Parlamentets prioriteringar 

För att förbättra konkurrenskraften för europeiska företag har kommissionen föreslagit ett antal initiativ som ska göra det lättare att genomföra EU:s lagstiftning och minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag. Dessa s.k. omnibuspaket uppdaterar bestämmelserna på flera olika politikområden, som försvarsberedskapen, jordbruket, investeringskapaciteten, den inre marknaden och den digitala omställningen.

Parlamentet kommer att rösta om de flesta ändringarna under hösten 2025, men ett par av omröstningarna tidigarelades. Dessa handlade om att förlänga övergångsperioderna för de nya bestämmelserna om avskogning och om skyldigheterna till hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet (due diligence). Parlamentsledamöterna har också kommit överens om att ge bilindustrin mer flexibilitet att uppfylla de nya målen för koldioxidutsläpp från nya bilar och skåpbilar. Därtill har parlamentet och rådet nått en överenskommelse om att förenkla reglerna om s.k. koldioxidläckage, dvs. att utsläpp flyttas från EU till länder med slappare regler.

Energipriserna står fortfarande högt på parlamentets prioriteringslista. I en resolution uppmanade ledamöterna EU att visa beslutsamhet och vidta gemensamma åtgärder för att förbättra energisäkerheten och energiresiliensen i EU, och för att fasa ut ryska fossila bränslen. I en annan resolution lade de fram rekommendationer för hur elnätet kan göras mer robust och bli bättre på att hantera den allt större andelen el från förnybara källor. Ledamöterna har också antagit nya bestämmelser om skyldigheter att lagra gas för att säkerställa en säker och ekonomiskt överkomlig tillgång till gas under vintermånaderna.

I en resolution om den s.k. given för en ren industri betonade ledamöterna behovet av att kombinera klimatarbetet med att säkerställa industrins konkurrenskraft. De uppmanade kommissionen att förenkla tillståndsförfarandena och finansieringen för att hjälpa företagen att bli mer innovativa och öka användningen av ren teknik.

Konkurrenskraften står också i centrum för parlamentets årliga rapporter om bankunionen och konkurrenspolitiken.

Under de sista dagarna av Polens ordförandeskap i ministerrådet nådde rådet och parlamentet en överenskommelse om nya verktyg för att hantera bankkonkurser och skydda skattebetalarna.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med industri, energi and forskning

Läs mer om Europaparlamentets arbete med ekonomi och valutafrågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Teresa Ribera, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för en ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning, i utskotten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, industri, forskning och energi samt ekonomi och valutafrågor, den 12 november 2024

Utfrågning av Stéphane Séjourné, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för välstånd och industristrategi, i utskotten för industri, forskning och energi, inre marknaden och konsumentfrågor, ekonomi och valutafrågor samt miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, den 12 november 2024.

Utfrågning av Roxana Minzatu, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för sociala rättigheter, kompetens, arbetstillfällen av god kvalitet och beredskap, i utskotten för sysselsättning och sociala frågor samt kultur och utbildning, den 12 november 2024.

Utfrågning av Valdis Dombrovskis, kommissionsledamot med ansvar för ekonomi och produktivitet samt genomförande och förenkling, i utskotten för ekonomi och valutafrågor samt rättsliga frågor, den 7 november 2024.

Utfrågning av Ekaterina Zaharieva, kommissionsledamot med ansvar för startupföretag, forskning och innovation, i utskottet för industri, forskning och energi, den 5 november 2024.

Utfrågning av Maria Luís Albuquerque, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, i utskottet för ekonomi och valutafrågor, den 6 november 2024.

Parlamentet har genomgående fördömt Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och uttryckt sitt orubbliga stöd för Ukraina. Frågan har dominerat plenardebatterna och resolutionerna om utrikespolitiken under mandatperiodens första år.

Den 5 juni 2025 besökte Julija Navalnaja och andra ledare för den ryska oppositionen Europaparlamentet och höll tal till ledamöterna i ett utskottsmöte i Bryssel. De deltog i diskussioner om EU-stöd för prodemokratiska krafter i den nya geopolitiska situationen. Förtrycket av oppositionella i Belarus, Georgien och Venezuela har också tagits upp i plenardebatter och resolutioner.

För att hjälpa Ukraina godkände ledamöterna i oktober 2024 extraordinära EU-lån på 35 miljarder euro, som bl.a. finansierades med ryska tillgångar. Ledamöterna förlängde också bestämmelserna om tullfrihet på vissa varor som importeras från Ukraina, samtidigt som de införde nya tullar på gödselmedel och andra jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus.

För att stödja Moldavien – ett grannland som drabbats hårt av Rysslands krig mot Ukraina – antog parlamentet den s.k. Moldavienfaciliteten som innehåller 1,9 miljarder euro i bidrag och lån. Ledamöterna beviljade också makroekonomiskt stöd till Jordanien och Egypten i april 2025.

I en resolution från februari 2025 gjorde parlamentet en omfattande utvärdering av EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, och uppmanade EU att fokusera på strategiska allianser och att tydligt definiera och försvara sina intressen i en snabbt föränderlig geopolitisk situation. Resolutionen tar också upp den humanitära situationen i Gaza, där ledamöterna kräver en permanent vapenvila så att nödhjälpen kan nå fram till Gazaremsans civila invånare.

Ledamöterna har utvärderat de reformer och framsteg som kandidatländerna gjort på vägen mot ett framtida EU-medlemskap. Under första halvan av 2025 antog parlamentet resolutioner om Moldavien, Georgien, Montenegro, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Serbien och Turkiet.

Parlamentet vill införa striktare regler för att förhindra säkerhetsrisker med utländska investeringar i EU och se över det s.k. allmänna preferenssystemet för tullar. Förhandlingarna med medlemsländerna om de här ändringarna är dock ännu inte klara.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med utrikesfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med handelsfrågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt EU-kommissionens verkställande vice ordförande, i utskottet för utrikesfrågor, den 12 november 2024.

Utfrågning av Marta Kos, kommissionsledamot med ansvar för utvidgning, i utskottet för utrikesfrågor, den 7 november 2024.

Utfrågning av Maroš Šefčovič, kommissionsledamot med ansvar för handel och ekonomisk säkerhet, kontakter mellan institutionerna och öppenhet, i utskotten för internationella handelsfrågor och konstitutionella frågor, den 4 november 2024.

Utfrågning av Jozef Síkela, kommissionsledamot med ansvar för internationella partnerskap, i utskottet för utvecklingsfrågor, den 6 november 2024.

Utfrågning av Dubravka Šuica, kommissionsledamot med ansvar för Medelhavsområdet, i utskottet för utrikesfrågor, den 5 november 2024.

Försvaret står högt på parlamentets agenda, och därför överväger ledamöterna juridiska åtgärder mot rådet och kommissionen för att de valt att undantagsvis inte ge parlamentet någon kontroll över SAFE-programmets 150 miljarder euro. Samtidigt vill ledamöterna se ett mer ambitiöst program för europeisk försvarsindustri för att förbättra tillgången på vapen, ammunition och andra varor som behövs i kristider, samt för att öka tillverkningskapaciteten, minska produktions- och leveranstiderna och öka lagringen av relevanta produkter. Den första omgången förhandlingar med rådet om slutversionen av programmet inleddes den 30 juni 2025.

För att säkerställa tillgången på kritiska produkter som skyddas av patenträttigheter har parlamentet och rådet kommit överens om nya regler för tvångslicensiering som ska gälla i nödsituationer.

Parlamentet har godkänt att det nya in- och utresesystemet vid EU:s yttre gränser gradvis ska börja tas i användning. Ledamöterna har också kommit överens om att inrätta ett Europeiskt centrum mot migrantsmuggling inom Europol, för att samordna medlemsländernas åtgärder mot människohandel.

Därtill har parlamentet nått en provisorisk överenskommelse med medlemsländerna om att upphäva avtal om visumfrihet med tredjeländer som inte längre följer viktiga principer i visumavtalet, såsom respekten för mänskliga rättigheter.

Under hösten kommer ledamöterna att diskutera och införa ändringar i kommissionens förslag från tidigare i år om att förenkla förfarandena så att migranter som inte fått uppehållstillstånd snabbt kan lämna EU. En gemensam förteckning över säkra ursprungsländer ska också upprättas.

Parlamentet och rådet har också kommit överens om gränsöverskridande åtgärder för att se till att den allmänna dataskyddsförordningen efterlevs.

För att bekämpa sexuella övergrepp mot barn ska ledamöterna förhandla med rådet om hur EU ska hantera de nya digitala riskerna och bli bättre på att skydda offren. Parlamentet har redan antagit sin ståndpunkt inför förhandlingarna.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med säkerhets- och försvarsfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Andrius Kubilius, kommissionsledamot med ansvar för försvar och rymdfrågor, i utskotten för utrikesfrågor och för industri, forskning och energi, den 6 november 2024.

Utfrågning av Hadja Lahbib, kommissionsledamot med ansvar för jämlikhet, beredskap och krishantering, i utskotten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, den 6 november 2024.

Utfrågning av Magnus Brunner, kommissionsledamot med ansvar för inrikes frågor och migration, i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, den 5 november 2024.

Ledamöterna har inrättat ett tillfälligt särskilt utskott för bostadskrisen i EU, som ska utreda hur man förbättrar tillgången till ekonomiskt överkomliga och hållbara bostäder. Utskottet kommer sedan att rekommendera specifika ändringar i bostadspolitiken 2026.

Ledamöterna vill också att EU ska motverka orättvisa uppsägningar när företagen omstrukturerar sin produktion för att anpassa sig till de gröna och digitala omställningarna.

Parlamentet har i en påskyndad process gett mer flexibilitet till EU-länderna att styra pengar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden till återuppbyggnad och återhämtning från naturkatastrofer, särskilt när jord- och skogsbruket drabbats hårt. De föreslagna ändringarna väntas ställa tre miljarder euro till förfogande genom att tidigarelägga betalningar för perioden 2025–2027.

Förhandlarna från parlamentet och rådet har också kommit överens om ändringar i den nuvarande Europeiska socialfonden+, för att se till att arbetstagare har de färdigheter och kvalifikationer som behövs för att jobba inom försvaret och med att fasa ut fossila bränslen.

För transportsektorn har parlamentet och rådet slutligen antagit en reform av reglerna om ett gemensamt europeiskt luftrum. Reformen ska förbättra hanteringen av EU:s luftrum, göra det möjligt att ha fler direktflygrutter och minska bränsleåtgången.

För att förbättra trafiksäkerheten har parlamentet och medlemsländerna kommit överens om nya, moderna körkortsregler, och om EU-omfattande körförbud för allvarliga trafikbrott, såsom fortkörning, trafikolyckor med dödlig utgång eller rattfylleri.

För att skydda havsmiljön och bestånden har parlamentet godkänt nya åtgärder mot ohållbara fiskemetoder från icke-EU-länder.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med transportfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med sysselsättning och sociala frågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med bostadsfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med kultur och utbildningsfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med jordbruksfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med fiskerifrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med regionala utvecklingsfrågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Raffaele Fitto, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för sammanhållning och reformer, i utskottet för regional utveckling, den 12 november 2024.

Utfrågning av Christophe Hansen, kommissionsledamot med ansvar för jordbruk och livsmedel, i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, den 4 november 2024.

Utfrågning av Costas Kadis, kommissionsledamot med ansvar för fiske och hav, i utskottet för fiskerifrågor, den 6 november 2024.

Utfrågning av Apostolos Tzitzikostas, kommissionsledamot med ansvar för hållbar transport och turism, i utskottet för transport och turism, den 4 november 2024.

Utfrågning av Glenn Micallef, kommissionsledamot med ansvar för rättvisa mellan generationerna, ungdomsfrågor, kultur och idrott, i utskottet för kultur och utbildning, den 4 november 2024.

Utfrågning av Dan Jørgensen, kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, i utskotten för industri, forskning och energi samt sysselsättningsfrågor och sociala frågor, den 5 november 2024.

Översynen av klimatlagen och målen fram till 2040 ska diskuteras i parlamentet efter sommaruppehållet, men ledamöterna har redan kommit med rekommendationer för effektivare vattenförvaltning. Syftet är en anpassning till klimatförändringarna, minskade föroreningar och förbättrad krisberedskap inför torkperioder och översvämningar.

Därtill har parlamentet nått provisoriska överenskommelser med medlemsländerna om förenklade och mer insynsvänliga regler för bedömning av kemikalier, och om att minska de skadliga effekterna av tvätt- och rengöringsmedel och ytaktiva ämnen på vår hälsa och på våra ekosystem. Parlamentet och rådet har också kommit överens om nya bestämmelser om att undvika att plastpellets läcker ut i naturen, minska matsvinnet och textilavfallet och förbättra markhälsan. De ska upp till slutomröstning i parlamentet under hösten 2025.

Parlamentet har gett större flexibilitet till landsbygdssamhällen att hantera vargbeståndet genom att sänka vargens skyddsstatus. Samtidigt har parlamentet föreslagit strängare regler för välbefinnandet hos hundar och katter samt deras spårbarhet, men det behövs ännu förhandlingar med rådet om det förslaget.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med miljö- och klimatfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med folkhälsofrågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Wopke Hoekstra, kommissionsledamot med ansvar för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt, i utskotten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, industri, forskning och energi samt ekonomi och valutafrågor, den 7 november 2024.

Utfrågning av Jessika Roswall, kommissionsledamot med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, den 5 november 2024.

Utfrågning av Olivér Várhelyi, kommissionsledamot med ansvar för hälsa och djurskydd, i utskotten för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och jordbruk och landsbygdens utveckling, den 6 november 2024.

Parlamentet och medlemsländerna kom i juni 2025 överens om nya regler för europeiska politiska partier och stiftelser och hur de ska finansieras. Ändringarna måste ännu godkännas av ledamöterna i plenum innan de kan börja gälla.

Den utländska inblandningen i EU har gjort det tydligt att unionen behöver tydligare regler och bättre insyn när det gäller intressebevakning för tredjeländers räkning. Sådana nya regler håller nu på att förberedas i inremarknadsutskottet. Samtidigt tittar det särskilda utskottet för det europeiska demokratiförsvaret på hur man kan stärka EU:s motståndskraft och hitta konkreta lösningar mot utländsk informationsmanipulation samt hybridhot och attacker från både EU och andra länder.

I en rapport om näthandel har ledamöterna varnat för att allt större mängder varor som inte uppfyller EU-normerna importeras från webbutiker utanför unionen. Ledamöterna vill att EU:s reviderade tullkodex ska tas i bruk så snabbt som möjligt så att tullreglerna bättre anpassas till dagens utmaningar. Parlamentet vill också förbättra passagerares rättigheter och skyddet för semesterfirare som köper paketresor. Dessa frågor ska diskuteras i kommande samtal med ministerrådet.

Parlamentet och rådet har redan förhandlat fram förbättrade säkerhetskrav för leksaker, för att skydda barns hälsa. Ledamöterna undersöker nu hur man kan stärka skyddet för minderåriga på nätet, eftersom de fortsättningsvis utsätts för skadligt innehåll, manipulativa algoritmer, mörka mönster och beroendeframkallande design.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med inre marknaden och konsumentfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med det särskilda utskott för det europeiska demokratiförsvaret

Läs mer om Europaparlamentets arbete med konstitutionella frågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Henna Virkkunen, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, i utskotten för den inre marknaden och konsumentskydd samt industri, forskning och energi, den 12 november 2024.

Utfrågning av Michael McGrath, kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, i utskotten för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, inre marknaden och konsumentskydd samt rättsliga frågor, den 5 november 2024.

Parallellt med förberedelserna och reaktionerna på första utkastet av EU:s nästa långtidsbudget har ledamöterna lagt fram riktlinjer för den näst sista årsbudgeten inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Inför förhandlingarna med rådet, som väntas bli klara under senhösten, vill parlamentet att kärnan i EU:s budget 2026 ska vara strategisk beredskap, ekonomisk konkurrenskraft och resiliens, hållbarhet, klimat samt den inre marknaden.

Parlamentet vill få en bättre överblick och bättre insyn i den s.k. faciliteten för återhämtning och resiliens, och har därför utvärderat facilitetens fördelar och brister. Ledamöterna vill att medlemsländerna ska få ytterligare 18 månader på sig att slutföra fullgångna projekt som ingått i ländernas nationella planer.

I samband med omröstningen om ansvarsfrihet för EU:s utgifter 2023 godkände ledamöterna extra solidaritetsfinansiering på 280 miljoner euro för att reparera skador som orsakades av översvämningarna i Central- och Östuropa 2024.

Ett förslag till misstroendeförklaring mot EU-kommissionen lades fram i juli 2025 av 75 individuella ledamöter. Det föll dock i omröstningen i kammaren, med 175 röster för och 360 röster emot.

Läs mer om Europaparlamentets arbete med budget och budgetkontrollfrågor

Läs mer om Europaparlamentets arbete med konstitutionella frågor

Utfrågningarna med respektive kommissionsledamot 2024

Utfrågning av Piotr Serafin, kommissionsledamot med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning, i utskotten för budget och budgetkontroll, den 7 november 2024.