Permanent strukturerat samarbete om försvar och säkerhet (Pesco)

VIKTIGA PUNKTER

Deltagande medlemsstater

Av EU:s 27 medlemsstater har följande 26 valt att delta i Pesco: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Mål

De deltagande medlemsstaterna samarbetar om att utveckla projekt för att

• förbättra militära utbildningar och militärövningar,
• stärka sin kapacitet, även på cyberområdet.

Deltagande i Pesco är frivilligt. Beslutsfattandet ligger kvar hos de enskilda medlemsstaterna, och hänsyn tas till särdragen i varje lands säkerhets- och försvarspolitik.

De deltagande medlemsstaterna samtycker till att samarbeta för att uppnå godkända mål på säkerhets- och försvarsområdet och att göra mer bindande gemensamma åtaganden inom följande fem områden, som anges i artikel 2 i protokoll 10 till EU-fördraget:

• Investeringar i försvarsmateriel:
  • Regelbundet öka försvarsbudgeten.
  • Öka utgifterna för försvarsinvesteringar till 20 % av de sammanlagda försvarsutgifterna.
  • Öka de gemensamma och samverkansinriktade strategiska försvarskapacitetsprojekten.
  • Öka utgifterna för försvarsrelaterad forskning och teknik till 2 % av de totala försvarsutgifterna.
• Harmonisering, gemensamt utnyttjande av resurser och minskade överlappningar:
  • Spela en väsentlig roll inom kapacitetsutveckling i enlighet med EU:s ambitionsnivå.
  • Stödja den samordnade årliga försvarsöversikten (CARD – Coordinated Annual Review on Defence).
  • Vara nära delaktiga i Europeiska försvarsfonden, som inrättades genom förordning (EU) 2021/697 (se sammanfattning), när det gäller multinationell upphandling.
  • Utarbeta harmoniserade krav för alla kapacitetsutvecklingsprojekt.
  • Överväga gemensamt utnyttjande av befintlig kapacitet.
  • Öka samarbetet om it-försvar.
• Förbättrad tillgänglighet och insatsförmåga:
  • Ställa enheter som kan sättas in strategiskt till förfogande.
  • Ta fram en databas över kapacitet som kan sättas in med kort varsel.
  • Sikta på påskyndad politisk uppslutning nationellt, inklusive genom att eventuellt se över de nationella beslutsförfarandena.
  • Ge stöd i form av personal, materiel och utbildning till insatser och uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GFSP).
  • Bidra väsentligt till EU:s stridsgrupper.
  • Förenkla och standardisera gränsöverskridande militärtransporter för insättande med kort varsel.
  • Komma överens om gemensamma utvärderings- och valideringskriterier för EU:s stridsgrupper och Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen).
  • Enas om gemensamma tekniska standarder och driftsstandarder för styrkor i syfte att säkerställa interoperabilitet med Nato.
  • Spela en aktiv roll inom de huvudsakliga nuvarande och framtida strukturerna inom EU:s yttre åtgärder på militärområdet, såsom Europakåren, europeiska samordningscentrumet för förflyttningar (MCCE) och systemet för lufttransport, lufttankning och annat utbyte av tjänster (Atares).
  • Enas om en ambitiös strategi för gemensam finansiering av militära insatser och uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
• Åtgärdande av kapacitetsbrister:
  • Bidra till att åtgärda kapacitetsbrister som konstaterats i kapacitetsutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, i syfte att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.
  • Prioritera ett samverkansinriktat arbetssätt för att åtgärda brister på nationell nivå.
  • Delta i minst ett projekt för strategisk kapacitet inom ramen för Pesco.
• Användning av Europeiska försvarsbyrån (EDA) och försvarsindustrin:
  • Använda Europeiska försvarsbyrån som forum för gemensam kapacitetsutveckling och överväga att använda Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar) för programledning.
  • Säkerställa att projekten gör den europeiska försvarsindustrin mer konkurrenskraftig genom en lämplig industripolitik.
  • Se till att samarbetsprogrammen har en positiv inverkan på den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

Medlemsstaterna ska lämna in nationella genomförandeplaner där de beskriver sin förmåga och vilja att fullgöra åtagandena.

I mars 2018 antog Europeiska unionens råd en rekommendation om en färdplan för genomförandet av Pesco, med strategisk ledning och vägledning för medlemsstaterna. Rekommendationen innehöll också en tidsplan för överenskommelser om möjliga framtida projekt, liksom huvudprinciperna för de projekt som skulle antas av rådet före slutet av juni 2018.

Ändringar av beslut (Gusp) 2018/340

Beslut (Gusp) 2018/340 har ändrats fem gånger:

• Genom beslut (Gusp) 2018/1797 uppdaterades förteckningen över projekt till att omfatta totalt 34 projekt.
• Genom beslut (Gusp) 2019/1909 uppdaterades förteckningen över projekt till att omfatta totalt 47 projekt.
• Genom beslut (Gusp) 2020/1746 uppdaterades förteckningen över projekt till att omfatta totalt 46 projekt, eftersom projektmedlemmarna i projektet Europeiska unionens kompetenscentrum för utbildningsuppdrag (EU TMCC) hade beslutat att avsluta projektet.
• Genom beslut (Gusp) 2021/2008 uppdaterades förteckningen över projekt till att omfatta totalt 60 projekt.
• Genom beslut (Gusp) 2023/995 uppdaterades förteckningen över projekt till att omfatta totalt 72 projekt.