna. Hur många verktyg behöver man? Det varierar förmodligen. Det beror på vem man är. Det är viktigt att man gör en noggrann utredning av elevens kompensatoriska behov. Inte för många på en gång, det tar tid att få dem att fungera. Det är viktigt att lärarna känner sig bekväma med det här. En del lärare berörs mer än andra. För att arbetet ska vara mödan värt måste utbytet vara större än insatsen. Mobiltelefonen har många funktioner som kan ersätta de som förut fanns bara i datorn. Kalender, träningsprogram mm. Det känns som att vi hittills varit väldigt glada när vi hittar appar som ersätter datorprogram. Det finns dock en otydlighet om vem som ska betala just nu. Dr kommer nya möjligheter i tex iBook author, kolla Al Gores bok! Barnen håller på med sina apparater, det är bra. Vi kan påverka så att de håller på med bra saker för inlärning. En bra app skulle kunna vara begriplig, ha ett tydligt mål, osv. Analys av appar: vem ska använda appen? Gratis eller betala? Kolla gratisversionen och köp om du vill, användaren kvalitetsbestämmer apparna. Var kan man hitta validering av appar? Se bild. logopedeniskolan.blogspot.com är en favorit.
  • 3. Mejla Stefan för att få presentationen. Med många adresser till bra program och appar. Åtgärdsprogram ska skrivas. Det är bra att lyfta fram i åtgärdsprogrammet hur man använder datorstöd i skolan. Frågan för skolhuvudmannen enligt Stefan är inte om man ska ha Skoldatatek utan Hur man ska ha det.