1. Stefan Bonn
It i lärandet för att nå målen
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Varför it i lärandet? 2010 såg vi fram emot, då
kommer det att vara klart. Men det var det inte. Då skulle handlingsplanen för
handikappades behov vara klar. Det blev mycket kring den fysiska miljön, men även
lärandet och pedagogiken.
Framåt kan man se att regeringen har en strategi att anpassa skolan mer till elever i behov
av särskilt stöd. Skoldagen säger att eleverna ska ha tillgång till böcker och tidsenliga
lärverktyg. Termen lärverktyg används för att ge en mer tidsenlig beskrivning av vad man
ska använda.
I skolverkets rapport från 2004 tyckte man att dessa hjälpmedel också måste kunna
användas i situationer när kunskap prövas. Det är fortfarande diskussioner om det. Det är
varje rektors ansvar att besluta om.
It i lärandet är så mycket mer än inköp och hantering av utrustning och program. Många
har bara köpt och inte gett utbildning i hur man hanterar datorn. Man måste ge lärarna it-
kompetens.
I Lund flyttade it-pedagogen in i biblioteket redan 1999, för att se till att eleverna har rätt
saker i sina datorer.
Skolledaren måste ha koll på var man skaffar sig sin kompetens.
Som pedagog behöver man kunskap om alternativa verktyg och hur de kan användas i
undervisningen. Information om lämpliga digitala läromedel. Tanken föddes om
Skoldatarek. Tanken var att man ska vända sig till lärare och utbilda om program för barn i
behov av särskilt stöd bland annat.
2002-2005 genomdrevs ett projekt i samarbete med 6 kommuner. Senare mellan 2006 och
2009 genomfördes ytterligare ett projekt. Efter dessa projekt har 43 av 45 kommuner
startat ett Skoldatatek. Fram till nu har 204 kommuner fått stöd att starta upp. Det är 2/3 av
landets kommuner.
Effekterna av skoldatateket har utvärderats. Det visade sig svar bra, så man fortsatte.
Största effekten gavs om verktygen fanns och fungerade, att möjligheterna introducerades
tidigt, utbildade pedagoger och föräldraengagemang. Eleverna blev mer självständiga!
Är det bra eller inte med en dator till en elev? Det vet vi inte ännu, men Unosuno pågår
och ska vara klart 2013.
Det vi vet om skolan får vi ofta reda på genom massmedia. Ett stort uppslag i vår var
Skolan på efterkälken inom it. Tidigare hade man i media visat hur man satsade på att
skriva sig till läsning. Skolministern sa emot i en artikel, enl den reportern. Sedan sa
vetenskapen att det inte finns någon vetenskap som bevisar att man lär sig bättre.
Diskussionen fortsätter. Svenska barn läser sämre på grund av datorn. Sagostunden som
försvann var nästa rubrik.
Ordförrådet ökas med 80% genom läsning. En avancerad läsare läser nästan 2000 ord i
veckan, en mindre avancerad 16 ord i veckan. På ett år skiljer det väldigt mycket.
Det är känt att de elever som har svårt att läsa och skriva har det svårt under hela sin
skoltid. Ju tidigare vi sätter in resurser desto bättre, men de med dyslexi till exempel måste
räkna med att problemen inte försvinner helt. Då måste vi tänka på att kompensera. Och
då blir det alla pedagogers uppgift, inte bara de som förut höll i träningen.
Faktorer som minskar glappet: kompensatoriska hjälpmedel sa man 2004, vi säger
Alternativa verktyg.
2. Nyckeln till god läsförmåga är TOT, timme om task. Precis som fiolspel och
idrottsutövande krävs mycket träning. Kompenserande åtgärder kan vara det som gör att
eleven kan träna.
Hur många verktyg behöver man? Det varierar förmodligen. Det beror på vem man är.
Det är viktigt att man gör en noggrann utredning av elevens kompensatoriska behov. Inte
för många på en gång, det tar tid att få dem att fungera. Det är viktigt att lärarna känner sig
bekväma med det här. En del lärare berörs mer än andra.
För att arbetet ska vara mödan värt måste utbytet vara större än insatsen.
Mobiltelefonen har många funktioner som kan ersätta de som förut fanns bara i datorn.
Kalender, träningsprogram mm. Det känns som att vi hittills varit väldigt glada när vi hittar
appar som ersätter datorprogram. Det finns dock en otydlighet om vem som ska betala
just nu.
Dr kommer nya möjligheter i tex iBook author, kolla Al Gores bok!
Barnen håller på med sina apparater, det är bra. Vi kan påverka så att de håller på med
bra saker för inlärning. En bra app skulle kunna vara begriplig, ha ett tydligt mål, osv.
Analys av appar: vem ska använda appen?
Gratis eller betala? Kolla gratisversionen och köp om du vill, användaren
kvalitetsbestämmer apparna.
Var kan man hitta validering av appar? Se bild. logopedeniskolan.blogspot.com är en
favorit.
3. Mejla Stefan för att få presentationen. Med många adresser till bra program och appar.
Åtgärdsprogram ska skrivas. Det är bra att lyfta fram i åtgärdsprogrammet hur man
använder datorstöd i skolan.
Frågan för skolhuvudmannen enligt Stefan är inte om man ska ha Skoldatatek utan Hur
man ska ha det.