Förbindelser med organisationer i det civila samhället
Det civila samhället i Europeiska unionen (EU) är mångsidigt och sjuder av liv. Det företräds av organisationer på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Europaparlamentet, som är EU:s enda direktvalda institution, arbetar för att upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa organisationer för att säkerställa att deras synpunkter beaktas i lagstiftningsprocessen och att EU-politiken återspeglar medborgarnas behov och strävanden.
Parlamentet främjar ett sådant utbyte genom regelbundna och öppna samråd och forum. Målet är att etablera en strukturerad dialog som säkerställer en konstant diskussion. Därmed stärks det demokratiska deltagandet, sakkunskap kan leta sig in i beslutsfattandet och det blir lättare för EU att förbli lyhört för medborgarnas intressen.
Genom att samarbeta med det civila samhället säkerställer parlamentet att olika perspektiv bidrar till att forma debatter och utgöra underlag för beslutsfattandet på EU-nivå.
Bakgrund
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 är deltagandedemokrati en grundlagsfäst princip i EU, med syftet att stärka EU:s demokratiska legitimitet. Artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) främjar inkluderande, tydligt och deltagandebaserat beslutsfattande. Där står följande:
- Institutionerna ska på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.
- Institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.
- Europeiska kommissionen ska ha ett omfattande samråd med alla berörda parter i syfte att säkerställa att unionens åtgärder blir enhetliga och öppna.
- Ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, får ta initiativ till att uppmana Europeiska kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen.
- De förfaranden och villkor som krävs för att lägga fram ett sådant initiativ ska fastställas i enlighet med artikel 24 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Punkt 1 kodifierar och stärker principen om deltagandedemokrati, som fastställs som ett grundläggande värde i EU.
Punkt 2 formaliserar den process som kallas ”civil dialog” genom att främja ett öppet, tydligt och inkluderande utbyte mellan det civila samhället och EU:s institutioner för att bidra till utvecklingen och genomförandet av politiska åtgärder.
Punkt 3 förpliktigar Europeiska kommissionen att säkerställa att beslutsfattandet är tydligt och välgrundat, bl.a. genom anordnandet av offentliga samråd.
Punkt 4 introducerar det europeiska medborgarskapsinitiativet, ett verktyg som gör att medborgare kan uppmana Europeiska kommissionen att föreslå lagstiftning inom områden där EU har befogenheter.
I enlighet med artikel 27.5 i Europaparlamentets arbetsordning har talmannen anförtrott åt två vice talmän att genomföra det strukturerade samrådet med det civila samhället.
De vice talmän som ansvarar för förbindelser med organisationer i det civila samhället i EU, inbegripet det europeiska medborgarinitiativet, är Katarina Barley och Nicolae Ștefănuţă.
Meddelande från Europaparlamentets vice talmän Katarina Barley och Nicolae Ștefănuţă
Det finns en lång tradition av dialog med det civila samhället på EU-nivå. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, och i linje med artikel 11 i EU-fördraget, utgör denna dialog till och med en grundlagsfäst skyldighet. Det finns goda skäl för detta. En öppen och meningsfull dialog med EU:s mångsidiga civilsamhälle garanterar att alla röster och åsikter hörs och erkänns på EU-nivå. Möjligheten att komma i kontakt med EU:s beslutsfattare får inte vara ett privilegium som är förbehållet välbeställda ekonomiska intressen. Det civila samhällets organisationer kanaliserar samhällsfrågor och vidarebefordrar dem till EU:s institutioner, och bidrar därmed till att säkerställa att beslut, både när de formuleras och när de genomförs, utgår från medborgarnas levnadsförhållanden och behov.
Samtidigt övervakar det civila samhällets organisationer EU-debatter och EU-beslut. De tolkar komplexa processer och engagerar sina medlemmar i diskussioner. Därmed fungerar de som opinionsbildare och bidrar till att göra EU:s beslutsfattande tydligt. För många medborgare kan det som sker på EU-nivå verka abstrakt och avlägset. Civilsamhället och dess organisationer spelar därför en avgörande roll för att överbrygga denna klyfta och knyta medborgarna till EU:s beslutsfattande. Mot bakgrund av de ökande auktoritära tendenserna i världen är detta en mycket viktig uppgift.
Dialogen med det civila samhället tar sig många former, t.ex. offentliga utfrågningar, expertseminarier, samråd och regelbundna diskussioner med organisationer på alla nivåer. Europaparlamentet har också ett nära samarbete med europeiska paraplyorganisationer som företräder gränsöverskridande intressen, och säkerställer därmed att åsikter från alla medlemsstater får gehör.
I vår egenskap av vice talmän med ansvar för förbindelser med organisationer i det civila samhället i EU stöttar vi det civila samhället i dess arbete med att bidra till parlamentariska debatter, övervaka genomförandet av EU:s politik och hålla institutioner till svars.