Inkvisitionen

Opposition mot och demonisering av katolicismen var redan fr�n b�rjan en del av den protestantiska identiteten (protestanterna blev i sin tur invaderade, massakrerade, kallade f�r k�ttare och annat otrevligt).

Att klanka ned p� katolicismen blev sen nationalreligion i de protestantiska l�nderna, och konflikten f�ljde med �ver Atlanten och blev en del av kulturkriget d�r. �ven i Europa var konflikten ofta ett inrikespolitiskt slagtr�, som i Tyskland med Bismarcks Kulturkampf och i Storbritannien med den l�nga debatten om katolsk emancipation.

Det finns allts� en l�ng antikatolsk tradition som omfattar �ven historiker, och i modern tid har den f�tt ytterligare n�ring av spanska inb�rdeskriget d�r exilspanjorer anv�nde den svarta legenden mot Franco (fenomenet �r r�tt vanligt; se t ex hur exilchilenare, exilirakier eller exilkubaner har agerat). Sen har vi givetvis den allm�nna fascinationen f�r tortyr och andra hemskheter.

Summa summarum st�r historiker inte alls �ver sin tids f�rdomar och nationella �siktsprojekt. Du kan s�kert komma p� en massa moderna exempel sj�lv.

Intressant! Har alltid haft bilden av att katolska kyrkan varit i �verl�ge s� att s�ga, och att protestanterna inte har haft s� mycket inflytande tidigare.

I modern tid kan jag t�nka mig att dessa hyperboler �r ett medel f�r att underminera kristendom �verlag. I diskussioner i �mnet finns det ju alltid n�gon som drar paralleller till inkvisitionens grymheter och �ven korst�gen f�r att f�rs�ka bevisa att "religion bara f�r med sig krig och el�nde". Man undrar ju lite om det bara �r inkvisitionen som �r �verskattad, eller om det g�ller p� fler omr�den..

Under guld�lderns slutskede b�rjade �terer�vring av Spanien av de kristna. I norra Spanien var de kristna kungarna fientligt inst�llda till judarna, samtidigt hade de kristna kungarna i Europa best�mt sig f�r att inleda korst�gen f�r att f�rhindra ytterligare muslimsk expansion i Europa. De som inte var kristna vid den h�r tiden r�kade ut f�r tv�ngskonverteringar och kunde �ven d�das, judar var inget undantag, men de fick ibland skydd fr�n tv�ngskonverteringar och d�d av vissa kungar, adelsm�n och h�gre biskopar. Korsfarart�gen gjorde att det judiska handelsmonopolet br�ts, kristna handelsm�n f�ljde med korsfararna och uppr�ttade egna handelsstationer l�ngs v�gen.

Till slut skulle judarna utvisas fr�n Frankrike och England under slutet av 1200- och 1300-talet, men inte innan de blev totalt utplundrade av kungarna enligt historieboken. Judarna skulle ocks� anklagas f�r digerd�den och f�r ritualmord av barn, ofta f�rs�kte p�ven skydda judarna men ibland r�ckte inte det skyddet och judar d�dades av kristna. I Tyskland f�ngslades rabbinen Meir ben Baruch av den tyske kejsaren Rudolf I, ist�llet f�r att adelsm�nnen skulle ha makten �ver judarna blev de nu direkt underst�llda kejsaren. Kejsaren kr�vde en l�sensumma f�r att Baruch skulle frisl�ppas men Baruch v�djade att judarna inte skulle g� med p� detta och n�r ingen l�sensumma betalades dog han till slut i f�ngenskap.

Spanien �tertogs av europ�erna och ganska omg�ende blev det strid om vem som skulle �ga konungariket. Judarna st�llde upp f�r sin kung som kallades Pedro den grymme, men han f�rlorade mot sin bror Henrik av Trastamara. Som straff fick judarna b�ra det gula m�rket, en f�r�dmjukelse. Judarna st�lldes till slut ocks� inf�r valet att d�pa sig eller d�. M�nga judar valde dopet och blev kallade nykristna och blev d�rf�r �ver tid accepterade i samh�llet. I allm�nhet kallades judarna f�r �marranos� som p�st�s betyda svin. Att ordet marrano betyder svin �r inte helt klarlagt. De kristna f�rblev misst�nksamma mot de nykristna. Det fanns flera anledningar till detta, d� de fick likadana r�ttigheter som de andra kristna blev ocks� konkurrensen h�rdare inom samh�llet om de h�ga positionerna. Den andra sk�let var att konverteringarna ocks� var falsk bland m�nga judar. De blev d� kryptojudar.

Att m�nga judar bara spelade kristna s�gs inte med blida �gon av drottningen Isabella av Kastilien och kungen Ferdinand II av Aragonien. De gav den spanska inkvisitionen mycket fria h�nder, att hitta de judar som falskeligen konverterat. Metoder som n�mns �r tortyr, konfiskering av egendom och att bli br�nd p� b�l. De nykristna i sin tur gav sig inte och protesterade till b�de kungen och p�ven att inkvisitionen m�ste tyglas. I andra fall skapades nykristna sammansv�rjningar mot inkvisitorerna, vissa m�rdades. Bestraffningen gentemot de sammansvurna som m�rdade inkvisitorerna blev h�rd och m�nga h�ngdes. �r 1492 ans�g b�de drottningen och kungen till slut att de judar som bodde kvar i Spanien skulle acceptera dopet eller l�mna landet, vissa d�pte sig men inte alla. Judarna som valde att l�mna Spanien bosatte sig bland annat i Frankrike, Holland, Italien, Konstantinopel (dagens Istanbul), Nordafrika och Portugal.

Ann-Sofie Ollikainen fr�n Helsingfors universitet blev 2017 magister p� uppsatsen Genom eld till aska - Autodaf�ceremonier i Lissabon 1709 � 1746. Jag tycker den ser intressant ut, s� jag l�nkar hit den. Det torde vara ont om svenskspr�kiga verk om inkvisitionen.

https://helda.helsinki.fi/server/api/core/bitstreams/27637859-aafa-408e-bdff-9d30a27afe80/content