02017D2315 — SV — 23.05.2023 — 001.001

---

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	▼C1 RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater ▼B (EGT L 331 14.12.2017, s. 57)

Ändrat genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	RÅDETS BESLUT (Gusp) 2023/1015 av den 23 maj 2023	L 136	73	24.5.2023

Rättat genom:

►C1	Rättelse, EGT L 012, 17.1.2018, s.  63 (2017/2315)

---

▼B

▼C1

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2017/2315

av den 11 december 2017

om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater

Artikel 1

Upprättande av permanent strukturerat samarbete

Permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen upprättas härmed mellan de medlemsstater som uppfyller högre krav på militär kapacitet i enlighet med vad som avses i artikel 1 i protokoll nr 10 och som har gjort åtaganden gentemot varandra på detta område i enlighet med artikel 2 i det protokollet, med tanke på de mest krävande uppdragen, och för att bidra till uppfyllandet av unionens ambitionsnivå.

Artikel 2

Deltagande medlemsstater

Följande medlemsstater ska delta i det strukturerade permanenta samarbetet:

▼M1

▼C1

Artikel 3

Mer bindande åtaganden i enlighet med protokoll nr 10

Artikel 4

Styrning av permanent strukturerat samarbete

Artikel 5

Projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete

Projektmedlemmarna ska vara de deltagande medlemsstater som lämnade in förslaget. Förteckningen över projektmedlemmarna i de olika enskilda projekten ska bifogas det rådsbeslut som avses i artikel 4.2 e.

Deltagande medlemsstater som avser att delta i ett projekt får sinsemellan enas om att ta in andra deltagande medlemsstater som senare önskar delta i projektet.

Artikel 6

Tillsyn, bedömning och rapporteringsförfaranden

EUMC ska ge råd i militära angelägenheter och utfärda rekommendationer till kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik med avseende på den årliga processen med bedömning av permanent strukturerat samarbete.

På grundval av den årsrapport om permanent strukturerat samarbete som läggs fram av den höga representanten ska rådet en gång om året pröva huruvida de deltagande medlemsstaterna fortfarande fullgör de mer bindande åtaganden som avses i artikel 3.

Artikel 7

Stöd från utrikestjänsten och EDA

Artikel 8

Finansiering

Artikel 9

Tredjestaters deltagande i enskilda projekt

Artikel 10

Säkerhetsbestämmelser

De bestämmelser som anges i rådets beslut 2013/488/EU ( 2 ) ska vara tillämpliga på permanent strukturerat samarbete.

Artikel 11

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

---

BILAGA

Förteckning över ambitiösa och mer bindande gemensamma åtaganden som de deltagande medlemsstaterna förbinder sig till inom de fem områden som anges i artikel 2 i protokoll nr 10

Med utgångspunkt i de kollektiva riktmärken som fastställdes 2007 samtycker de deltagande medlemsstaterna till följande åtaganden:

---

ÖVERSÄTTNING

Underrättelse om permanent strukturerat samarbete till rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

Ingress

De deltagande medlemsstaterna,

som erinrar om att unionen för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som bygger på ”en ständigt ökande grad av samstämmighet i medlemsstaternas åtgärder” (artikel 24.2 i fördraget om Europeiska unionen [EU-fördraget]) och att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) utgör en integrerande del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

som beaktar att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken tillförsäkrar unionen en operativ kapacitet som stöder sig på civila och militära resurser och att en förstärkning av säkerhets- och försvarspolitiken kommer att kräva ansträngningar från medlemsstaternas sida när det gäller kapacitet,

som även erinrar om att Europeiska unionen och dess medlemsstater är fast beslutna att främja en regelbaserad världsordning som har multilateralism som sin huvudprincip och Förenta nationerna som kärna,

som erinrar om det i artikel 42.6 i fördraget om Europeiska unionen sägs att de ”medlemsstater som uppfyller högre krav på militär kapacitet och som har gjort mer bindande åtaganden på området med tanke på de mest krävande uppdragen ska upprätta ett permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen”,

som beaktar att permanent strukturerat samarbete väsentligen skulle kunna bidra till uppnåendet av EU:s ambitionsnivå, även med tanke på de mest krävande uppdragen och insatserna, och att det skulle kunna främja utvecklingen av medlemsstaternas försvarskapacitet genom nära delaktighet i multinationella upphandlingsprojekt och nära relationer till lämpliga industrienheter, däribland små och medelstora företag, och stärka det europeiska försvarssamarbetet, samtidigt som man fullt ut begagnar sig av fördragen,

som tar hänsyn till målen med permanent strukturerat samarbete och medlemsstaternas förbindelser om att uppnå dem i enlighet med vad som anges i protokoll nr 10 om permanent strukturerat samarbete och vad som avses i artikel 46 i EU-fördraget,

som noterar att Europeiska rådet i sina slutsatser från mötet den 15 december 2016 sade att européerna måste ta ett större ansvar för sin säkerhet och att Europeiska rådet där framhöll behovet av att göra mer, inbegripet genom att avsätta tillräckligt med ytterligare resurser, med beaktande av nationella förhållanden och rättsliga åtaganden och – för de medlemsstater som även är medlemmar i Nato – Natos tillämpliga riktlinjer för försvarsutgifter, för att stärka Europas säkerhet och försvar i ett utmanande geopolitiskt klimat och bättre skydda dess medborgare, samtidigt som det bekräftade tidigare åtaganden i detta avseende,

som vidare erinrar om att Europeiska rådet också manade till stärkt samarbete för att utveckla nödvändig kapacitet samt till åtaganden om att göra denna kapacitet tillgänglig när så krävs samt att Europeiska rådet sade att Europeiska unionen och dess medlemsstater måste kunna bidra på ett avgörande sätt till gemensamma insatser och agera självständigt när och där så krävs, och med partner när så är möjligt,

som beaktar att Europeiska rådet i juni 2017 efterlyste gemensam utveckling av kapacitetsprojekt som medlemsstaterna kommit överens om för att åtgärda befintliga betydande brister och utveckla framtidens teknik, något som är avgörande för att man ska kunna uppfylla EU:s ambitionsnivå som godkändes av Europeiska rådet i december 2016, välkomnade kommissionens meddelande om en europeisk försvarsfond, bestående av en forskningsdel och en kapacitetsdel, och uppmanade medlemsstaterna att identifiera lämpliga kapacitetsprojekt för den europeiska försvarsfonden och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet,

som i synnerhet erinrar om att Europeiska rådet bett den höga representanten att lägga fram förslag när det gäller inslag i och alternativ för ett inkluderande permanent strukturerat samarbete som baseras på en modulär lösning och där möjliga projekt anges,

som erinrar om att rådet (utrikes frågor) den 6 mars 2017 var ense om att man måste fortsätta arbetet på ett inkluderande permanent strukturerat samarbete, som baseras på en modulär lösning och som bör stå öppet för alla medlemsstater som är villiga att göra nödvändiga bindande åtaganden och uppfylla kriterierna, på grundval av artiklarna 42.6 och 46 samt protokoll nr 10 i fördraget,

som är fast beslutna att inträda i nästa stadium i den gradvisa utformning av unionens gemensamma försvarspolitik som efterlyses i artikel 42.2 i EU-fördraget genom upprättandet av permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen, samtidigt som hänsyn tas till den särskilda karaktären hos alla medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik,

som erinrar om skyldigheten enligt artikel 42.7 i EU-fördraget att ge ömsesidigt stöd och bistånd,

som erinrar om att åtagandena och samarbetet på området för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i överensstämmelse med artikel 42.7 i EU-fördraget ”ska vara förenliga med åtagandena inom Nordatlantiska fördragsorganisationen, som för de stater som är medlemmar i denna också i fortsättningen ska utgöra grunden för deras kollektiva försvar och den instans som genomför det”,

som understryker att Europeiska rådet den 22 och 23 juni 2017 var ”enigt om behovet av att inleda ett inkluderande och ambitiöst permanent strukturerat samarbete” och som hörsammar Europeiska unionens uppmaning att inom tre månader upprätta en ”gemensam förteckning över kriterier och bindande åtaganden, fullt i linje med artiklarna 42.6 och 46 i EU-fördraget och protokoll nr 10 till fördraget – även avseende de mest krävande uppdragen […], med en exakt tidsplan och särskilda utvärderingsmekanismer, för att medlemsstater som har sådan kapacitet utan dröjsmål ska kunna meddela sina avsikter att delta”,

UNDERRÄTTAR HÄRMED rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om sin avsikt att delta i permanent strukturerat samarbete,

UPPMANAR rådet att anta ett beslut om upprättande av permanent strukturerat samarbete, i enlighet med tillämpliga bestämmelser i EU-fördraget och i protokoll nr 10 till fördraget och på grundval av de principer som anges i bilaga I, de gemensamma mer bindande åtagandena i bilaga II och förslagen om styrning i bilaga III,

KOMMER, innan rådet antar beslutet om upprättande av permanent strukturerat samarbete, ATT LÄGGA FRAM en nationell genomförandeplan som visar deras förmåga att fullgöra de mer bindande åtagandena i bilaga II,

Utfärdad i Bryssel den trettonde november år tjugohundrasjutton.

Voor het Koninkrijk België

Pour le Royaume de Belgique

Für das Königreich Belgien

За Република България

Za Českou republiku

Für die Bundesrepublik Deutschland

Eesti Vabariigi nimel

Για την Ελληνική Δημοκρατία

Por el Reino de España

Pour la République française

Za Republiku Hrvatsku

Per la Repubblica italiana

Για την Κυπριακή Δημοκρατία

Latvijas Republikas vārdā –

Lietuvos Respublikos vardu

Pour le Grand-Duché de Luxembourg

Magyarország részéről

Voor het Koninkrijk der Nederlanden

Für die Republik Österreich

W imieniu Rzeczypospolitej Polskiej

Pentru România

Za Republiko Slovenijo

Za Slovenskú republiku

Suomen tasavallan puolesta

För Republiken Finland

För Konungariket Sverige

---

BILAGA I – PRINCIPER FÖR DET PERMANENTA STRUKTURERADE SAMARBETET

”Permanent strukturerat samarbete” föreskrivs i artiklarna 42 och 46 i fördraget om Europeiska unionen och i protokoll nr 10 till fördraget. Det kan endast aktiveras en gång och ska upprättas genom ett rådsbeslut som ska antas med kvalificerad majoritet för att på försvarsområdet samla alla intresserade medlemsstater ”som uppfyller högre krav på militär kapacitet” och som har gjort ”mer bindande åtaganden på området med tanke på de mest krävande uppdragen” och insatserna.

Det permanenta strukturerade samarbetet är en ambitiös, bindande och inkluderande europeisk rättslig ram för investeringar i säkerheten för och försvaret av EU:s territorium och medborgare. Det permanenta strukturerade samarbetet anger också en politisk ram av avgörande betydelse för alla medlemsstater för att förbättra deras respektive militära resurser och försvarskapacitet genom väl samordnade initiativ och konkreta projekt på grundval av mer bindande åtaganden. EU-medlemsstaternas förbättrade försvarskapacitet kommer även att gynna Nato. Den kommer att stärka den europeiska pelaren inom alliansen och svara mot de upprepade kraven på bättre transatlantisk bördefördelning.

Det permanenta strukturerade samarbetet är ett avgörande steg mot en förstärkt gemensam försvarpolitik. Det skulle kunna vara ett inslag i en eventuell utveckling mot ett gemensamt försvar, om rådet enhälligt beslutar om det (i enlighet med artikel 42.2 i EU-fördraget). En långsiktig vision för det permanenta strukturerade samarbetet skulle kunna vara ett sammanhållet heltäckande styrkepaket som komplement till Nato, som för sina medlemmar förblir hörnstenen i det kollektiva försvaret.

Vi anser att ett inkluderande permanent strukturerat samarbete är det viktigaste instrumentet för att främja säkerhet och försvar på ett område där det behövs mer samstämmighet, kontinuitet, samordning och samarbete. De europeiska insatserna för detta ändamål måste vara samlade, samordnade och meningsfulla och grundas på gemensamt överenskomna politiska riktlinjer.

Det permanenta strukturerade samarbetet erbjuder en tillförlitlig och bindande rättslig ram inom EU:s institutionella ramverk. De deltagande medlemsstaterna kommer att fullgöra sina bindande åtaganden och därigenom bekräfta att det permanenta strukturerade samarbetet kommer att upprättas och genomföras i full överensstämmelse med bestämmelserna i EU-fördraget och dess protokoll samt med respekt för medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser.

Att de åtaganden som gjorts inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet har bindande karaktär kommer att säkerställas genom en årlig regelbunden utvärdering som ska genomföras av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och stödjas av framför allt Europeiska försvarsbyrån vad gäller kapacitetsutvecklingsaspekterna (beskrivs framför allt i artikel 3 i protokoll nr 10) och Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s militära stab (EUMS) och GSFP-strukturerna, vad gäller det permanenta strukturerade samarbetets operativa aspekter. Genom det permanenta strukturerade samarbetet skulle unionen kunna verka för ett sammanhållet heltäckande styrkepaket, i och med att de befintliga eller framtida bottom-up-strukturerna och bottom-up-insatsområdena genom detta samarbete skulle tillföras en top-down-samordning och top-down-vägledning.

Det permanenta strukturerade samarbetet ger medlemsstaterna möjlighet att förbättra försvarskapaciteten genom att delta i väl samordnade initiativ och konkreta gemensamma projekt, där man potentiellt kan dra nytta av regionala kluster. Deltagandet i det permanenta strukturerade samarbetet är frivilligt och påverkar inte den nationella suveräniteten.

Ett inkluderande permanent strukturerat samarbete är en kraftfull politisk signal till våra medborgare och omvärlden: EU-medlemsstaternas regeringar tar de gemensamma säkerhets- och försvarsfrågorna på allvar och driver på arbetet. För EU-medborgarna innebär detta ökad säkerhet och ett tydligt tecken på att alla EU-medlemsstater är villiga att främja gemensam säkerhet och ett gemensamt försvar för att nå målen i EU:s globala strategi.

Det permanenta strukturerade samarbetet kommer att vara resultatinriktat och bör ge möjlighet till konkreta framsteg i fråga om nivån på utgifterna för investeringar i försvarsmateriel, samverkansinriktade kapacitetsutvecklingsmål och tillgången till försvarskapacitet som kan sättas in för kombinerade uppdrag och insatser som ett erkännande av principen om en enda uppsättning av styrkor. Den viktigaste drivkraften för kapacitetsutvecklingen inom det permanenta strukturerade samarbetet kommer att vara att åtgärda kapacitetsbristerna med anknytning till målen och prioriteringarna för EU:s ambitionsnivå och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Det permanenta strukturerade samarbetets ”inkluderande” och ”modulära” karaktär, som beskrevs av Europeiska rådet i december 2016, får inte medföra att samarbetet minskar. Målet att det permanenta strukturerade samarbetet ska vara ”ambitiöst” understryker att alla medlemsstater som delar i samarbetet måste motsvara kraven i en gemensam förteckning över mål och åtaganden. Det permanenta strukturerade samarbetet ska, såsom Europeiska rådet erinrade om i juni 2017, vara ”inkluderande och ambitiöst”.

Följande åtagandeförteckning måste bidra till uppnåendet av EU:s ambitionsnivå enligt rådets slutsatser av den 14 december 2016, som godkändes av Europeiska rådet i december 2016, och således stärka både européernas och EU:s strategiska oberoende.

---

BILAGA II – FÖRTECKNING ÖVER AMBITIÖSA OCH MER BINDANDE GEMENSAMMA ÅTAGANDEN INOM DE FEM OMRÅDEN SOM ANGES I ARTIKEL 2 I PROTOKOLL Nr 10

Med utgångspunkt i de kollektiva riktmärken som fastställdes 2007 samtycker de deltagande medlemsstaterna till följande åtaganden:

---

BILAGA III – STYRNING

1.    De deltagande medlemsstaterna förblir centrala i beslutsfattandet, i samordning med den höga representanten

Det permanenta strukturerade samarbetet är en ram som drivs av medlemsstaterna och som i första hand förblir deras ansvar. Icke-deltagande medlemsstater garanteras insyn.

För att säkerställa att det permanenta strukturerade samarbetet på rätt sätt samordnas med den övergripande gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), av vilken det är en integrerad del, kommer unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att delta fullt ut i överläggningar om samarbetet. Den höga representanten kommer att ansvara för att leda den årliga utvärdering som Europeiska rådet efterlyst och som beskrivs nedan i del 4. Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s militära stab (EUMS), och Europeiska försvarsbyrån kommer att sörja för det permanenta strukturerade samarbetets sekretariat i nära samordning med Europeiska utrikestjänstens biträdande generalsekreterare för GSFP och krishantering.

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 10 till EU-fördraget och rådets beslut om inrättande av Europeiska försvarsbyrån kommer försvarsbyrån att stödja den höga representanten vad gäller kapacitetsutvecklingsaspekterna inom det permanenta strukturerade samarbetet. Europeiska utrikestjänsten kommer att stödja den höga representanten med framförallt de operativa aspekterna av det permanenta strukturerade samarbetet, bland annat genom EU:s militära stab och andra GSFP-strukturer.

Det noteras att enligt artikel 41.1 i EU-fördraget ska ”[i]nstitutionernas förvaltningsutgifter till följd av genomförandet av detta kapitel […] belasta unionens budget”.

2.    Styrningen omfattar två styrningsnivåer med en övergripande nivå med ansvar för att bevara det permanenta strukturerade samarbetets samstämmighet och ambitionsnivå, kompletterat med särskilda styrningsförfaranden för projekt inom samarbetet

2.1    Den övergripande nivån kommer att ansvara för det permanenta strukturerade samarbetets samstämmighet och trovärdiga genomförande

Den kommer att bygga på befintliga strukturer. När EU:s utrikes- och försvarsministrar samlas för ett gemensamt möte i rådet (utrikes frågor/försvar), vanligtvis två gånger om året, kan de behandla frågor som rör det permanenta strukturerade samarbetet. När rådet sammanträder för att behandla frågor som rör det permanenta strukturerade samarbetet har endast de deltagande medlemsstaternas företrädare rösträtt. De deltagande medlemsstaterna kan då med enhällighet besluta om nya projekt (i enlighet med artikel 46.6 i EU-fördraget), ta del av utvärderingar av de deltagande medlemsstaternas arbete, särskilt de som beskrivs närmare i del 3 i denna bilaga, och skulle med kvalificerad majoritet kunna bekräfta en annan medlemsstats deltagande efter att ha hört den höga representanten i enlighet med artikel 46.3 i EU-fördraget.

Som en sista utväg får rådet i enlighet med artikel 46.4 i EU-fördraget tillfälligt upphäva en medlemsstats deltagande om denne inte längre uppfyller kriterierna, förutsatt att medlemsstaten har getts en tydligt angiven tidsram för enskilt samråd och reaktionsåtgärder, eller inte längre kan eller vill fullgöra åtagandena och skyldigheterna inom det permanenta strukturerade samarbetet.

Berörda befintliga förberedande rådsorgan kommer att mötas i en ”konstellation för det permanenta strukturerade samarbetet”, dvs. med alla EU-medlemsstater närvarande men med ett arrangemang som avspeglar att endast deltagande medlemsstater har rösträtt i rådet. Kusp skulle kunna kallas till möte i ”konstellationen för det permanenta strukturerade samarbetet” för att behandla frågor av gemensamt intresse för de deltagande medlemsstaterna, planera och diskutera projekt eller diskutera nya medlemmar i det permanenta strukturerade samarbetet. Dess arbete kommer att stödjas genom möten i gruppen för politiska och militära frågor i konstellationen för det permanenta strukturerade samarbetet. EU:s militära kommitté kommer också att sammankallas i konstellationen för det permanenta strukturerade samarbetet och i synnerhet ombes ge råd i militära angelägenheter. Dessutom kan informella möten äga rum uteslutande med de deltagande medlemsstaterna.

2.2    Projektstyrning

2.2.1   Projektgranskningen inom det permanenta strukturerade samarbetet kommer att grundas på en utvärdering av den höga representanten, som kommer att förlita sig på Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s militära stab (EUMS), och Europeiska försvarsbyrån, och valet av projekt kommer att förutsätta ett rådsbeslut

De deltagande medlemsstaterna får lägga fram alla projekt som de anser vara användbara för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet. De kommer att informera om sin avsikt för att samla stöd och kollektivt lämna in projekt till sekretariatet för det permanenta strukturerade samarbetet och samtidigt dela dem med alla deltagande medlemsstater.

Projekten bör bidra till att fullgöra de åtaganden som anges i bilaga II till underrättelsen, av vilka många handlar om att utveckla eller tillhandahålla kapacitet som medlemsstaterna identifierat som strategiskt relevant, och där man gemensamt har enats om att det finns ett EU-mervärde, samt om att begära att omfattande stöd, inom ramen för befintliga resurser och befintlig kapacitet, ska tillhandahållas GSFP-insatser (Eufor) och GSFP-uppdrag (t.ex. EU-utbildningsuppdrag) i enlighet med artikel 42.6 i EU-fördraget.

För att säkerställa samstämmighet och enhetlighet mellan olika projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet föreslår vi ett begränsat antal specifikt uppdrags- och insatsinriktade projekt i linje med EU:s ambitionsnivå. Andra projekt skulle stödja dessa projekt genom att ha en underlättande och möjliggörande roll. Projekten bör grupperas i enlighet med detta.

Sekretariatet för det permanenta strukturerade samarbetet kommer att samordna utvärderingen av projektförslagen. Vad gäller kapacitetsutvecklingsprojekt kommer Europeiska försvarsbyrån att säkerställa att det inte sker någon överlappning med befintliga initiativ, även i andra institutionella sammanhang. För insats- och uppdragsinriktade projekt kommer EU:s militära stab att utvärdera överensstämmelsen med och bidraget till EU:s och medlemsstaternas operativa behov. På denna grundval kommer den höga representanten att ge en rekommendation som anger vilka projektförslag som är de mest ambitiösa, bidrar till EU:s ambitionsnivå och är bäst lämpade att främja Europas strategiska autonomi. Projektportföljen ska avspegla en lämplig balans mellan projekt som närmast avser kapacitetsutveckling och projekt som närmast avser insatser och uppdrag.

Den höga representantens rekommendation kommer att ge rådet underlag att besluta om förteckningen över samarbetsprojekt inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, efter det att EU:s militära kommitté, i konstellationen för det permanenta strukturerade samarbetet och via Kusp i samma konstellation, har gett råd i militära angelägenheter. Rådet ska besluta med enhällighet, varvid endast rösterna från de deltagande medlemsstaternas företrädare ska krävas för enhällighet enligt artikel 46.6 i EU-fördraget.

Icke-deltagande medlemsstater kan alltid uttrycka sin avsikt att delta i projekt genom att göra åtagandena och ansluta sig till det permanenta strukturerade samarbetet.

Tredjestater får i undantagsfall bjudas in av projektdeltagare, i enlighet med de allmänna arrangemang som rådet ska fastställa vid lämplig tidpunkt i enlighet med artikel 46.6 i EU-fördraget. För detta krävs att de ger projektet ett betydande mervärde, bidrar till att stärka det permanenta strukturerade samarbetet och GSFP samt uppfyller mer krävande åtaganden. Detta innebär inte att sådana tredjestater ges beslutsbefogenheter inom styrningen av det permanenta strukturerade samarbetet. Dessutom kommer rådet i konstellationen för det permanenta strukturerade samarbetet att besluta om var och en av de tredjestater som bjuds in av de respektive projektdeltagarna uppfyller villkoren i de allmänna arrangemangen.

2.2.2   Projektstyrningen är först och främst en uppgift för de deltagande medlemsstaterna

När rådet fattar beslut om förteckningen över projekt inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet måste en förteckning bifogas över de deltagande medlemsstater som är knutna till projektet. De medlemsstater som deltar i ett projekt kommer att ha lämnat in projektet gemensamt i förväg.

De deltagande medlemsstater som är knutna till ett projekt kommer att med enhällighet komma överens om formerna för och omfattningen av sitt samarbete, däribland det bidrag som krävs för att delta i projektet. De kommer att fastställa styrningsreglerna för projektet och besluta om tillstånd för ytterligare medlemsstater att delta med deltagar- eller observatörsstatus under projektcykeln. En gemensam uppsättning styrningsregler bör dock utarbetas och dessa skulle kunna anpassas inom ramen för enskilda projekt. Därigenom skulle en form av standardisering säkerställas vid styrningen av alla projekt, som då skulle bli lättare att inleda. För i synnerhet kapacitetsutvecklingsprojekt kommer de deltagande medlemsstater som är knutna till projektet att behålla det exklusiva ansvaret för projektledningen (specifikationer, förvärvsstrategi, val av genomförandeorgan, urval av industriföretag, osv.).

De deltagande medlemsstaterna ska på lämpligt sätt informera icke-deltagande medlemsstater om projekt.

3.    En exakt, etappindelad metod med realistiska och bindande mål för varje etapp

De deltagande medlemsstaternas åtaganden kommer att fullgöras genom nationellt arbete och konkreta projekt.

En realistisk etappindelad metod är avgörande för att det ska gå att bibehålla deltagandet av en förtrupp av medlemsstater i det permanenta strukturerade samarbetet och följaktligen upprätthålla principerna om ambitionsnivå och inkluderande karaktär. Även om de deltagande medlemsstaterna kommer att sträva efter att fullgöra alla sina åtaganden så snart som det permanenta strukturerade samarbetet inleds officiellt, kan vissa åtaganden komma att fullgöras tidigare än andra. Därför måste en etappindelad metod godkännas av de deltagande medlemsstaterna.

Etapperna kommer att ta hänsyn till annan, redan inplanerad verksamhet (t.ex. genomförandet av den europeiska försvarshandlingsplanen, inledandet av nästa fleråriga budgetram 2021 och åtaganden som redan gjorts av medlemsstaterna i andra sammanhang). Genom två etapper (2018–2021 och 2021–2025) blir det möjligt att planera åtagandenas ordningsföljd. Efter 2025 kommer en översyn att ske. För detta ändamål kommer de deltagande medlemsstaterna att bedöma fullgörandet av alla åtaganden inom det permanenta strukturerade samarbetet och besluta om nya åtaganden i syfte att inleda en ny etapp mot en europeisk säkerhets- och försvarsmässig integration.

4.    Styrningen av det permanenta strukturerade samarbetet kräver en väl utformad och ambitiös utvärderingsmekanism grundad på nationella genomförandeplaner

Alla deltagande medlemsstater står som garanter och den höga representanten kommer att rapportera om fullgörandet av åtagandena i linje med den princip om regelbunden utvärdering som fastställs i protokoll nr 10 (artikel 3). De överenskomna åtagandenas bindande karaktär och trovärdighet kommer att säkerställas genom en utvärderingsmekanism i två nivåer:

4.1    Den ”nationella genomförandeplanen”

För att visa sin kapacitet och vilja att fullgöra de åtaganden man kommit överens om åtar sig varje deltagande medlemsstat att före antagandet av rådets beslut om upprättande av permanent strukturerat samarbete lämna in en nationell genomförandeplan som beskriver deras förmåga att fullgöra de bindande åtagandena. Av insynsskäl kommer alla deltagande medlemsstater att beviljas tillgång till dessa genomförandeplaner.

Utvärderingen av om de deltagande medlemsstaterna fullgör de överenskomna åtagandena kommer att genomföras på årsbasis på grundval av de nationella genomförandeplanerna, genom sekretariatet för det permanenta strukturerade samarbetet och med bemyndigande av den höga representanten (som stöds av Europeiska försvarsbyrån vad gäller försvarsinvesteringar och kapacitetsutveckling och av Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s militära stab, vad gäller de operativa aspekterna). På rådets ansvar ska denna utvärdering översändas till Kusp (i konstellationen för det gemensamma strukturerade samarbetet) och till EU:s militära kommitté (i konstellationen för det gemensamma strukturerade samarbetet) för dess rådgivning.

De som genomför utvärderingen kommer att inrikta sig på trovärdigheten i de åtaganden som gjorts inom det permanenta strukturerade samarbetet genom en genomgång av medlemsstaternas nationella genomförandeplaner, faktarelaterade bestämmelser och bidrag till projekten.

När det permanenta strukturerade samarbetet har inletts kommer de deltagande medlemsstaterna på lämpligt sätt att uppdatera sina nationella genomförandeplaner på grundval av kraven för den etappindelade metoden.

I början av varje etapp kommer åtagandena att fastställas mer i detalj genom mer exakta mål som de deltagande medlemsstaterna har fastställt i syfte att underlätta utvärderingsprocessen.

4.2    En årlig och en strategisk översyn i slutet av varje etapp

Minst en gång om året kommer rådet (utrikes frågor/försvar) att få en rapport från den höga representanten på grundval av bidragen från Europeiska försvarsbyrån (i enlighet med artikel 3 i protokoll nr 10) och Europeiska utrikestjänsten, inbegripet EU:s militära stab. Rapporten kommer att innehålla närmare detaljer om statusen för det permanenta strukturerade samarbetets genomförande, bland annat avseende varje deltagande medlemsstats respekt för sina åtaganden enligt den nationella genomförandeplanen. Denna rapport kommer efter rådgivning av EU:s militära kommitté att ligga till grund för rekommendationer och beslut som rådet ska anta i enlighet med artikel 46 i EU-fördraget.

I slutet av varje etapp (2021 och 2025) kommer en strategisk översyn att genomföras för att utvärdera respekten av de åtaganden som skulle ha fullgjorts under den etappen, besluta om nästa etapps inledande och vid behov uppdatera åtagandena för nästa etapp.

---

( 1 ) Rådets beslut (Gusp) 2015/1835 av den 12 oktober 2015 om Europeiska försvarsbyråns stadga, säte och verksamhetsregler (EUT L 266, 13.10.2015, s. 55).

( 2 ) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).