32003D0433

Kommissionens beslut

av den 21 januari 2003

om stödordningen "Befrielse från stämpelavgift för kommersiella fastigheter i mindre gynnade områden" - anmält av Förenade kungariket

[delgivet med nr K(2003) 41]

(Endast den engelska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2003/433/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter(1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDET

(1) Genom en skrivelse av den 21 december 2001, som registrerades av kommissionen den 9 januari 2002, anmälde myndigheterna i Förenade kungariket en stödordning, enligt vilket överlåtelser av kommersiella fastigheter i mindre gynnade områden skulle vara befriade från stämpelavgift.

(2) Genom en skrivelse av den 27 februari 2002 underrättade kommissionen myndigheterna i Förenade kungariket om sitt beslut att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 88.2 i EG-fördraget med avseende på stödordningen för befrielse från stämpelavgift.

(3) Beslutet att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 27 april 2002. Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på stödordningen(2).

(4) Genom en skrivelse av den 9 april 2002 bad myndigheterna i Förenade kungariket om en förlängning av fristen för inlämnande av synpunkter. Kommissionen beviljade förlängningen, och det officiella svaret från myndigheterna skickades den 6 maj 2002 och registrerades av kommissionen en dag senare. En andra skrivelse med kompletterande upplysningar skickades till kommissionen den 13 november 2002 och registrerades av kommissionen den 27 november 2002. En slutlig skrivelse skickades den 26 november 2002 och registrerades av kommissionen den 2 december 2002.

(5) Dessutom har möten hållits mellan myndigheterna i Förenade kungariket och kommissionen på följande dagar: 1 augusti 2002, 10 september 2002, 25 september 2002, 15 oktober 2002 och 11 november 2002.

(6) Kommissionen har erhållit synpunkter från två berörda parter: Royal Institute of Chartered Surveyors genom en skrivelse av den 27 maj 2002 och British Property Federation genom en skrivelse av den 24 maj 2002. Myndigheterna i Förenade kungariket kommenterade dessa skrivelser den 26 juli 2002.

II. BESKRIVNING AV STÖDET

(7) Syftet med åtgärden är att bidra till den fysiska, ekonomiska och sociala förnyelsen av vissa mindre gynnade områden genom att minska kostnaden för att förvärva kommersiella fastigheter i dessa områden. Stödordningen är en del av Förenade kungarikets initiativ "Företagande i eftersatta samhällen" (Enterprise in Disadvantaged Communities).

(8) Det föreslagna stödet har formen av befrielse från skyldigheten att betala stämpelavgift på handlingar som gäller försäljning och arrendering av mark och byggnader och överföring av aktier. Stämpelavgiften är en omsättningsskatt som tas ut av köparen eller arrendatorn av mark eller fastighet.

(9) Den stödberättigande kostnaden omfattar vederlaget (köpesumman) för en fastighet (mark och/eller byggnader) som är belägen i det stödberättigade området eller den genomsnittliga årshyran för ett nytt arrende. En uppdelning av kostnaden måste göras om fastigheten endast delvis är belägen i ett stödberättigat område. Stämpelavgiften varierar i enlighet med priset på fastigheten och, i fall av arrenden, med den genomsnittliga årshyran och arrendets löptid. Avgiftssatsen och följaktligen den föreslagna befrielsen uppgår till mellan 1 % och 4 % av köpesumman då det är fråga om köp av en fastighet och mellan 1 % och 24 % av den genomsnittliga årshyran då det är fråga om ett nytt arrende(3).

(10) Befrielse från stämpelavgift skulle beviljas för försäljningar och nya arrenden av kommersiella fastigheter belägna i vissa mindre gynnade områden i Förenade kungariket. De stödberättigade områdena, som har ett genomsnittligt invånarantal på 7000, väljs ut på grundval av de senaste indexen över eftersatthet i flera avseenden (Indices of Multiple Deprivation, IMD) som tagits fram för var och en av Förenade kungarikets fyra regioner. Dessa index baserar sig på inkomst, sysselsättning, ohälsa och handikapp, utbildning och yrkeskvalifikationer, boende och geografisk tillgång till tjänster. I England, Wales och Nordirland används valdistrikten som geografiska enheter och i Skottland postnummerområdena. 2000 mindre gynnade områden har identifierats i Förenade kungariket. De omfattar 22 % av den totala befolkningen i England, 18 % i Skottland, 47 % i Wales och 40 % i Nordirland. Den aktuella listan över stödberättigade områden finns i The Stamp Duty (Disadvantaged Areas) Regulations 2001 (Reglerna för stämpelavgift (mindre gynnade områden) 2001). myndigheterna i Förenade kungariket har uppgett att de stödberättigade områdena (inte fler än 2000) kommer att granskas, även om förändringar av listan knappast kommer att ske ofta.

(11) Myndigheterna i Förenade kungariket har uppskattat att den genomsnittliga andelen av mycket nedgångna, dvs. övergivna och/eller förfallna industriområden i målområdena är två och en halv gånger större än i andra områden.

(12) Stödordningen gäller företag av alla storlekar, oberoende av var de har sitt säte och i vilken sektor av ekonomin de verkar. Stödordningen skulle ha en löptid på tio år.

(13) Kostnaden för stödordningen uppskattas bli upp till 60 miljoner pund sterling (cirka 94 miljoner euro(4)) per år.

III. INLEDANDET AV FÖRFARANDET

(14) I sin skrivelse av den 27 februari 2002 ansåg kommissionen att den anmälda stödordningen utgjorde stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, eftersom det inbegrep statliga medel och var selektivt genom att inrikta sig på särskilda geografiska områden och eftersom det kunde snedvrida konkurrensen och påverka handeln på gemenskapsnivå.

(15) Ett av skälen till att förfarandet inleddes var att kommissionen tvivlade på att den anmälda åtgärden uppfyllde villkoren i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål(5). Befrielsen från stämpelavgift skulle enligt anmälan tillämpas på överlåtelser av kommersiella fastigheter belägna i vissa mindre gynnade områden, som har definierats på grundval av andra indikatorer och geografiska enheter än i regionalstödskartan för Förenade kungariket som godkänts av kommissionen(6). Dessutom tvivlade kommissionen på att de transaktioner som stödordningen gällde skulle utgöra "nyinvesteringar" i den mening som avses i punkt 4.4 i riktlinjerna för regionalt stöd(7).

(16) Andra tvivel gällde den del av punkt 4.5 i riktlinjerna för regionalt stöd enligt vilken vid ett köp tillgångar för vilkas köp stöd redan beviljats före övertagandet skall dras av. Enligt den anmälda stödordningen är tillgångar som förekommer i flera på varandra följande transaktioner inte undantagna från stödet. Eftersom stödordningen tillåter kumulering med annat stöd hyste kommissionen även tvivel på att de stödnivåer som anges i riktlinjerna för regionalt stöd i slutändan skulle respekteras. Och slutligen, eftersom stödordningen skulle tillämpas i alla sektorer, var det oklart hur myndigheterna avsåg att följa de regler som gäller för vissa sektorer (inklusive transporter, järn och stål, varv, syntetfiber, bilindustrin, fiske och kol) eller de regler som gäller för produkter i bilaga I till EG-fördraget, som inte omfattas av de nämnda riktlinjerna.

(17) Kommissionen tvivlade även på att stödordningen överensstämde med rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden(8). Med tanke på de avsevärda invånarantalen i målområdena undrade kommissionen om punkt 8 i dessa riktlinjer var uppfylld. Enligt denna punkt får den totala befolkningen i sådana områden inte överstiga 1 % av befolkningen i hela landet. Vidare var det oklart i vilken utsträckning de områden som var stödberättigade enligt den anmälda stödordningen och som ligger utanför regionalstödskartan uppfyllde de andra stödkriterier som anges i punkt 7 i rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden. Enligt rambestämmelserna kan endast små och medelstora företag få statligt stöd. Den föreslagna stödordningen tycks dock inte innehålla några begränsningar med avseende på företagens storlek.

(18) Kommissionen noterade vidare att den anmälda stödordningen inte innehöll några sektoriella begränsningar, och inte var begränsat till små och medelstora företag eller till företag i svårigheter eller till någon av följande verksamheter: forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, skapande eller upprätthållande av sysselsättning.

IV. FÖRENADE KUNGARIKETS SYNPUNKTER

(19) Enligt myndigheterna i Förenade kungariket skulle stödordningen uppmuntra företagsgrundande och fastighetsutveckling i mindre gynnade och följaktligen fattiga områden i Förenade kungariket genom att underlätta för dem att förnya sig fysiskt och ekonomiskt.

(20) De hävdar att för att få till stånd en sådan förnyelse kan målinriktat statligt stöd effektivt bidra till att rätta till marknadsmisslyckanden. Marknadsmisslyckanden definieras som omständigheter som hindrar privata företag från att engagera sig i mindre gynnade områden och som leder till icke-optimala marknadslösningar. I synnerhet kan marknadsmisslyckanden leda till övergivande och förfall, brist på lokala tjänster och samhällsstörningar då invånarna pendlar för att finna arbete. Att rätta till marknadsmisslyckanden kan anses vara i enlighet med det gemensamma intresset.

Enligt de uppgifter som lämnats i detta avseende görs det betydligt färre kommersiella fastighetsöverlåtelser i de valdistrikt som omfattas av stödordningen än i resten av Förenade kungariket. Antalet kommersiella fastighetstransaktioner i de mindre gynnade valdistrikten är bara omkring en sjättedel av antalet i resten av Förenade kungariket. Det låga antalet fastighetstransaktioner påstås vara ett symptom på och den beständiga orsaken till marknadsmisslyckanden på fastighetsmarknaden (genom att förhindra en effektiv prisbildning på marknaden). Åtgärden skulle genom att minska transaktionskostnaderna i IMD-områdena rikta sig mot såväl symptomen som orsakerna till marknadsmisslyckandena.

(21) De områden som behöver förnyas är mikrospatiala enheter. De är inte nödvändigtvis de områden som behöver regional utveckling. Därför sammanfaller de inte heller nödvändigtvis med regionalstödskartan, och en inriktning på hela regioner skulle vara ineffektiv. Förenade kungariket medger att varken riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål eller rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden är lämpade för att underbygga denna typ av åtgärd, som emellertid är förenlig med artikel 87.3 c i EG-fördraget.

(22) Enligt myndigheterna i Förenade kungariket kan förenligheten med artikel 87.3 c i EG-fördraget påvisas eftersom "stöd för att underlätta utveckling av [...] vissa regioner" kan inbegripa stöd till mikrospatiala enheter som drabbats av det marknadsmisslyckande som beskrivits ovan.

(23) Vad gäller stöd som "inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset", skulle även detta villkor vara uppfyllt, eftersom stödnivån är mycket låg (högst 4 % av investeringen). I ljuset av detta argument hävdar myndigheterna i Förenade kungariket även att den låga stödnivån inte skulle vara något incitament för företag från andra medlemsstater att investera, och därför skulle inte handeln påverkas i någon betydande omfattning(9). Icke desto mindre skulle stödet vara tillgängligt för alla företag överallt i och utanför gemenskapen som investerar i kommersiella fastigheter i dessa områden. Det icke-diskriminerande sätt på vilket stödet skall tillämpas bidrar också, hävdar man, till att begränsa effekterna på konkurrensen.

(24) Fastän myndigheterna i Förenade kungariket medger att åtgärden inte uppfyller alla kraven i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, menar de att de "mindre gynnade områdena" och stödområdena enligt regionalstödskartan för Förenade kungariket överlappar varandra.

(25) Enligt de uppgifter som lämnats skulle i England 62 % av de missgynnade valdistrikten (av de 15 % som utgör de mest missgynnade distrikten) ligga inom stödområdena(10). I Skottland skulle överlappningen med stödområden ligga på 80 %. I Wales, där 42 % av valdistrikten är mindre gynnade områden, ligger överlappningen på 88 %. Hela Nordirland slutligen är ett stödområde, så alla valdistrikt där finns på regionalstödskartan.

(26) Även om åtgärden inte heller uppfyller kriterierna i rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden, menar myndigheterna att det finns en överlappning. För Englands del omfattas 22 % av de mest missgynnade valdistrikten, enligt definitionen ovan, av rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden. De mindre gynnade områden som även omfattas av definitionen av missgynnade storstadsområden hyser nästan 6 % av befolkningen i England(11).

(27) Kumulering med annat stöd är inte uteslutet. Dock har myndigheterna i Förenade kungariket framhållit möjligheten att verifiera att de totala stödtaken, och i synnerhet de regionala stödtaken, inte överskrids.

(28) Som ett sista argument hävdar myndigheterna att stödordningen är en del av en global förnyelsestrategi som genomförs i hela Förenade kungariket. Det är bara ett element i ett paket av åtgärder som håller på eller kommer att antas för att förnya de mest missgynnade områdena. Policyinitiativ håller på att utvecklas på ett antal viktiga områden för att se till att ingen blir allvarligt handikappad på grund av bostadsorten.I detta avseende har myndigheterna i Förenade kungariket presenterat en översikt av de åtgärder som införts eller skall införas för att komma till rätta med eftersattheten(12).

(29) I en skrivelse av den 26 november 2002 gick myndigheterna i Förenade kungariket med på att begränsa stödordningen till högst 2000 områden.

(30) Myndigheterna har även, genom sin skrivelse av den 26 november 2002, förbundit sig att förbättra sina datainsamlingsmetoder så att det i framtiden blir möjligt att systematiskt analysera data om kommersiella fastighetstransaktioner på basis av valdistrikt. Vidare skall det upprättas en omfattande databas över all övergiven och/eller förfallen mark och uppdateringar av denna kommer att skickas till kommissionen som en del av den årliga rapporten.

V. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

(31) I sitt beslut att inleda förfarandet uppmanade kommissionen berörda parter att inkomma med synpunkter. Två berörda parter har inlämnat sina synpunkter.

(32) Enligt Royal Institute of Chartered Surveyors är syftet med åtgärden att återuppliva fastighetsmarknaden i områden där den inte längre fungerar effektivt. Institutet redogjorde för de politiska argumenten för åtgärden, nämligen nödvändigheten att säkra förnyelse av de mest missgynnade samhällena. Institutet tycks erkänna att åtgärden inte överensstämmer med vare sig riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål eller de tidigare rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden: "[Inga av dessa] är utformade för att passa denna typ av åtgärd." Det tillägger emellertid att "om Förenade kungarikets stödordning för befrielse från stämpelavgift inte kan godkännas enligt de nuvarande bestämmelserna, bör dessa ändras". Slutligen hävdar institutet att åtgärden inte kommer att påverka handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset och att snedvridningen av konkurrensen kommer att bli minimal. Institutet menar även att åtgärden syftar till att rätta till det existerande marknadsmisslyckandet på detta område, eftersom den privata sektorn inte engagerar sig i vissa områden i Förenade kungariket.

(33) British Property Federation hävdar att de områden som är i behov av förnyelse bör anses drabbade av ett marknadsmisslyckande, och att ett ingripande för förnyelse kan förbättra marknadens funktion. Dessutom är det på grund av åtgärdens småskalighet osannolikt att den kommer att påverka konkurrensen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

VI. BEDÖMNING AV STÖDET

Åtgärdens karaktär av statligt stöd

(34) Kommissionen anser att åtgärden av följande skäl utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget:

a) Statliga medel ingår i form av befrielse från skatt.

b) Även om åtgärden riktar sig till företag av alla storlekar, verksamma i alla ekonomiska sektorer, finns det dock en viss selektivitet, eftersom den riktar sig till särskilda geografiska områden - områden som identifieras genom IMD - och gynnar vissa företag, nämligen dem som investerar i kommersiella fastigheter i dessa särskilda områden. Därför ger åtgärden dessa företag en fördel framför andra företag som investerar i de områden som inte omfattas av skattebefrielsen.

c) Åtgärden omfattar alla sektorer, följaktligen även de sektorer inom vilka det förekommer handel inom gemenskapen. Enligt EG-domstolens rättspraxis gäller att "när en medlemsstat beviljar stöd till ett företag kan detta [...] medföra att den inhemska produktionen bibehålls eller ökar, med den påföljden att möjligheterna till export mot den staten väsentligt minskar för de företag som är etablerade i övriga medlemsstater"(13).

d) Kommissionen anser att stödet är litet, eftersom det är begränsat till högst 4 % av transaktionsbeloppet. Den totala skattebefrielsen uppskattas till 60 miljoner pund per år (cirka 94 miljoner euro(14)). Delat med det uppskattade antalet transaktioner per år, 1200, skulle det genomsnittliga stödet per transaktion bli 50000 pund (cirka 78500 euro). Men även detta stöd kan påverka handeln inom gemenskapen och snedvrida konkurrensen. Enligt EG-domstolens rättspraxis gäller att "när en offentlig myndighet ger ett företag en liten fördel, snedvrids enligt rättspraxis konkurrensen i liten utsträckning men den snedvrids trots allt"(15).

Det bör understrykas att varken myndigheterna i Förenade kungariket eller någon berörd part som inkommit med synpunkter har bestridit att åtgärden innehåller statligt stöd. Förenade kungariket har valt att inte begränsa stödordningen till området för kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse(16). Om en stödmottagare skulle delta i flera fastighetstransaktioner är det möjligt att denne skulle få mer stöd än vad som tillåts enligt denna förordning.

Åtgärdens laglighet

(35) Genom att anmäla stödordningen som ett förslag och inte låta den träda i kraft innan den godkänts av kommissionen, har myndigheterna i Förenade kungariket uppfyllt kraven på förfarande enligt artikel 88.3 i EG-fördraget.

Grunder för undantag

(36) a) I artikel 87.2 i EG-fördraget anges att vissa typer av stöd är förenliga med den gemensamma marknaden. På grund av stödets art och syfte och dess geografiska omfattning, anser kommissionen att punkterna a, b och c inte är tillämpliga på den ifrågavarande stödordningen. Myndigheterna i Förenade kungariket har inte heller hävdat att så skulle vara fallet.

b) I artikel 87.3 beskrivs andra former av stöd som kan anses vara förenliga med den gemensamma marknaden. På grund av åtgärdens art och syfte och dess geografiska omfattning, anser kommissionen att inte heller punkterna a, b och d i artikel 87.3 är tillämpliga. Myndigheterna i Förenade kungariket delar denna uppfattning.

(37) EG-domstolen har i sin bedömning av huruvida de undantag som anges i artikel 87.3 c) kan tillämpas genomgående hävdat att kommissionen vid tillämpningen av artikel 87.3 har "ett utrymme för skönsmässig bedömning, vars utövande innebär ekonomiska och sociala bedömningar som måste göras i ett gemenskapssammanhang"(17). För vissa typer av stöd har kommissionen bestämt hur den kommer att bruka denna handlingsfrihet, vare sig det sker i form av gruppundantag eller genom rambestämmelser, riktlinjer eller meddelanden. I de fall där det finns sådana sekundära texter, måste kommissionen följa dem vid sin bedömning av stödärenden. Kommissionen bör därför först bestämma om den typ av stöd som ges genom stödordningen för befrielse från stämpelavgift omfattas av någon av dessa texter. Beträffande förenligheten med följande riktlinjer, rambestämmelser eller regler, såsom nämndes vid inledandet av förfarandet, är åtgärden inte begränsad till små och medelstora företag(18) eller till företag i svårigheter(19) eller till någon av följande verksamheter: forskning och utveckling(20), stöd till utbildning(21) eller sysselsättning(22). Därför kan inga av dessa riktlinjer, rambestämmelser eller regler tillämpas på det föreliggande fallet. Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön(23) är inte heller tillämpliga, eftersom stödordningen i sig inte syftar till skydd av miljön. Det kan dock inte uteslutas att den föreliggande stödordningen kan få en positiv effekt på miljön genom återuppbyggnad av nedsmutsade förfallna industriområden.

Förenlighet medriktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål

(38) De regioner som väljs ut på grundval av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål är otvivelaktigt inte desamma som väljs ut på grundval av stödordningen för befrielse från stämpelavgift.

(39) Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål är utformade för särskilda regioner. Begreppet "region" i dessa riktlinjer omfattar områden som tillhör nivå III i NUTS-klassificeringen(24) eller, där så kan motiveras, en annan homogen geografisk enhet. Vidare skall de enskilda regionerna eller grupperna av sammanhängande regioner bilda kompakta zoner, som envar måste ha minst 100000 invånare. Kommissionen noterar i detta sammanhang att regionalstödskartan för Förenade kungariket(25) inte baserar sig på NUTS III-områden, utan på begreppet "sysselsättningszoner" (job opportunity zones), som var och en har en befolkning på mer än 100000.

(40) De områden som stödordningen för befrielse från stämpelavgift inriktar sig på är däremot isolerade, mikrospatiala områden, antingen valdistrikt (NUTS V) eller postnummerområden, med ett genomsnittligt invånarantal på 7000.

(41) Myndigheterna i Förenade kungariket håller med om att riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål inte kan tillämpas på befrielsen från stämpelavgift, fastän många av de utvalda mindre gynnade valdistrikten ingår i regionalstödskartan.

Förenlighet med rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden

(42) Då förfarandet inleddes intog kommissionen ståndpunkten att den föreslagna stödordningen inte uppfyllde villkoren i de rambestämmelser för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden(26) som var i kraft vid den tiden. I dessa rambestämmelser, som inte inriktade sig på mikrospatiala områden, föreskrevs för att stöd skulle kunna godkännas bland annat att den totala befolkningen i de missgynnade områdena inte skulle överstiga 1 % av hela landets befolkning och att endast små och medelstora företag skulle kunna få stöd. Såsom påpekades i punkt 10 omfattar den föreliggande stödordningen mycket mer än 1 % av befolkningen. Detta har inte bestridits av myndigheterna i Förenade kungariket, som håller med om att de tidigare rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden inte passar denna typ av åtgärd. I vilket fall som helst bör det noteras att rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden upphörde att gälla efter inledandet av förfarandet och att kommissionen utfärdat ett meddelande om detta(27).

(43) På grundval av vad som sagts ovan, drar kommissionen slutsatsen att den föreslagna stödordningen inte omfattas av befintliga riktlinjer, rambestämmelser eller regler som tagits fram på grundval av artikel 87.3 c. Stödordningen för befrielse från stämpelavgift inriktar sig på områden - missgynnade områden - för vilka det för närvarande inte finns några riktlinjer eller rambestämmelser.

(44) I kommissionens meddelande om att rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden upphör att gälla sägs att dessa bestämmelser var så restriktiva att det inte kunde tillämpas på ett effektivt sätt(28). Men beslutet att inte förlänga rambestämmelserna innebär emellertid inte att statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden inte längre är möjligt. Beroende på de specifika omständigheterna kring det berörda föreslagna stödet, kan sådant stöd godkännas direkt på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. Kommissionen kommer att undersöka varje sådant ärende mot bakgrund av gemenskapens mål(29).

Förenlighet med artikel 87.3. c i EG-fördraget

(45) Kommissionen anser det därför ändamålsenligt att först analysera om den föreliggande stödordningen omfattas av gemenskapens mål och sedan om handelsvillkoren påverkas negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

Stödordningen i ljuset av gemenskapens mål

(46) Man bör hålla i minnet att ekonomisk och social sammanhållning enligt artiklarna 2 och 3 i EG-fördraget är ett av gemenskapens mål. Att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen innebär framför allt att minska skillnaderna i utveckling mellan olika områden.

(47) I enlighet med detta innehåller slutsatserna från Europeiska rådet både i Stockholm och i Barcelona en uppmaning till medlemsstaterna att sänka den totala nivån på det statliga stödet samt att omdirigera detta stöd till övergripande mål av gemensamt intresse, inbegripet mål som avser ekonomisk och social sammanhållning(30).

(48) I rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna(31) sägs att gemenskapsinitiativ på området för social sammanhållning skall avse "[...] ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja en hållbar stadsutveckling". Kommissionens initiativ URBAN, som utvecklats på grundval av denna förordning, syftar till att främja fysisk och ekonomisk förnyelse av städer och förorter med strukturella problem. Även om detta initiativ är inriktat på stadsområden, har kommissionen framhållit fördelarna med en integrerad metod som syftar till att främja samverkan mellan utveckling i stad och på landsbygd(32). Det framgår av ovanstående att gemenskapens mål att uppnå social och ekonomisk sammanhållning på den gemensamma marknaden omfattar initiativ på området för förnyelse både i städer och på landsbygden.

(49) Beträffande dessa målområden för förnyelse har kommissionen i ett meddelande av den 14 juni 2002 med en första bedömning av initiativet URBAN(33) nyligen erkänt förekomsten av sådana problemområden och definierat dem som "små men mycket utsatta områden". Kommissionen har framhållit att "fattigdomen tar sig många uttryck och därför måste man se situationen i ett helhetsperspektiv [...] vilket underlättas av att det rör sig om små områden"(34). För landsbygdsområden gäller liknande överväganden vilket kommit till utryck i initiativ som LEADER+, som är "avsett för mindre landsbygdsområden som fysiskt (geografiskt), ekonomiskt och socialt utgör en homogen helhet"(35). Mot bakgrund av dessa konstateranden anser kommissionen att andra områden, om det är nödvändigt, kan göras till föremål för förnyelse.

(50) Kommissionen konstaterar att de områden som den föreliggande stödordningen inriktar sig på är små (mikrospatiala enheter) och mycket utsatta områden. De har valts ut på grundval av indexen över eftersatthet (IMD), som grundar sig på faktorer som låg inkomst, långvarig arbetslöshet, ohälsa och handikapp, låg utbildnings- och yrkesutbildningsnivå, dåliga bostäder och dålig tillgång till tjänster. Dessa indikatorer företer stora likheter med de index som kommissionen använde för sitt program URBAN II för att identifiera målområden. Dessa områden skall, enligt meddelandet om initiativet URBAN, uppfylla åtminstone tre av följande kriterier: en hög nivå av långvarig arbetslöshet, svag ekonomisk verksamhet, utbredd fattigdom och utslagning, särskilt behov av omvandling på grund av lokala ekonomiska och sociala svårigheter, stort antal invandrare, etniska grupper och minoritetsgrupper eller flyktingar, låg utbildningsnivå, allvarliga brister inom yrkesutbildning och förtida avbrytning av skolgång, hög brottslighet och brister, oroande demografiska utvecklingstendenser och en särskilt nedgången miljö(36).

(51) Såsom nämndes i beskrivningen av den föreslagna stödordningen (skäl 10) är den genomsnittliga andelen mycket förfallna industriområden två och en halv gånger större i målområdena än i andra områden. Det är allmänt känt att tillbakagång i stad och land och förlust av funktioner till följd av en nedgång i traditionella industrisektorer har medfört att landområden blivit förfallna och förgiftade. Kommissionen konstaterar att det finns uppgifter som visar att Förenade kungariket är den medlemsstat som har det näst högsta antalet områden som behöver återställas(37). De landområden som behöver återställas är av naturliga skäl de som innebär den största miljöfaran(38). Kommissionens rådgivande expertgrupp för den europeiska miljön (Expert Group on the European Environment) har också framhållit det miljöhot som förfallna industriområden kan orsaka, i synnerhet om de är förgiftade(39).

(52) OECD har beskrivit sådana områden som "det som är eller sannolikt blir förgiftat till följd av tidigare industriell, kommersiell eller offentlig verksamhet"(40).

(53) På gemenskapsnivå är återuppbyggnad av förfallna industriområden i överensstämmelse med såväl miljöpolitiken som regionala mål. Detta återspeglas i dokument såsom meddelandet om programmet URBAN, som bland annat syftar till att utveckla förfallna industriområden för blandad och miljövänlig användning(41). På samma sätt föreskrivs i meddelandet från kommissionen om strukturfonderna och samordningen med Sammanhållningsfonden följande: "Rehabilitering av förfallna industriområden bör prioriteras framför exploatering av orörda platser"(42). I ett beslut av den 25 juli 2001 om en stödordning för förnyelse konstaterade kommissionen att stödordningen skulle främja miljömål, framför allt en mer rationell användning av naturresurser, t.ex. mark(43). Gemenskapens intresse för förfallna industriområden har även noterats av utomstående organisationer. I sin rapport om förfallna industriområden erkänner OECD att gemenskapen är engagerad i förnyelsearbete och att den spelar en särskilt viktig roll för förnyelsen av förfallna industriområden, även om den hittills mera koncentrerat sig på bistånds- och utvecklingsprojekt och finansiering än på återställande i sig(44).

(54) Då den föreslagna stödordningen främjar återställande av förorenade industriområden, kan det beviljade stödet vara i överensstämmelse med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön(45). Kommissionen drar slutsatsen att det i dessa fall är möjligt att stödet blir ett incitament för att sanera nedsmutsade områden.

(55) Ett av kännetecknen på hur utsatta de områden är som stödordningen riktar in sig på - särskilt förfallna industriområden - är att antalet fastighetstransaktioner i dessa områden bara utgör en sjättedel av antalet i resten av Förenade kungariket. Förnyelseområden tycks undantagslöst finnas i områden där den lokala marknaden för mark och fastigheter antingen kollapsat eller fungerar på en mycket låg nivå.

(56) Som ett instrument för förnyelse kunde befrielsen från stämpelavgift tjäna det ekonomiska målet att bidra till att minska riskerna för investerare i förfallna industriområden. Förnyelse har traditionellt uppfattats som en investering med hög risk och låg avkastning, särskilt på grund av att den har förknippats med svag marknadsefterfrågan, byråkratiska bidragsbestämmelser, oklara förfaranden i programmen och brist på finansieringsinitiativ. Gynnsamma villkor för investeringar inbegriper en klar uppfattning om en total avkastning i slutändan samt om nya affärsmöjligheter, klara utträdesstrategier och om risknivån i projekten(46).

(57) Endast om risken minskas kommer investeringarna att öka: detta skulle få flera sidoeffekter såsom minskade utträdeskostnader, vilket i sin tur ytterligare skulle minska riskerna med att investera i stadsförnyelse. En temporär befrielse från stämpelavgift kommer sannolikt att bidra till att aktivera marknaden för förnyelse av förfallna landområden i missgynnade områden och få kringeffekter. Systemet i sig skulle vara transparent och lätt att förvalta, vilket motsvarar marknadens krav.

(58) Aktuella undersökningar visar att det, på grundval av tidigare erfarenheter, är ytterst osannolikt att det skulle förekomma investeringar i återställande från den privata sektorns sida om inte det offentliga tar på sig någon roll. Samma erfarenheter visar även att stimulerande projekt i förfallna industriområden med offentliga medel verkligen stimulerar privata investeringar(47). Från kommissionens håll har detta konstaterats i meddelandet Rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden upphör att gälla(48).

(59) Kommissionen delar uppfattningen att den offentliga sektorns roll för att optimera förnyelseprojekt bör vara att stödja åtgärder som ingår i ett samlat tillvägagångssätt som tar itu med de olika aspekterna på allvarlig eftersatthet. I kommissionens initiativ(49) har man framhållit att "[förnyelse innebär ett] åtgärdspaket som kombinerar återuppbyggnad av föråldrad infrastruktur med ekonomiska åtgärder och arbetsmarknadsåtgärder kompletterade med åtgärder för att bekämpa social utslagning och för att förbättra miljökvaliteten"(50). Ett uttalat mål för initiativet URBAN är "att anlägga ett holistiskt perspektiv för att komma till rätta med problemen i de eftersatta områdena"(51). Behovet av ett holistiskt perspektiv på förnyelse och särskilt förfallna industriområden i stadsmiljö överensstämmer med insatserna för att främja en hållbar utveckling efter FN:s möte i Rio De Janeiro 1992 och dess möte i Istanbul 1996, och harmonierar med genomförandet av Agenda XXI om hållbar utveckling(52). Detta holistiska tillvägagångssätt grundar sig även på antagandet att miljöpolitiken och politiken för förnyelse griper djupt in i varandra.

(60) Kommissionen konstaterar att stödordningen "Befrielse från stämpelavgift för mindre gynnade områden" är upplagd som en del av en övergripande strategi för att ta itu med eftersatthet ur olika synvinklar och på olika fronter - inbegripet mål som rör miljön och social utslagning. I detta avseende konstaterar kommissionen att stödordningen är en del av ett större, sammanhängande program med målet att förnya missgynnade områden. Myndigheterna i Förenade kungariket har därför antagit ett holistiskt tillvägagångssätt.

Påverkan på handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset

(61) Kommissionen noterar att standardnivåerna för regionalstöd i Förenade kungariket enligt riktlinjerna för regionalstöd är 10 % för mark och 20 % för byggnader(53), dvs. en maximal stödnivå på 30 %. Den stödnivå som kan beviljas enligt den föreslagna stödordningen uppgår till mellan 1 % och 4 %. I förhållande till standardnivåerna skulle stödet endast motsvara 0,3 % respektive 1,2 % av hela investeringen. Därför skulle handeln och konkurrensen snedvridas endast i liten omfattning.

(62) Det genomsnittliga stödbeloppet till enskilda företag i den föreslagna stödordningen uppgår till 50000 pund (cirka 78500 euro(54)). Stöd i denna storleksklass är normalt inte ägnat att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. Om en stödmottagare får befrielse från stämpelavgift flera gånger eller får den kumulerad med annat stöd, kan stödet bli betydande och följaktligen påverka konkurrensen och/eller handeln. Det är därför viktigt att kumuleringen av stöd noga övervakas och kontrolleras.

(63) Kommissionen noterar slutligen att de berörda parter som inkommit med synpunkter efter det att förfarandet inleddes hävdar att snedvridningen av konkurrensen och de negativa effekterna på handeln inte får ske i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

VII. SLUTSATSER

(64) Av ovanstående analys framgår att inga rambestämmelser, riktlinjer eller regler kan tillämpas på den föreslagna stödordningen. Kommissionen har därför funnit det lämpligt att granska det direkt på grundval av artikel 87.3 c. Man kan dra slutsatsen att den föreslagna stödordningen skulle omfattas av gemenskapens mål beträffande ekonomisk sammanhållning och hållbar utveckling och att stödordningen inte skulle påverka handeln negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(65) Eftersom stödordningen inte omfattas av de vanliga rambestämmelserna, riktlinjerna och reglerna anser kommissionen det lämpligt att ålägga ett antal villkor: kumulering med annat investeringsstöd som överskrider taken för normalt investeringsstöd skall uteslutas, övervakningen skall säkerställas, årliga rapporter skall lämnas in och de gynnsamma effekterna av stödordningen på den fysiska förnyelsen - framför allt av förfallna industriområden - måste påvisas. Stödordningen varaktighet bör begränsas till utgången av år 2006, eftersom nya regler för både statligt stöd och strukturfonderna kommer att tillämpas efter detta år.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Stödordningen "Befrielse från stämpelavgift för mindre gynnade områden" är förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, förutsatt att de villkor som anges i artikel 2 är uppfyllda.

Artikel 2

1. Förenade kungariket skall se till att kumuleringen av stöd som beviljats enligt stödordningen i fråga med investeringsstöd som beviljats enligt andra stödordningar inte överstiger de stödtak som anges i regionalstödskartan för Förenade kungariket för 2000-2006 och i förordning (EG) nr 70/2001.

2. Stödordningen skall tidsbegränsas till och med den 31 december 2006.

Om stödordningen fortsätter efter denna dag skall detta anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.

3. Förenade kungariket skall till kommissionen inlämna årliga rapporter om tillämpningen av stödordningen.

Rapporterna skall vara så detaljerade att de tillåter en bedömning av effekterna av stödordningen på den fysiska förnyelsen av områden som gynnas av det.

Artikel 3

Förenade kungariket skall inom två månader från dagen för delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att följa detta beslut.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Förenade kungariket.

Utfärdat i Bryssel den 21 januari 2003.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 102, 27.4.2002, s. 22.

(2) Se fotnot 1.

(3) Myndigheterna i Förenade kungariket har förklarat att "i förhållande till nuvärdet av hyran som skulle betalas under hela arrendetiden kommer stämpelavgiften att vara mindre än 4 % och i allmänhet mindre än 1 %. Följaktligen kommer den effektiva avgiftssatsen (och således även stödnivån) på arrenden totalt sett också att vara mindre än 4 %".

(4) Växelkurs: 1,5698 den 6 december 2002.

(5) EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(6) Kartan över regionalstöd i Förenade kungariket för perioden 2000-2006 godkändes av kommissionen genom skrivelse nr SG (2000) D/106296 av den 17 augusti 2000 (N 265/2000).

(7) Enligt punkt 4.4 i riktlinjerna är en nyinvestering "en investering i anläggningstillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning eller igångsättning av en verksamhet som medför en genomgripande förändring av en befintlig verksamhets produkter eller produktionsprocesser (genom rationalisering, omstrukturering eller modernisering)".

(8) EGT C 146, 14.5.1997, s. 6.

(9) De försäkrar även att företag som drar nytta av befrielsen från stämpelavgift får betala ett pris för detta, nämligen nackdelarna med att verka i en mindre gynnad del av Förenade kungariket, vilket innebär att deras vinst i praktiken sannolikt blir liten eller ingen alls.

(10) På grundval av dessa uppgifter hävdar de att mer än 84 % av de mest missgynnade valdistrikten i England omfattas av gemenskapens definition av stödområde.

(11) På grundval av detta hävdar de att det för Englands del finns en total (urban och regional) överlappning på 20 % av befolkningen.

(12) Dessa åtgärder genomförs på områdena för sysselsättning och inkomster, hälsa, utbildning och yrkeskvalifikationer, tillgång till tjänster, brott, bostäder och fysisk förnyelse.

(13) Dom i mål C-303/88, Italien mot kommissionen, REC. 1991, s. I-1433, punkt 27.

(14) Se fotnot 4.

(15) Förstainstansrättens beslut i mål T-55/99, Confederación Española de Transporte de Mercancías (CETM) mot kommissionen, REG 2000, s. II-3207, punkt 92.

(16) EGT L 10, 13.1.2001, s. 30.

(17) Dom i mål C-169/95, Konungariket Spanien mot kommissionen, REG 1997, s. I-135. Se även dom i mål C-730/79, Philip Morris mot kommissionen, REG 1980, s. I-2671.

(18) Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 13.1.2001, s. 33).

(19) Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (EGT C 288, 9.10.1999, s. 2).

(20) Gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling (EGT C 45, 17.2.1996, s. 5).

(21) Kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (EGT L 10, 13.1.2001, s. 20).

(22) Riktlinjer för sysselsättningsstöd (EGT C 334, 12.12.1995, s. 4).

(23) Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön (EGT C 37, 3.2.2001, s. 3).

(24) Nomenclature of Statistical Territorial Units.

(25) Genom skrivelse nr SG (2000) D/106293 av den 17 augusti 2000 godkände kommissionen regionalstödskartan för perioden 2000-2006 (N 265/2000).

(26) Se fotnot 8. Dessa rambestämmelser upphörde att gälla fem år efter offentliggörandet.

(27) Kommissionens meddelande "Rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden upphör att gälla" (EGT C 119, 22.5.2002, s. 21).

(28) I en OECD-rapport framhålls att ett av hindren för att främja utvecklingen av övergivna och förfallna områden är bristen på flexibilitet i politik och lagstiftning. Se OECD:s rapport, Urban Brownfields, 1998, DT/UA (98) 8.

(29) Punkterna 3 och 6 i kommissionens meddelande "Rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden upphör att gälla".

(30) Förklaringarna från dessa möten i Europeiska rådet är samlade i kommissionens meddelande till rådet med titeln Framstegsrapport om minskning och omorientering av statligt stöd, Bryssel den 16 oktober 2002, KOM(2002) 555 slutlig. Vidare har kommissionen framhållit att en harmonisk utveckling av gemenskapens territorium sker mot bakgrund av en högre grad av ekonomisk integration: "Detta är fallet för strukturfondernas åtgärder, särskilt genom deras stöd till stadsutveckling inom ett integrerat regionalt tillvägagångssätt och till landsbygdsutveckling i dess dubbla roll som bidragande till gemenskapens jordbruksmodell och till ekonomisk och social sammanhållning." Se kommissionens meddelande om strukturfonderna och samordningen med Sammanhållningsfonden - Riktlinjer för programmen för perioden 2000-2006 (EGT C 267, 22.9.1999, s. 2).

(31) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1 (rättad genom förordning (EG) nr 1447/2001 [EGT L 198, 21.7.2001, s. 1]).

(32) Del 3 med titeln "Stads- och landsbygdsutveckling och dess bidrag till balanserad utveckling inom hela territoriet" i meddelandet från kommissionen om strukturfonderna och samordningen med Sammanhållningsfonden. Se fotnot 50.

(33) Se Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Strukturfondernas programplanering 2000-2006: en första bedömning av URBAN-initiativet, Bryssel den 14 juni 2002, KOM(2002) 308 slutlig. I sina slutsatser framhåller kommissionen dessutom att tillvägagångssätten i URBAN och övriga gemenskapsinitiativ kan ge många lärdomar för EU:s politik i framtiden, inbegripet att "relativt små områden sätts i centrum, vilket gör att effekterna maximeras och att man får mest valuta för pengarna" (se sidan 6).

(34) Meddelandet av den 14 juni 2002, s. 7.

(35) Kommissionens meddelande till medlemsstaterna av den 14 april 2000 om fastställande av riktlinjer för gemenskapsinitiativet för landsbygdens utveckling (LEADER+) (EGT C 139, 18.5.2000, s. 5) (punkt 14.1 om berörda områden).

(36) Se punkt 2.1 i meddelandet.

(37) Se det fjärde KfK/TNO-symposiet om återställande av förgiftade landområden, Berlin 1993. Enligt dessa uppgifter har Förenade kungariket uppskattningsvis 100000 förgiftade landområden och 30000 landområden som kräver återställande. Det högsta antalet hade Tyskland på grund av de särskilda förnyelseproblem som råder i de nya delstaterna.

(38) Se OECD-dokumentet ovan, fotnot 28.

(39) Se Expertgruppen för stadsmiljö: Towards a More Sustainable Urban Land Use: Advice for the European Commission for Policy and Action, 2001.

(40) Se OECD:s rapport, Urban Brownfields, 1998. En annan definition är följande: "landområden eller fastigheter som tidigare använts eller exploaterats och som inte längre används i full utsträckning, även om de fortfarande kan vara delvis utnyttjade. De kan även vara övergivna, förfallna eller förgiftade. Ett sådant område är därför inte nödvändigtvis tillgänglig för omedelbar användning utan ingripande." Mer generellt har övergivna och/eller förfallna områden definierats som "ett landområde och/eller byggnader i stad eller på land som tidigare exploaterats, men inte längre används. De kan vara delvis utnyttjade, förgiftade eller förfallna." Se Journal of Environmental Planning and Management. V43 (1), s. 49-69: januari 2000.

(41) Detta omfattar bland annat åtgärder för att återvinna förfallna och förgiftade landområden samt renovering av byggnader för att passa ekonomiska och sociala verksamheter på ett hållbart och miljövänligt sätt.

(42) Under rubrik C: "Områden med särskilda möjligheter: miljö, turism och kultur, social ekonomi".

(43) Statligt stöd N 82/2001 - English Cities Fund: (EGT C 263, 19.9.2001, s. 11).

(44) Se sidan 21 i OECD-dokumentet med titeln Urban Regeneration (1998).

(45) Punkt E.1.8: "Återställande av förorenad industrimark."

(46) Accessing private finance: the availability and effectiveness of private finance in urban regeneration, Royal Institute of Chartered Surveyors, 2002.

(47) Se särskilt OECD:s rapport med titeln Urban Regeneration, 1998.

(48) Se punkt 6 i meddelandet. "Kommissionen erkänner att marknadskrafterna ensamma i vissa fall förefaller otillräckliga för att lösa eller häva de sociala och ekonomiska problemen i missgynnade områden" (se fotnot 27). Detta påpekades även i punkt 1 i de tidigare rambestämmelserna för statligt stöd till företag i missgynnade storstadsområden.

(49) På samma sätt betonar Europaparlamentet i sin resolution om URBAN II "att det behövs ett samordnat förhållningssätt vad beträffar stadspolitiken eftersom det ur nuvarande perspektiv är enda sättet att komma till rätta med ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem i städer". Europaparlamentet påpekar särskilt att "invandrare, flyktingar och etniska minoriteter ofta drabbas särskilt hårt av social utslagning" (EGT C 339, 29.11.2000, s. 47).

(50) Meddelande från kommissionen till medlemsstaterna av den 28 april 2000 om fastställande av riktlinjer för ett gemenskapsinitiativ för ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja hållbar stadsutveckling URBAN (EGT C 141, 19.5.2000, s. 8).

(51) Se fotnot 50. Kursivering tillagd.

(52) Se OECD:s dokument med titeln Urban Brownfields, 1998.

(53) EGT C 74, 10.3.1998, s. 6.

(54) Se fotnot 4.