Session 69 Göran Erskérs
- 1. Stockholm 2009 Fokusområde Trafikledning Göran Erskérs/Mats Lindqvist Banverket 9e januari 2009
- 2. Överblick Trafikledning • Trafikledningens betydelse och nytta för transportsystemet • Trafikledning är oerhört viktigt, ‐ men den syns inte
- 3. Smartare trafikledning via ITS innebär att transportsystemet…… • Blir: – Säkrare – Energieffektivare – Kostnadseffektivt – Miljövänligare Möjliggör: – Kombinationer av transportmedel – Tillgänglighet för alla överallt
- 4. Exempel på smartare ITS stöd som ger ökad miljönytta • Två exempel – Gröna flygningar – CATO (Computer Aided Train Operation)
- 5. Syfte & Mål med Gröna Flygningar • Samordna miljörelaterade projekt inom ATM området som påverkar genomförandet av en flygning i Svenskt luftrum. • Säkerställa en hållbar reduktion av miljöpåverkan i form av utsläpp och buller från flygoperationer i svenskt luftrum • Etablera ett mätbart och kommunicerbart koncept för en flygnings miljöpåverkan. Håkan Jonforsen LFV
- 6. Hur vi åstadkommer Gröna Flygningar • Gröna starter – Med hjälp av ”Departure Manager” verktyg minimeras antal flygplan som väntar på taxibanan på att få starta. Besparing upp till 1500 ton bränsle/år. • Gröna flygvägar – Genom att etablera svenskt luftrum som ”Free Route Airspace” kan flygbolag planera och flyga den absolut kortaste sträckan mellan olika punkter (idag så följer de ”ATS router”). Besparing upp till 3000 ton bränsle/år. • Gröna inflygningar – Planering och genomförande av en inflygning i enlighet med en miljömässigt optimal sjunkprofil (CDA)”. Flygplanet drar av till tomgång på marchhöjd och ”glidflyger” till landning. Besparingspotential upp till 13500 ton bränsle/år när det är färdigutvecklat, (4000 ton i närtid)
- 7. Free Route Airspace Sweden • Syftar till att över vissa höjder kunna genomföra flygningar från exempelvis en punkt på västkusten till en på östkusten utan att behöva svänga. FRAS Effekter: • Minskad tid i luften: ca 2000 h/år • Ekonomisk besparing för luftrumsbrukare: ca 100 MSEK/år • Minskad bränsleförbrukning: ca 3000 ton/år • Minskade CO2-utsläpp: ca 9500 ton/år
- 8. CATO (Computer Aided Train Operation) Ett system för optimal körning av tåg • avseende bl.a.: energi, effekt, slitage, bankapacitet, punktlighet, resursutnyttjande • baserat på: modern avancerad optimeringsteknik och IT i samspel med modern kommunikationsteknik (GSM‐R) • Ett i huvudsak slutfört utvecklingsprojekt (Genomfört av Transrail. Finansierat av BV, LKAB och Transrail.) • En preliminär standard (drivs nu på EU‐nivå med stöd av BV) • En latent produkt Per Leander Transrail
- 9. CATO systemets huvudprincip ‐ kom inte fram innan signal slår om till kör ‐ utnyttja tillgänglig körtid till optimal körning • Tåg till trafikledning Trafikledningscentral ‐ position, hastighet beräknar optimal tågföring ‐ tågdata, körprestanda • Trafikledning till tåg ‐ målpunkter Tåg beräknar optimal körning (position, tid, hastighet) mht mål satta av trafikledningen ‐ bandata
- 10. Möjliga besparingar 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% -5% Reduction of net energy -10% -15% Torneträsk - Björkliden -20% -25% -30% Increase of running time -35% Maximum motion profile (MMP) Optimal (CMP) - UAD_L Optimal (CMP) - F040_L Typiska förbättringar (dock i viss mån beroende av trafiksituation och bana): • Energiförbrukning minskad med 15‐25% • Bankapacitet ökad med 5‐10%
- 11. Utan Trafikledning • Ingen trafik‐ eller trafikantinformation • Ingen information vart gods befinner sig • Ingen möjlighet till Co‐modalitet
- 12. Exempel på parter vid en transport GODS- RESENÄR TRANSPORT- ÅKERI, KÖPARENS REDERI, KUND TÅGOPERATÖR, FLYGBOLAG MFL INFORMATION GODS- TRANSPORT- KÖPARE SPEDITÖR LEVERAN- Rikstrafiken, TÖRER Vägverket, TILL RESEBYRÅ Luftfartsverket, BV, VV, LFV, Sjöfartsverket SjFV, RT Banverket ”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
- 13. Ett sätt att beskriva ITS Trafikantinformationstjänster riktas till den enskilde kundens (individualiserade tjänster) eller kundkategorins behov. TRAFI- Tillämpningarna bygger på grundläggande uppgifter i Digital KANTINFORM infrastruktur och Trafikledning men även på annan ATION information som behövs för att kunna tillhandahålla en Bero förädlad tjänst. ende Beroe TRAFIK- nde LEDNING I Trafikledning ingår funktioner och tillämpningar som till stor del myndigheter och kommuner tillhandahåller. Tjänsterna Bero avser i princip att stödja trafikkollektivet dvs. flera nyttjare av ende DIGITAL transportsystemet. Tjänsterna omfattar planering, styrning, INFRA- trafikövervakning, störningshantering, information, avgifter STRUKTUR etc. Digital infrastruktur innehåller grundläggande data och kommunikationssystem som är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla och förvalta många ITS-tjänster. Med vissa skillnader mellan transportslagen kan generellt sett sägas att myndigheter och kommuner har ett stort ansvar för den digitala infrastrukturen och trafikledning och ett mindre ansvar för trafikantinformation (järnvägen undantagen). Motsvarande har kommersiella aktörer större möjligheter att skapa tjänster inom trafikantinformation och mindre ansvar inom trafikledning och digital infrastruktur.
- 14. Flera lager av aktörer, en kombinerad transport med två transportslag Slutkund = resenär/godstransportköpare SP TP PP Pro PPr SP=Strat. Plan, TP=Takt. Plan, PP=Prod.Plan, Pro=Prod., PPr=PostProd. Rese/transportplanerare SP TP PP Pro PPr SP TP PP Pro PPr Operatörer SP TP PP Pro PPr SP TP PP Pro PPr Infrastruktur- SP TP PP Pro PPr SP TP PP Pro PPr hållare Infrastrukturinformation Infrastrukturinformation ”Referens, projekt Kombinerade transporter, elektronisk informationsförsörjning, 2003”
- 15. Welcome to Stockholm 21 – 25 September 2009!