Så har Europaparlamentets granskning av föreslagna kommissionärer utvecklats
Utskottsutfrågningarna av potentiella EU-kommissionärer är viktiga för parlamentet. De har förändrats mycket genom åren och haft stort inflytande.
Vad är utskottsutfrågningar?
Utskottsutfrågningarna är en del av kontrollsystemet på EU-nivå för att säkerställa transparens och ansvarsutkrävande. Kandidaterna till kommissionen nomineras av medlemsländernas regeringar, men de granskas noggrant av Europaparlamentet innan de får tillträda.
Innan kandidaterna ens kan utfrågas granskar parlamentets juridiska utskott deras ekonomiska situation för att säkerställa att det inte finns några intressekonflikter. Endast när utskottet gett sitt godkännande kan utfrågningen äga rum.
Under utfrågningarna bedömer ledamöterna om de föreslagna kommissionärerna är kvalificerade för sina roller. Efter utfrågningarna håller parlamentet en omröstning för att godkänna eller avvisa kommissionen som helhet.
Läs mer om utskottsutfrågningarna
Hur började utskottutfrågningarna?
Inledningsvis var Europaparlamentet inte involverat i utnämningen av kommissionen. Beslutet fattades istället av medlemsländernas regeringar. Varje kommissionsordförande höll istället ett allmänt politiskt uttalande inför parlamentet när de tillträdde.
Detta förändrades med Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993. Efter att ha kämpat i flera år för rätten att påverka utnämningen av EU:s verkställande organ, fick Europaparlamentet rätt att godkänna kommissionen som helhet.
De första formella utfrågningarna ägde rum i januari 1995 och resulterade i ett godkännande av Jacques Santers kommission.
Det efterföljande Amsterdamfördraget, som trädde i kraft 1999, gav parlamentet befogenhet att separat godkänna kommissionens ordförande.
Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009, klargjorde kriterierna för urvalet av kommissionens medlemmar. Kommissionärerna måste visa upp kompetens och oberoende, men även europeiskt engagemang.
Skärpt granskning
Redan under de första utfrågningarna riktade parlamentets utskott kritik mot potentiella kommissionärer som visade brist på specialistkunskap inom sina tilldelade områden, eller var ovilliga att göra politiska utfästelser.
Detta ledde i efterföljande utfrågningar till att föreslagna kommissionärer förberedde sig mer noggrant inom sina specifika politikområden och presenterade sina planer mer detaljerat.
Denna trend speglar parlamentets allt större i att säkerställa att nominerade höll hög standard.
Numera noterar parlamentet kandidaternas åtaganden och följer upp framstegen under hela kommissionens mandatperiod för att kontrollera om kommissionärerna verkligen levererar på sina löften.
Parlamentet kan också hålla en så kallad "särskild granskning" för att ställa frågor till en eller flera kommissionärer på viktiga politiska områden.
Utfrågningarnas effekt på kommissionens sammansättning
Genom åren har parlamentet visat att det är redo att begära omfördelning av portföljer eller utbyte av kandidater som har potentiella intressekonflikter eller inte lyckas övertyga ledamöterna under utfrågningarna.
Redan 2004 bytte José Manuel Barroso ut två kommissionärer - Rocco Buttiglione från Italien, som föreslogs som kommissionär för inrikesfrågor; och Ingrīda Ūdre från Lettland, som nominerades som kommissionär för skattefrågor - för att säkerställa parlamentets godkännande. Barroso ändrade också portföljen för László Kovács från Ungern från energi till skattefrågor.
Rumiana Jeleva - som var Bulgariens nominerade kommissionär för internationellt samarbete, humanitär hjälp och krishantering - tvingades dra sig tillbaka i januari 2010 efter sin utfrågning i parlamentet.
År 2014 blev den slovenska kandidaten Alenka Bratušek inte godkänd som kommissionens vice ordförande för energi, vilket ledde till omfördelning av portföljer. Efter kritik från ledamöter i parlamentet ändrades portföljen för den ungerska kandidaten Tibor Navracsics, som inte fick ansvaret för medborgarskapsärenden utan istället blev ansvarig för utbildning, kultur, ungdom och sport.
Under utfrågningarna 2019 väckte parlamentets juridiska utskott synpunkter kring potentiella intressekonflikter efter att ha granskat de finansiella deklarationerna från László Trócsányi, Ungerns nominerade för tjänsten som justitiekommissionär, och Rovana Plumb, Rumäniens nominerade som transportkommissionär.
Några dagar senare fick Sylvie Goulard, den franska kommissionären som skulle ansvara för den inre marknaden, inte stöd från ledamöterna i parlamentets utskott för den inre marknaden och industri, forskning och energi. Alla tre kandidater - Trócsányi, Plumb och Goulard - ersattes innan parlamentet gav sitt godkännande för kommissionen som leddes av Ursula von der Leyen.
