11. The Big Five
I november 2011 publicerade
Pedagogiska magasinet en
artikel av Göran Svanelid
där han skrev om att han
tyckte att man ska fokusera på
de på de fem förmågor som är
allra vanligast i grundskolans
läroplan. Dessa kallas av
många för ”The Big 5″, precis
som de 5 stora vilda djuren
som jagas på Afrikas savanner.
Dessa förmågor finns i skolans
alla ämnen och årskurser.
12. Lgr 11
• Kapitel 1 och 2 innehåller vad skolan ska jobba med i stort
(värdegrund, övergripande mål och riktlinjer).
• Kapitel 3 kursplaner för alla skolans ämnen. Även
kursplanen är indelad i olika delar. Det är syfte, centralt
innehåll och kunskapskrav.
• I syftestexten står det bland annat om olika förmågor som
eleven ska ges möjlighet att utveckla.
• Fokusera på dessa förmågor när vi gör våra bedömningar.
• De fem förmågorna är:
• Analysförmåga
• Kommunikativ förmåga
• Begreppslig förmåga
• Förmågan att hantera information (Procedurförmåga)
• Metakognitiv förmåga
21. • Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år.
• Har samtalen i början av varje termin för att få med elevernas
mål i vår planering.
• Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på
olika frågor och som de har som stöd när vi sedan har samtalet.
De får också fundera ut vad de vill ha för utvecklingsmål.
• Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför
samtalet utifrån den.
• Eleverna har även med minst två TB5 förmågor som
utvecklingsmål.
• Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa
igenom alla omdömen som ligger på Infomentor.
22. • Eleven håller i samtalet med hjälp av checklistan som blir
som en dagordning.
• Föräldrarna och jag som lärare ställer frågor om det är saker
som vi undrar mer om.
• Jag är sekreterare under samtalet och skriver IUP:n direkt på
datorn i Infomentor.
• En av de första punkterna på checklistan är att utvärdera
förra IUP:n.
• Eleverna har också fått förbereda sig med att plocka fram
det de vill visa.
• Har samtal med en elev i taget.
24. • Målboken är en mapp/pärm
där eleverna samlar alla sina
pedagogiska planeringar.
• Till de flesta planeringar har
jag matriser.
• Detta börjar jag med direkt
när eleverna börjar i åk 1.
• I målboken har också eleverna
sina utvecklingsmål.
• De samlar också sina
förmågetrappor som vi har
som veckans förmåga.
25. • ”Målbokstimme” varje
vecka.
• Då har eleverna möjlighet
att välja utifrån sina
uppsatta mål och jobba
med det.
• Det är viktigt att ha dialog
med eleverna under hela
terminen om deras lärande
och utveckling.
• För att synliggöra vad de gör
på dessa lektioner får de
utvärdera dem i form av att
skriva vad de har tränat på
för mål och hur de har
tränat.
30. ”Det finns inget i kursplanerna och läroplanen som
beskriver att det tysta klassrummet är det maximala
klassrummet för lärande. Det betyder inte att ett
klassrum ska vara högljutt och skrikit. Men det ska
vara muntligt och innehållsinriktat, dela-med-sig-
vänligt och utvecklande frågvist.”
Av Anne-Marie Körling
31. ”Tyst läsning är ett mål skriver jag i mitt tidigare inlägg om
det livslånga läsandet. Inte ett skolmål. Skolans mål måste
vara att skapa förutsättningar för tyst läsning. Det betyder
att eleven måste ha undervisning i läsning och hur att läsa.
Det betyder att eleven tillåts välja sin bok och inte tvingas
läsa en vald bok av någon annan. Vi måste därför
differentiera läsundervisningen, göra den till många olika
undervisningar, inte till en endaste. Tyst läsning där
eleverna hela tiden utvecklas i läsundervisningens samtal
och diskussion är mycket viktig. Att eleverna övas och
tränas i att läsa tyst kan inte vara ett självständigt mål utan
att boken skapar den längtan hos eleven. Det är innehållet
som gör att eleven vill läsa, inte tvånget att läsa.”
Av Anne-Marie Körling
32. ”Alltså – vi lärare behöver orden i rummet för att veta
hur elever förstår. Det blir märkligt att vi avkräver
denna ständiga tystnad. Respekt för varandra kan man
skapa genom att mumla och viska. Men tystnad. Om vi
tar det ur ett lärarperspektiv betyder denna tystnad att
vi själva måste gissa och fantisera vad eleverna kan
tänkas kunna, vilja lära, önska fråga om eller vill ha en
dialogpartner kring.”
Av Ann-Marie Körling
34. Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Det gör jag på
detta sätt:
Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden.
Jag läser orden högt.
Eleverna läser orden högt, unisont.
Jag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och
sätt in det i en mening.
Eleverna får nu pröva vilka meningar de vill skapa.
Eleverna får härma varandra och låna meningar av
varandra. Hela klassen ska få komma till tals.
35. Nu tar vi två av orden in i en mening. Modella för
att visa.
Eleverna får 1 eller 2 minuter för att sätta ihop
meningar.
Eleverna får samtala med varandra, två och två.
Vi lyssnar på varandras meningar. Nu är dessa
konstruerade av två elever. Låt varje grupp säga en
mening.
Den tredje gången ska vi ha en mening av alla tre
orden. Man får böja orden som man vill. Modella.
Nu får eleverna prata ihop sig i grupp under kort
tid. Sedan får grupperna berätta om meningarna
de satt ihop.
36. Eleverna måste få säga sina meningar. Vi ska alla
lyssna.
Tidsmässigt brukar det här ta ca 10 minuter.
Nu tar jag fram boken och säger att nu ska ni få
höra hur författaren använder orden.
Läs texten där orden finns med.
