År 2023 innebar både framgångar och motgångar för skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s rapport om grundläggande rättigheter 2024 innehåller en granskning av händelserna på området och pekar ut både framsteg och återstående problemområden. I publikationen presenteras FRA:s yttranden om den huvudsakliga utvecklingen på de berörda tematiska områdena, tillsammans med en översikt över det underlag som ligger till grund för dessa yttranden. Den ger en kortfattad men informativ översikt över de viktigaste utmaningarna för EU och dess medlemsstater när det gäller grundläggande rättigheter.
År 2022 innebar både framgångar och motgångar för skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s Rapport om grundläggande rättigheter 2023 innehåller en granskning av de viktigaste händelserna på området och pekar ut både framsteg och återstående problemområden. I publikationen presenteras FRA:s yttranden om den huvudsakliga utvecklingen på de berörda tematiska områdena, tillsammans med en översikt över det underlag som ligger till grund för dessa yttranden.
Terrorism är ett allvarligt hot mot människors liv och trygghet och en svår säkerhetsutmaning för alla länder. Samtidigt kan lagstiftning om terrorismbekämpning, politik och andra åtgärder direkt eller indirekt medföra allvarliga begränsningar av de grundläggande rättigheterna och påverka individer, grupper och samhället som helhet negativt. I denna sammanfattning presenteras FRA:s viktigaste resultat i dess rapport om direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism, det viktigaste straffrättsliga instrumentet på EU-nivå på området terrorismbekämpning.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är
Europeiska unionens regelverk för rättigheter. Den är alltid bindande
för EU:s institutioner och medlemsstater när de agerar inom ramen för
EU-rätten. Det är dock allt annat än enkelt att bedöma om ett konkret
fall omfattas av EU-rätten. Därför är det nödvändigt att tillhandahålla
utbildningsmaterial till jurister och att utbilda dem så att de förstår
tillämpningsområdet för stadgan enligt dess artikel 51.
Syftet med denna manual för utbildare är att ge vägledning om både
organisation och genomförande av sådana utbildningar på grundval av en
rad fallstudier, som kommer att utvidgas i framtiden.
Civilsamhällsorganisationer runtom i EU ställs inför olika utmaningar. I sin rapport Protecting civic space in the EU (Att skydda det medborgerliga utrymmet i EU) diskuterar FRA de slutsatser byrån dragit avseende dessa utmaningar. Rapporten gavs ut i september 2021, och denna sammanfattning innehåller de viktigaste slutsatserna och FRA:s yttranden i rapporten.
År 2021 innebar både framgångar och motgångar för skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s Rapport om grundläggande rättigheter 2022 innehåller en granskning av de viktigaste händelserna på området och pekar ut både framsteg och återstående problemområden. I publikationen presenteras FRA:s yttranden om den huvudsakliga utvecklingen på de berörda tematiska områdena, tillsammans med en översikt över det underlag som ligger till grund för dessa yttranden.
Den här vägledningen kan vara till stöd för städer som vill förbättra sitt arbete med att respektera de mänskliga rättigheterna. Syftet är att uppmuntra offentlig förvaltning på lokal och regional nivå att anta en högre ambitionsnivå vad gäller människorättsnormer. Tanken är att uppmuntra och främja ömsesidigt lärande avseende mänskliga och grundläggande rättigheter. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), en grupp städer för mänskliga rättigheter och olika yrkesverksamma inom EU har samarbetat för att ta fram den här vägledningen. Vägledningen bygger på goda exempel och erfarenheter från städer, regioner, experter, internationella organisationer och nätverk som återfinns i FRA:s rapport Human rights cities in the EU: A
framework for reinforcing rights locally.
Barn har alldeles egna rättigheter. De är berättigade till alla mänskliga och grundläggande rättigheter och omfattas av ett särskilt regelverk med tanke på deras särskilda egenskaper. Syftet med denna handbok är att visa hur europeisk lagstiftning och rättspraxis tar till vara barns särskilda intressen och behov. Den beskriver också föräldrars, vårdnadshavares eller andra juridiska företrädares betydelse och anger i tillämpliga fall var rättigheter och ansvar i första hand innehas av barnens vårdnadshavare. Den är en första referenspunkt för både unionsrätten och Europarådets regelverk avseende dessa ämnesområden och förklarar hur varje fråga regleras enligt unionsrätten och enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska sociala stadgan och Europarådets övriga instrument.
FRA Opinion 1/21 illustrates the extent and nature of lived experiences of inequality and discrimination across the EU. It does so with reference to the grounds of discrimination and areas of life covered by the racial and employment equality directives, as well as by the proposed Equal Treatment Directive. It was issued on 30 April 2021. This summary presents the main recommendations (‘Key findings and opinions’) outlined in FRA Opinion 1/21.
År 2020 innebar både framgångar och motgångar för
skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s
Rapport om grundläggande rättigheter 2021 innehåller
en granskning av de viktigaste händelserna på
området och pekar ut både framsteg och återstående
problemområden.
Den här sammanfattningen innehåller de viktigaste
lärdomarna från FRA:s andra huvudrapport, som
baseras på undersökningen om grundläggande
rättigheter. I undersökningen samlades data in från
runt 35 000 människor om deras erfarenheter av,
inställning till och åsikter om en mängd frågor som
på olika sätt rör de mänskliga rättigheterna.
FRA:s rapport om artificiell intelligens och grundläggande rättigheter innehåller konkreta exempel på hur företag och offentliga förvaltningar i EU använder eller försöker använda AI. Den är inriktad på fyra huvudområden – sociala förmåner, prognostiserat polisarbete, hälso- och sjukvårdstjänster och riktad reklam. Rapporten innehåller en diskussion om potentiella konsekvenser för de grundläggande rättigheterna och en analys av hur dessa rättigheter beaktas när AI-tillämpningar används eller utvecklas.
De nationella människorättsinstitutionerna är en viktig del av ländernas system för att skydda de mänskliga rättigheterna. Genom att bidra till en ökad medvetenhet, och genom att ge råd, övervaka och ställa myndigheter till svars, spelar de en central roll i hanteringen av vår tids stora människorättsutmaningar. De arbetar både med ständigt aktuella problem som diskriminering och ojämlikhet och med nya frågor som hur våra rättigheter påverkas av artificiell intelligens eller covid-19-pandemin.
Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och EU-rätten utgör en allt viktigare ram för skyddet av utlänningars rättigheter. EU-lagstiftningen om asyl, gränser och invandring utvecklas snabbt. Det finns en imponerande rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, särskilt när det gäller artiklarna 3, 5, 8 och 13 i Europakonventionen. Europeiska unionens domstol ombeds i allt högre grad att uttala sig om tolkningen av unionsrättsliga bestämmelser på detta område. I den tredje utgåvan av denna handbok, som uppdaterats fram till juli 2020,
presenteras denna EU-lagstiftning och rättspraxis från de två europeiska domstolarna på ett lättillgängligt sätt. Den är avsedd för rättstillämpare, domare, åklagare, immigrationstjänstemän och icke-statliga organisationer i EU och Europarådets medlemsstater.
Den här sammanfattningen innehåller de viktigaste
lärdomarna från FRA:s första rapport, baserad
på undersökningen om de grundläggande
rättigheterna. I undersökningen samlades data in
från runt 35 000 människor om deras erfarenheter
av, inställning till och åsikter om en mängd frågor
som på olika sätt rör de mänskliga rättigheterna.
Denna vägledning riktar sig till gränsförvaltningspersonal i EU:s medlemsstater som arbetar på operativ nivå. Syftet är att de i sitt dagliga arbete ska få hjälp att genomföra de skyddsåtgärder för grundläggande rättigheter som fastställs i kodexen om Schengengränserna (förordning (EU) 2016/399) och i relaterad EU-lagstiftning.
År 2019 innebar både framgångar och motgångar för
skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s
Rapport om grundläggande rättigheter 2020 innehåller
en granskning av de viktigaste händelserna på
området och pekar ut både framsteg och återstående
problemområden. I publikationen presenteras FRA:s
yttranden om den huvudsakliga utvecklingen på de
berörda tematiska områdena, tillsammans med en
översikt över bakgrunden till dessa yttranden. Det ger
en kortfattad men informativ översikt över de
viktigaste utmaningarna för EU och dess
medlemsstater när det gäller grundläggande
rättigheter.
Detta informationsblad hjälper myndigheter och deras anställda att informera asylsökande och migranter på ett begripligt och lättillgängligt sätt om hur deras fingeravtryck behandlas i Eurodac.
I rapporten beskrivs utvalda resultat från FRA:s andra stora EU-undersökning av migranter och
minoriteter (EU-Midis II). I rapporten undersöks erfarenheterna hos nästan 6 000 personer av
afrikansk härkomst i tolv EU-medlemsstater. Resultaten visar att personer av afrikansk härkomst utsätts för allmänt utbredda och inrotade fördomar och utestängning i EU, nästan 20 år
efter antagandet av EU-lagstiftning som förbjuder diskriminering.
