Gränsöverskridande familjetvister – för yrkesverksamma 

En alternativ tvistlösningsmetod kan vara snabbare, billigare och effektivare både för de berörda familjerna och för våra europeiska domstolar. Ändå används medling bara sällan i mål som rör bortförande av barn.

Samordnaren stödjer medling som ett genomförbart och effektivt sätt att lösa gränsöverskridande familjetvister. I fall som gäller bortförande av barn är domstolens beslut om att barnet ska lämnas tillbaka ofta bara början på en lång rättslig tvist som kan följa barnet in i vuxen ålder och ha en negativ inverkan på barnets utveckling och välbefinnande.

Genom medling kan man undvika långdragna och dyra rättstvister och hjälpa föräldrarna att nå ett gemensamt beslut om att antingen se till att barnet snabbt återlämnas eller förhindra att barnet flyttas i onödan. Medling kan också göra det möjligt för föräldrar att hitta långvariga lösningar för vårdnadsarrangemang.

Förordning 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (Bryssel IIb-förordningen) trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Förordningen främjar medling och alternativ tvistlösning – se artikel 25 och skäl 43.

Samordnaren uppmuntrar till kontinuerlig utveckling av professionella nätverk och utbyte av kunskap och expertis mellan yrkesverksamma. Samordnarens kontor jobbar i nära samarbete med gränsöverskridande nätverk för medlare och andra sammanslutningar och organ i Europa för att stödja utvecklingen av bästa praxis och skydda barn i gränsöverskridande familjetvister.

Vi uppmuntrar yrkesverksamma att knyta kontakter med etablerade nätverk och föreningar, bland annat följande:

När barn är involverade i rättsliga förfaranden, vare sig det är direkt eller indirekt, måste rättssystemen se till att barnets rättigheter och behov beaktas och respekteras fullt ut. Förfaranden som involverar barn måste genomföras på ett barnvänligt sätt och i god tid för att säkerställa barnets bästa.

När det gäller bortförande av och vårdnad om barn inför Bryssel IIb-förordningen en skyldighet för medlemsstaterna att verkligen låta de barn som kan uttrycka sina egna åsikter höras under förfarandena. Domstolen måste ta hänsyn till barnets åsikter på grundval av barnets ålder och mognad – artiklarna 21–26.

Det måste finnas normer för utbildning och yrkesutövning för dem som ansvarar för att höra barnet på ett lämpligt, meningsfullt och säkert sätt. Samordnaren vill stödja EU-ländernas arbete med att utveckla och tillämpa bästa praxis för att höra barn.

Dessutom är samordnaren angelägen om att uppmuntra utbildning av rättsliga och administrativa organ som har till uppgift att höra barn, samt att främja införandet av barninkluderande medling och införandet av yrkesstandarder och utbildning för medlare som arbetar med gränsöverskridande frågor som rör barn.

Förordning 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (Bryssel IIb-förordningen) trädde i kraft den 1 augusti 2022.

De nya reglerna i Bryssel IIb-förordningen är inriktade på tvister om föräldraansvar och gränsöverskridande fall av bortförande av barn. Med de nya reglerna vill man förenkla förfarandena och uppnå ett närmare samarbete mellan rättssystemen. Man vill också säkerställa snabbare tillämpning och effektiv kontroll av beslutens efterlevnad för att skydda barnets bästa i gränsöverskridande fall.

Bryssel IIb-förordningen föreskriver också en skyldighet att låta barn uttrycka sina åsikter i alla förfaranden som rör föräldraansvar. Den stärker också ytterligare medlingens roll i sådana förfaranden.

Vi uppmanar yrkesverksamma att bekanta sig med följande riktlinjer för god praxis i Haagkonventionen och förordningen Bryssel IIb.

• Sektionen för bortförande av barn på Haagkonferensens webbplats
• Handledning för tillämpningen av den nya Bryssel IIb-förordningen

Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:

• Gränsöverskridande kontakt som gäller barn – allmänna principer och riktlinjer för god praxis
• Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:Del I – centralmyndigheters praxis
• Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:Del II – genomförande av åtgärder
• Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:Del III – förebyggande åtgärder
• Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:Del IV – Verkställande
• Riktlinjer för god praxis 1980 års Haagkonvention:Del VI – Artikel 13.1 b

Andra användbara resurser:

• E-juridikportalen
• Högnivåkonferens om Bryssel IIb-förordningen
• Amicable-projectet om gränsöverskridande erkännande och efterlevnad av medlade familjeöverenskommelser i EU
• iCare2-projektet om bättre rättsligt samarbete och familjemedling i internationella fall av bortförande av barn