Linproduktionen i EU
Lin är en gröda som odlas i Europeiska unionen för sina fibrer och frön. Den erbjuder en hållbar källa till råvaror för flera olika branscher, bland annat textiltillverkning och livsmedelsproduktion, och för andra bioekonomisektorer. Linodlingen i EU är främst koncentrerad till västra och norra Europa, med Frankrike, Belgien och Nederländerna som ledande producenter.
Under de senaste tio åren har odlingsarealen för lin i EU ökat kraftigt, främst på grund av marknadsförhållanden. Från 2014 till 2024 mer än fördubblades den totala odlingsarealen för lin, från 80 000 hektar (ha) till 182 000 ha.
Linodling och bearbetning av fibrer
Odling
Lin sås vanligtvis tidigt på våren, i mars och april. Lin är en relativt snabbväxande gröda med en växtperiod på omkring 100 dagar i EU, beroende på breddgraden. Plantan blir ungefär en meter hög. Efter en kort blomning skördas linet genom att hela stjälken dras upp, i stället för repning. Tekniken säkrar långa fibrer, vilket är viktigt för textiltillverkning.
Rötning
Efter att stjälkarna dragits upp läggs de omsorgsfullt ut på fältet i strängar och lämnas där i flera veckor för att brytas ner naturligt, under regelbunden vändning. Processen kallas rötning och syftar till att lösa upp det pektin som håller ihop fibrer och den vedartade delen av stjälken.
Skäktning
Skäktning gör det möjligt att extrahera de långa fibrerna från stjälken. De skäktade stjälkarna bearbetas vidare på en skäktningsanläggning. De vedartade delarna av stjälken bryts sönder mekaniskt för att få ut fibrerna. Under den processen skiljs alla delar av plantan (långa fibrer, korta fibrer, frön, skävor och damm) och samlas upp för fortsatt bearbetning.
Användningar av lin
Lin och dess produkter används inom olika branscher och bidrar till bioekonomin, bland annat:
- Textilvaror
Långa linfibrer används för att tillverka linne, ett högkvalitativt material för kläder, hemtextilier och industriella användningar. Efter skäktning genomgår de långa fibrerna en process där de kardas, spinns och vävs till linneväv.
- Livsmedel
Linfrön är en rik källa till omega-3-fettsyror och kostfibrer. De används vid produktion av livsmedel som bröd, frukostflingor och kosttillskott. Linfrön kan pressas för utvinning av linfröolja, en omega-3-rik ätlig olja.
- Biobaserade produkter
De korta fibrerna bearbetas vidare till andra biobaserade material. Linfibrer kan ersätta glasfibrer i plastkompositer som används för konsumentvaror och i bilindustrin. Andra användningar för korta fibrer är kompositmöbler och isoleringsmattor till bostäder.
Linfröolja har polymerbildande egenskaper och är därför lämplig att använda som fernissa, i oljefärger och vid tillverkning av linoleum.
- Foder
Linfrömjöl är en biprodukt vid linoljeutvinning som har hög proteinhalt och används som foder. Linfrön från fiberlin används som naturlig protein- och energikälla i foder.
Lin i gen gemensamma jordbrukspolitiken
Enligt den gemensamma jordbrukspolitiken är jordbrukare som odlar lin berättigade till direktstöd. EU-länder kan välja att bevilja ytterligare stöd genom att utforma miljösystem som kan gynna linodling eller som kopplat inkomststöd. För programperioden 2023–2027 erbjuder Polen sina linodlare den typen av kopplat stöd.
EU-länderna måste dela marknadsdata med kommissionen om produktpriser och produktionen av lin. Kommissionen använder den informationen för att övervaka, analysera och hantera marknaden.
Vid störningar på marknaden kan kommissionen tillämpa stöd till privat lagring av linfibrer för att stabilisera marknaden och tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard (artikel 17 i förordning (EU) 1308/2013).
Linets bidrag till ett hållbart jordbruk
- Miljömässigt: Lin lämpar sig väl för goda och hållbara jordbruksmetoder. Det behöver inte mycket gödsel, klarar sig med regnvatten och bör odlas i växtföljd med intervaller på 6–7 år. Grödan förbättrar jordstrukturen tack vare rötterna och den begränsade markutarmningen och påverkar den biologiska mångfalden mindre än andra jordbruksgrödor.
- Socialt: Särskilt produktionen och den primära bearbetningen av lin skapar jobb på landsbygden. Spinning och vävning görs främst i länder utanför EU men bearbetningskapaciteten ökar igen i EU, vilket ger fler jobb på landsbygden.
- Ekonomiskt: Linodling bidrar till en hållbar inkomst för jordbrukare och erbjuder värdefulla resurser för bioekonomin.
Rättslig grund
Förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer).
Förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar.