Användarcentrerad systemutveckling systvet ht 2011
Download as KEY, PDF•1 like•284 views
Johan Lundin, föreläsningsslides användarcentrerad systemutveckling. HT 2011
Användarcentrerad systemutveckling systvet ht 2011
- 1. Användarcentrerad systemutveckling Johan Lundin http://web.mac.com/johan_lundin/ http://www.slideshare.net/superjohan 2010-11-19
- 2. Några grundbegrepp • Interaktion By interaction we mean any communication between a user and computer, be it direct or indirect. Direct interaction involves a dialog with feedback and control throughout the performance of the task. Indirect interaction may involve background or batch processing. The important thing is that the user is interacting with the computer in order to accomplish something. (Dix et al., 1998, p. 3)
- 3. Några grundbegrepp • Användning Human intentionality and ‘object intentionality’ are radically different. An object in not a moral agent, it cannot be perceived as having an intention as a human has an intention. Alluding to how a two-month old baby can differentiate between intentional and non-intentional movements, Latour again proclaims how humans and objects are obviously distinct —“but a difference is not a divide” (Latour, p. 76 2005).
- 4. Design Vad är design?
- 5. Vad är då en användare? • Anställda i en specifik organisation? • Professionella användare? • Konsumenter? • Valfrihet att vara användare? • Användbarhet och användarfokus? • Saker kan få vara svåra att använda
- 6. Vad är då alternativet • technology centered? • organization centered? • information centered? • estethically centered? • system centered? • etc?
- 7. Vad är UCD? • Grundläggande principer: • Användarens uppgift och mål är drivkraften. • A:s agerande och sammanhang är relevant • A:s drivkrafter och kompetens är viktiga • A tillfrågas, deltar eller har en roll under designarbetet
- 8. Vad är UCD? Teknikcentrerad systemsyn
- 9. Vad är UCD? Systemvetenskaplig? systemsyn
- 10. Vad är UCD? Användarcentrerat fokus?
- 11. Vad är UCD?
- 12. Vad är UCD?
- 13. Vad är UCD? • Metod, metoduppsättning • Synsätt • Ställningstagande om ansvar • Ibland mer gränssnittsdesign, utseende, psykologiserande • Ofta funktion, nytta
- 14. Nya typer av mjukvaror utmanar metoderna • Finns det en användare? • Finns det utrymme/vilja att överhuvudtaget bry sig? Kunden har Beställaren ingen vet precis aning.Vi vet vad den vill inte ens ha vem hon (befintliga är. Helt ny system?) tjänst. (R&D?)
- 15. Vad är UCD? • Andra utgångspunkter eller drivkrafter • organisationsmål • standardisering • juridik • etc.
- 16. Varför UCD? • Men varför ska vi då? • Verktyg i designarbetet • Implementation och förväntningar • Utbildning • “Ägarskap” • En etisk och demokratisk fråga
- 17. Varför inte bara fråga användarna? • The Homer (14.00)
- 18. Varför UCD? • För att få hjälp och riktning, inte för att få “svaret” på hur systemet ska se ut. • För att fånga det abstrakta, i.e. det som sällan finns med i req. eller i organisationens bild av vad systemet ska göra • När det gäller system med användare och interaktion med användare
- 19. Hur UCD? Contextual Inquiry Användarna PD bygger själva Etnografi Användarna systemet informeras Prototyp
- 20. Observation
- 21. Observation
- 22. Observation
- 23. Observation
- 24. Observation • Penna • Papper • Kamera • Videokamera • Dokument • Fråga och “intervjua”
- 25. Observation • Resultat • rika beskrivningar • helhetlig förståelse • mer än deltagarna förstår själva, översikt • koordinering & samordning, planering & procedurer, värden och kunskap
- 26. Observation • Fällor • leta problem • blir deltagare - “go native” • vad ska jag titta på? • blir språkrör för användarna
- 27. Observation • Svårighet i designskedet • Etnografi till konkret design • Cementera eller innovera • Om det inte är en bra idé att designa? • Vems sida står vi på som designers?
- 28. Observation • Lite av det som är bra • Kan designa så att det passar in • Inspiration • Kan svara på frågor du inte visste att du hade • Ut ur labbet (poliser och regn) • Beställaren/kunden/den som specificerat systemet vet inte alltid mest om verksamheten.
- 29. Observation • Contextual inquiry (Beyer & Holtzblatt) • snabb etnografi • bygger på att folk vet mycket om hur de gör det de gör • möjligt att skapa snabb förståelse • en användare och ett system, inte komplexa miljöer med många system och många användare • relativt tydlig avgränsning
- 30. Observation • Contextual inquiry sätt att modellera • Flödesmodell: beskriver kommunikationen och koordinationen som behövs för att lösa en uppgift. • Sekvensmodell:! visar alla steg som gås igenom för att lösa en uppgift. • Artefaktmodell: visar vilka fysiska hjälpmedel som skapats för att underlätta arbetet, hur de ser ut, hur ofta de används och vad dess avsikt är. • Kulturell modell: beskriver organisationens kultur och värderingar. Innefattar företagets policy, skapad av företagsledningen men även outtalade värderingar kan finnas hos de anställda. • Fysisk modell: ! fysik beskrivning av arbetsplatsen i termer av rum, väggar etc.
- 31. Varför är det intressant... • ... att förstå användare (Chipchase) • http://www.ted.com/talks/jan_chipchase_on_our_mobile_phones.html
Editor's Notes
- #2: Vem är Johan Lundin?\nVad sysslar jag med?\nHur kan jag veta något om användarcentrerad systemutveckling?\n
- #3: \n
- #4: \n
- #5: \n
- #6: Vem är användaren?\nkonsumenten\nden anställde\nden som är tvungen, kölappen på systemet\nmånga olika, få lika\nanvändbarhet är inte alltid samma sak som användarfokus\nibland kan användaren absolut låta saker vara oanvändbara\n\n
- #7: \n
- #8: diskutera dessa punkter\nbeställaren då?\nklart det kan vara relevant men hur mycket kan vi bry oss?\negenskaper, hur tar vi reda på dem?\nhar användaren lust att bidraga\n
- #9: \n
- #10: \n
- #11: Är egentligen snarare en reaktion mot ett teknikcentrerat perspektiv än det informationssystem centrerade.\n
- #12: Detta har också mycket med hur informationsteknik har utvecklats.\nJaron Laniers “You are not a gadget”.\nVarför vi har filer och mappar istället för en fil.\nVarför datorer låter som dom låter. Dave Smith. The inventor of the MIDI sound. Sen fanns det en standard från synth-världen som enkelt lät sig importeras.\nFacebook - vad är viktigt för manliga amerikanska universitetsstudenter är nu viktig för “alla”.\n\n
- #13: Skandinaviska skolan. Kristen Nygaard, Pelle Ehn, mfl.\nFackföreningar.\nDe-skilling, en motreaktion på hela rationaliseringsprocessen i arbetslivet.\nMen sen lånades många metoder helt enkelt för att man märkte att det var en användbar input i systemutvecklingsarbetet. Nuförtiden är den politiska närvaron väldigt liten.\n
- #14: sammanfattningsvis\n
- #15: utav alla jag känner som jobbar med systemutveckling så handlar det sällan om ett bygga ett system från noll till en grupp användare? Kanske snarare om att bygga nya tillämpningar, kopplade till system.\n\nanpassa sina produkter\n\ninnovera och testa\n\nhitta användargrupper\n\nanpassa ett standardsystem, oftare till organisationens IT-infrastruktur och arbetssätt än till specifika användarbehov.\n
- #16: det verkar ofta vara svårt att låta användaren vara drivkraften\n\nta exempel från teknik i högskolan\n
- #17: \n
- #18: \n
- #19: \n
- #20: \n
- #21: fältstudier\netnografi\n\n
- #22: fältstudier\netnografi\n\n
- #23: fältstudier\netnografi\n\n
- #24: \n
- #25: \n
- #26: \n
- #27: \n
- #28: \n
- #29: \n
- #30: \n
- #31: Specifik arbetsplats - dom har ofta redan köpt systemet. Inte lika mycket att tjäna på att göra det riktigt bra.\n\nAlltså, ju mer man kan tjäna på det. Desto större risk och desto svårare att studera.\n